Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Rapport från Malmö FF:s första träningar – fokus på igångsättning: ”Inte bäst i allsvenskan på det under hösten”

När Magnus Pehrsson tog hand om förra försäsongen i Malmö FF inleddes den med mycket fokus på att få de offensiva spelarna att löpa rätt. Sju träningar in på den här försäsongen har det varit en annan prioritet: att få laget att bättre sätta igång spelet långt ner i planen.

På torsdagen var det femte gången på en och en halv vecka som de hade en övning med att sätta igång via målvakten. Magnus Pehrsson:

– Vi kände att det var en punkt där vi la rätt mycket tid under förra våren och blev bättre och bättre, men under hösten att vi inte var bäst i allsvenskan på det.

– Det var en del där vi inte kunde få det spel vi ville, det vill säga anfalla med kontroll.

– Sedan blev vi ganska bra i vårt andrabollsspel så det behöver inte vara en nackdel att sparka insparkar, men vi vill ändå hitta en kontroll i vårt anfallsspel och då var det här en del där både vi spelare och ledare kände att vi behövde öva mer.

– I träningarna och matcherna kommer vi göra misstag, men det är bättre att vi gör dem nu och lär av dem.

Målvakterna har tränat både de korta och längre passningarna. Ofta har det varit att majoriteten av spelarna flyttar ner för att hjälpa målvakten, men vid insparkar har tre offensiva spelare ställt sig inne på motståndarnas planhalva. En till höger, en till vänster, en centralt, och dragit nytta av att det inte går att bli offside direkt på insparkar.

– Man vill skapa så stora numerära övertag som möjligt. Det kanske slutar med att vi har en uppe eller två uppe, eller fem uppe. Med allt som vi gör nu är det ”såhär har vi analyserat och tro att det är en bra startpunkt”, men sedan vad det slutar med…

– Men vi tror att de tre vi stannar med där uppe nu kommer skapa ett rätt stort dilemma för motståndare.

Efter snart två veckor med anfallsspel samt mycket arbete kring den direkta återerövringen, så ska det nästa vecka blir mer försvarsfokus. Upplägget kring träningarna är annars som ifjol: frukost vid nio-halv tio för spelarna, följt av lagmöten på runt 20 minuter, efter det gym, och sedan träning. Dessutom håller ledarstaben i personliga möten med spelarna på eftermiddagarna, som ska vara klara på måndag.

Första träningsmatchen är på lördag, mot Fremad Amager, där MFF planerar att använda två jämnstarka startelvor i varsin halvlek. De tre småskadade spelarna (Arnor Traustasson, Egzon Binaku, Rasmus Bengtsson) var inte ute idag och missar matchen.

Det är inte spikat hur de tänker använda startelvorna i efterföljande träningsmatcherna och hur speltiden ska prioriteras, men det finns tankar om att sprida ut speltiden mer under de första fyra träningsmatcherna.

– Det ger mycket för en ung spelare att få spela med de som har mest erfarenhet. Man får balansera där och det är inte helt enkelt.

– Generellt tror jag att det är viktigt under de fyra (första) matcherna att spelare får chansen. Sedan ska vi in och tävlingsmatcha.

Magnus Pehrsson om…

Mattias Svanberg:

– Svanberg har varit väldigt bra. Nu har vi spelat honom, och han kommer även spela i helgen, i den högerrollen som Erdal (Rakip) hade mycket förra året. Vi vet allt vi får och det han behöver jobba på till vänster, men nu har vi valt fullt ut att ha honom inne i plan.

(Högerrollern bygger på att spelaren ofta kommer in i planen. Även Sören Rieks har använts där, men varierat med vänsterrollen)

Eric Larsson:

– Jobbat väldigt, väldigt hårt. Han har peakat i löpmeter och acceleration och allt vi tittar på, precis där som Anton (Tinnerholm) låg väldigt högt, och det gör nog alla som spelar i den rollen när man ska springa upp och ner. Han känns jättebra både som spelare och person, och verkligen är här för att göra avtryck.

Fouad Bachirou:

– Fotbollen skiljer sig inte jättemycket, hans roll är väldigt lik, och nu har han bättre medspelare omkring sig. Det är klart det är utmanande för honom också.

– De fem (nyförvärven) känns alla väldigt bra, det känns som de kommit rätt in i det.

– Jag tycker det varit en väldigt bra start. Många som har stått ut och ingen som har fallit ut.

@jonas_hansson

Fotbollskanalen

Fasta situationer avgör tabeller - men bryr sig allsvenska klubbar tillräckligt?

(Definitionen av ”fasta situationer” i texten är hörnor/frisparkar/inkast som direkt kan leda till mål, om inget annat anges.)

De kommande månaderna kommer det pratas mycket om (potentiell) förbättring för alla klubbar. Några testar tränare ur den nya tränargenerationen. Andra försöker investera sig uppåt. Nya spelare. Kanske mer pengar på fler ledare. Ny teknologi/bättre faciliteter. Femårsplaner.

Antingen stora nya byggstenar, eller marginalletande som kan få ut extra procent ur individer och samarbeten. Ändå tycker jag en billig och ”enkel” förbättring ofta glöms bort i tider när klubbar letar efter poängförbättrande knep: de fasta situationerna.

Tänk ett hypotetiskt scenario där ett lags anfallare byts ut mot en annan anfallare som ger 15 mål extra. Hur många miljoner kronor hade de allsvenska topplagen betalat för det? 10? 15?

Britten Ted Knutson (StatsBomb) har de senaste åren specialiserat sig på fotbollssiffror, och då framför allt på fasta situationer. Han har kommit fram till att ett normalt lag gör ungefär 0,3 mål/match på fasta situationer. Ett lag som utnyttjar det väl kan nå 0,8.

15 mål extra per säsong. Motsvarande en ny stjärnanfallare.

Men. När vi tänker på lag som är experter på fasta situationer i allsvenskan, hamnar vi ens på några enskilda lag då? Finns det något allsvenskt lag som är en kandidat?

Under de två senaste åren har Djurgården bäst statistik, men jag hade inte definierat dem som ett lag som maxutnyttjar fasta situationer. De två senaste åren: 0,48 mål/match på fasta. 0,58 om straffar inkluderas. De gör mål på ungefär var 25:e hörna, när snittet är drygt var 30:e.

Norrköping är också ett lag som har rätt bra siffror, men inte exemplariska. Några lag sticker upp enskilda säsonger. Malmö FF 2016 ett exempel. Med Rasmus Bengtsson och Kari Arnason bakåt, och Vidar Örn Kjartansson och Magnus Wolff Eikrem framåt, vann de SM-guld. Magnus Pehrsson året efter:

– Förra året kan man säga att det (fasta situationer) var en väldigt viktig del till att man vann guldet. Jag tror de hamnade på drygt plus tio mål.

Sedan lämnade två spelare, en blev skadad, en bänkad, och de fick jobba och ändra för att ens få plusstatistik på fasta situationer 2017.

De tappade poäng i elva matcher 2017. I sju av de matcherna gjorde motståndarna mål på fasta situationer (och i två av de övriga fyra matcherna berodde poängtappen snarare på att stjärnspelare vilades).

Även Kalmar FF 2016 var fina framåt. De fick mest beröm för sitt kortpassningsspel från Rasmus Elm och Ismael, men den stora poänggöraren var fasta situationer. De vann tolv matcher och gjorde mål på fasta i nio av dem. De gjorde även mål på hörnor och frisparkar i 1-1-matcher borta mot MFF, Elfsborg, och IFK Göteborg.

En tränare påminde mig också om ett lag i superettan 2017. Gais hade bara en poäng mer än lagen som tvingades kvala för att hålla sig kvar. Gais vann tio matcher under året, varav nio matcher med uddamålet. I åtta av vinsterna gjorde de hörnmål.

Men. Sedan handlar det inte bara om vara bra, utan också att undvika att vara dålig. Det har vi framför allt sett i botten av tabellerna.

Inget lag hade sämre statistik på fasta situationer än Gefle och Falkenberg år 2016. De åkte ur. Gefle hade en period där de förlorade tolv av 14 matcher. I nio av de tolv matcherna släppte de in mål på fasta.

Samma sak i år: lagen som slutade sist var också sämst på fasta situationer. AFC gjorde endast två hörnmål under året, där bägge målen faktiskt gav varsin uddamålsseger. AFC var seriens sämsta lag på hörnor, men tog ändå 50 procent av sina segrar efter hörnmål. Totalt hade de -10 på fasta situationer, vilket kan jämföras med exempelvis Gif Sundsvalls +-0.

HBK gjorde hörnmål i blott tre matcher och vann två av dem (övriga segrar: två individuellt briljanta mål av Gudmundsson och Haksabanovic, samt den så udda 6-1-vinsten mot J Södra). 40 procent av segrarna efter hörnmål, 40 procent efter individuell briljans.

Trenden finns även i Norge. 2016 åkte Viking och Sogndal ur. Seriens sämsta lag på fasta situationer med en plusminusstatistik på -9 respektive -10. Ut åkte också Aalesund, som försvarade sig bra men endast gjorde tre mål på fasta under hela 2016.

2017 upprepade det sig. Ligans tre sämsta lag på fasta situationer var också de tre som åkte ur: Start (-14), Stabaek (-9), Bodö Glimt (-7).

Något att tänka på för Dalkurd, Trelleborg, Gif Sundsvall, och några andra klubbar när de nu väljer hur de ska prioritera tiden och resurserna?

I andra grannländer finns det starkt fokus på fasta situationer, exempelvis Danmark. En viktig inspiration där var Midtjyllands säsong 2014/2015 (där nämnde Ted Knutson hjälpte till). De vann sin första ligatitel någonsin och nästan hälften av deras mål kom efter fasta. Det där med 0,3 mål/match i snitt? Midtjylland kom upp till 0,8.

De leder återigen serien i Danmark. Efter 19 omgångar har de gjort 17 mål på fasta situationer. En av lagets spelare, Filip Novak, hade till och med personlig träning med Stokes forna långkastare Rory Delap (numera inkasttränare).

Ändå är det Horsens som det pratas mest om. I somras var Thomas Grönnemark (världsrekordhållare på inkast) på besök. För ett år sedan värvade de också en 203 centimeter lång ytter från fjärdedivisionen (Mikkel Qvist) som tar långkasten.

Av Horsens 19 senaste mål har 14 kommit efter fasta situationer, varav fem efter Qvists inkast.

Jag tror heller inte att klubbarna måste välja trupper som klarar av antingen fasta situationer eller spela ett rörligt, snabbt, kortpassningsinriktat spel. Jag tror inte det måste var antingen eller. Jag tror mer det handlar om planering, kunskap, och kreativitet.

Real Madrid var La Ligas bästa lag på fasta situationer förra säsongen (och har många säsonger varit i topp i den statistiken), ”kortväxta och fragila” Arsenal har näst bäst siffror i Premier League under de senaste 18 månaderna, och jag har en personlig favorit i polska Gornik Zabrze.

Deras enda spelare över 189 centimeter är en mittback som aldrig spelar. Med ett förhållandevis normalväxt lag har de gjort elva hörnmål på de 16 senaste ligamatcherna, plus ett par frisparksmål och något mål efter inkast. De ligger två poäng ifrån serieledning. Som nykomlingar.

När jag pratar med klubbar i allsvenskan och superettan säger de ofta samma sak: det är en prioriteringsfråga. Fasta situationer är inte hög prioritet. Det är däremot alltid populärt att spara in pengar, samtidigt som flera av sparklubbarna ändå kollar efter en dyr stjärnanfallare som gör 10-15 mål extra. Några av de klubbarna kanske borde ändra sin prioritet?

Källor: StatsBomb, WhoScored, ESDF Analysis, Transfermarkt, BT.dk

@jonas_hansson

Fotbollskanalen

Djurgården jobbar på Karlström-förlängning - knäkänningar för Radetinac

Nu trummar de allsvenska lagen igång sina försäsonger och under måndagen genomförde Djurgården sitt första träningspass för året, i Vinnarhallen på Bosön.

Jag drog dit och det resulterade i bland annat de här två artiklarna:

 

I morgon publiceras ytterligare en artikel, med fokus på Djurgårdens vänsterbacksposition.

Och varför inte kicka igång den här bloggen igen?

***

13 utespelare var på plats under måndagen. Tre spelare (Jesper Karlström, Kerim Mrabti, Jacob Une Larsson) är i Abu Dhabi med svenska landslaget, Jonas Olsson och Aliou Badji landade i Stockholm under dagen, Othman El Kabir ska bli pappa i dagarna, Tino Kadewere, Mihlali Mayambela och Edward Chilufya (provspelare) ansluter till träningslägret i Sydafrika 16 januari. Haris Radetinac och Kevin Walker körde individuell träning bredvid resten av truppen.

Tränaren Özcan Melkemichel om Walker och Radetinac:

– Det är inga problem med dem. Det handlar om en försiktighetsåtgärd. Haris (som ju varit korsbandsskadad två gånger de senaste åren) har lite problem sitt knä. Det var någonstans runt den sista veckan av serien förra säsongen som han fick känningar. Sen har han hållit igång, kört på med egenträning och så fick han en liten känning igen. Men det ska inte vara någon fara. Förhoppningsvis är han fullt frisk på lägret.

Själva träningen? Rätt bra tempo och många spelare såg ut att vara taggade. Den som utmärkte sig mest är nyförvärvet från Groningen, Hampus Finndell. En kvick och passningsskicklig spelfördelare som har fina offensiva kvaliteter. Även bra fysik för att vara 17 år. Finndell blir spännande att följa framöver. Sågs ju som en jättestor talang när han spelade för Brommapojkarna och att han varit och nosat på Groningens A-lag en tid därefter lär inte ha gjort honom till en sämre spelare. Håll koll på honom!

Andra småpunkter att ta med sig från första träningen:

  • Özcan Melkemichel räknar med att korsbandsskadade Besard Sabovic, 20, är tillbaka först någon gång runt sommaren. Djurgården vill inte stressa tillbaka talangen, som de tror mycket på.
  • Melkemichel om vilken position han först och främst tänker använda nyförvärvet från Jönköpings Södra, Dzenis Kozica, på: “Han kan spela på lite olika positioner. Vi kan använda honom som forward, som tia och han kan säkert spela ute på en kant. Men jag ser honom främst som en central offensiv spelare”

 

Sportchefen Bosse Andersson jobbar vidare på att förlänga mittfältaren Jesper Karlströms kontrakt (går ut i slutet av 2018). Enligt Andersson är intresset ömsesidigt.

– Vi har suttit ner och diskuterat, säger han.

Är det en spelare ni gärna vill ha över en längre tid i Djurgården?
– Ja, det tror jag vi båda är överens om. Jesper är en viktig del i vårt arbete för att långsiktigt vara bra.

***

Martin Petersson
Mejl: martin.petersson@tv4.se
Twitter: @mpetersson

Fotbollskanalen

Lång intervju med Magnus Pehrsson om fotbollstaktik och speltid för talanger

För några dagar sedan satt jag ner med Magnus Pehrsson, huvudtränare i Malmö FF, för att prata 2017, 2018, och fotboll generellt. Nedan följer en transkribering av intervjun, med några små uppiffningar, med fokus på hur MFF spelar fotboll och hur de ska etablera fler unga spelare i startelvan.

Spelet som Malmö FF har bygger mycket på, för att citera dig, ”positionering och rörelse utifrån positionering”. Vad innebär det?

– I en organisation säger vi 4-4-2, 3-5-2, 4-3-3, eller vad det är, men vad pratar vi om då? Enligt svensk fotboll pratar vi om den defensiva uppställningen när motståndarna har bollen framför oss. Det är det enda som säger vad 4-4-2 är.

– Men ska vi prata utifrån när vi bygger upp spelet, eller motståndarna bygger upp spelet, eller vad vi ska göra i våra genombrott… Du kan inte sätta etiketten ”4-4-2” för det ser helt annorlunda ut. Därför tycker jag positionering utifrån olika delar av spelet är ett mycket bättre ord. Då kan jag förklara för spelaren hur han i de olika delarna av spelet, beroende på var bollen är, ska positionera sig.

– Det är intressantare att prata om en spelares positionering än en organisation, för positioneringen är mer dynamisk.

– Jag vet exakt vad jag skulle vilja i olika situationer, olika rörelser, olika samarbeten.

Delar du upp planen på något sätt när du pratar om sånt här?

– Vi använder fem korridorer av planen som vi pratar om, i längdriktningen, men jag har faktiskt inte använt horisontella linjer.

– Vi har en central korridor, sedan halvytorna, och så de breda ytorna. Det använder vi ibland för att prata om en positionering.

Ni ändrar vissa saker av spelet beroende på vilka ni möter. Ibland hör jag argumentet, från exempelvis supportrar, att MFF är en så stor klubb att man inte ska behöva förändra sig. Man ska kontrollera matchbilder med sin egna förutsättningar. Finns det någon problematik?

– ”Danne” (Andersson) är min chef och sportsligt ansvar i Malmö FF. Det är viktigt att ha hans stöd samtidigt som han har varit tydligt med ”du bestämmer och du tar ansvar”. Det blev hans stöd.

– Jag har känt att mycket innan jag började här handlade om sådana här frågeställningar. Jag hade ju redan blottat och berättat hur jag tänkt jobba. Jag fick ju jobbet utifrån vad jag hade sagt.

– Sedan var det spelargruppen. Där kommer det alltid vara spelare som är mer förändringsbenägna och flexibla, och de som är mindre. Det är självklart att de som är mindre alltid kommer behöva övertygas mer.

Annars har jag gillat att kolla på er i år av den anledningen. Spelet i en match är inte lik nästa match. Att se de (oftast små, ibland stora) förändringarna, både inför och under match.

– Sedan styrs det av resultatet. Det gick ju snabbare under våren att vi ändrade små saker mellan varje match än vad som var planerat. Det började redan i omgång 2. Det blev en ny spelare (Yoshimar Yotún) och det blev en lite annan utgångsposition. Sedan rullade det på och det blev hela tiden lite (förändringar). Eftersom det gick så bra under den perioden så var det där man fick tilliten från spelargruppen. Hade det inte gjort det hade det varit mycket svårare.

– Vi var bra på att justera så mycket man kan under en match, men jag ska också säga att även om vi (ledare) har påverkan under match med byten och korrigeringar, så är det oerhört svårt. Man är ödmjuk där, det är inte bara att se något och knäppa med fingrarna. Så lätt är det inte. Vi har lyckats några gånger bra och andra gånger mindre bra.

– Det stora är ändå förarbetet. Att ge bilden av vilka möjligheter som antagligen passar bra utifrån det vi har sett. Där känner jag att vi skapade en trygghet för spelarna, samtidigt som deras roller utifrån vårt sätt blev tydligare och tydligare. Vi var pålästa om motståndarna, men spelarna hade så många av variationerna med sig att de valde det bästa.

Var det någon match som stack ut under året?

– Den mest unika matchen tycker jag var Östersund hemma. Dels var fansen fantastiska i den matchen. Det var den matchen jag upplevde som starkast utifrån att det var som en enhet mellan fans och spelare. Den berörde mycket.

– Sedan tror jag man hade med parametern att Östersund spelade skjortan av MFF hösten 2016 (förlust 0-3). De fullständigt körde över MFF i den matchen när MFF var 4-4-2 med raka linjer, och Östersund sprang mellan och runt och gjorde vad man ville. Den fanns med hos spelarna, det fanns en respekt. Sedan tog vi några steg mot dem rent taktiskt i träningsmatchen mot dem (i våras). Nu låter det som att Östersund är mycket bättre, men det var i just den matchen (0-3).

– Sedan tycker jag vi fullständigt körde över dem så länge vi var lika många på plan (vinst 2-1 efter sent mål av Erdal Rakip). Vi träffade klockrent. Vi hade förberett oss för alla saker de hittade på och var klara på det. När vi blev en man färre (Safari utvisad) kunde vi inte dominera spelet längre, men det halvtidssnacket är det man kommer ihåg mest. ”Nu gör vi såhär”, och det var något vi inte hade prövat innan men som blev perfekt (5-3-1 med Lewicki som mittback och Berget och Cibicki på centralt mittfält).

Om vi pratar förberedelser. Hur kollar du på en fotbollsmatch?

– Kollar jag en motståndare kollar jag enbart på vad motståndare gör. När jag har fått klart på de olika rollerna och hur man organiserar laget så börjar jag kolla på de olika faserna. Vad som återupprepar sig. Både vad de gör, men också var det finns problem som de inte riktigt löser.

– I vissa lag ser man det mer sällan och i vissa mer ofta. Då kan man säga att om man ser färre mönster så blir det mer ofta att jag fokuserar på individuella spelare som sticker ut på ett eller annat sätt. Svagheter eller styrkor, som gör det jobbigt för laget eller bidrar till laget. Sen över 90 minuter är det intressant vad man ser sista 30 (minuterna) när det finns en trötthet med. Vad förändras i ett lag då?

– För många lag ser du (mönster) absolut (på en match), men jag försöker se minst tre för att se vad som skiljer sig och vad som görs annorlunda. Där blir det mycket svårare när man ser ett lag i tre matcher och så ser du olika saker. Då måste man se både en fjärde, femte, och sjätte för att veta ännu mer.

Det finns också en stor frågeställning i Malmö FF: speltid för unga egna produkter (MFF ska ge minst 15 starter åt 1-2 nya egna produkter per år). I år blev Pawel Cibicki, Franz Brorsson, och Erdal Rakip i det närmaste helt ordinarie, Mattias Svanberg fick mer speltid, och Pavle Vagic och Samuel Adrian debuterade. Men den specifika målsättningen uppnåddes inte.

– Jag tror det är en extremt stor utmaning att MFF ska klara av att kvotera in unga spelare, samtidigt som man har som målsättning att vinna allsvenskan och spela i Europa varje år. Jag tror sättet att närma sig det är att göra det vi gör inför 2018. Titta på numerären, ha någon färre etablerad spelare för att de yngre spelarna ska komma närmare rent nummermässigt. Sedan så länge jag är tränare kommer jag aldrig ta ut ett lag, eller sätta in spelare, för att uppfylla det målet. Mitt mål är att vi ska vinna matcher och vinna allt vi ställer upp i, men jag är helt med och stöttar att vi ska skapa en trupp som gör att möjligheterna att nå det målet blir större.

– Nu vet vi inte hur det kommer bli, men pratar man hypotetiskt så kommer truppen att vara 16 utespelare som vi kallar etablerade. Om då Mattias Svanberg och Dennis Hadzikadunic är två av dem, då är de nära att vara startspelare redan där. När vi gick in i det här året tror jag vi hade 19 etablerade, och Dennis var lärling och därför utanför de 19.

– Bara där har två spelare, när vi sätter igång, en startsituation som är mycket närmare. Om vi sedan tar Pavle och Samuel som blev uppflyttade under våren (som lärling)… Nu har de inte plats 17 och 18, så kan man inte säga för de kanske står i startelvan när vi börjar, men de är några hack närmare redan där. Sannolikheten att vi får någon spelare som spelar 15 matcher är större.

– Det jag upplever som en av de svåraste sakerna som tränare i MFF i att ge unga spelare att få speltid, är just det här när det är 25 minuter kvar och vi leder med 2-0. I det långa loppet är det kanske en unikt bra chans att byta in en 18-åring som kommer från den egna ungdomsavdelningen. Att ge den spelaren 25 minuter och den erfarenheten. Problemet där och då är att vi måste vinna matchen. Jag vet att vi kan förlora max fem matcher per år för att bli mästare. Om vi inte blir mästare är det inte säkert att jag är här.

– Ska jag då välja det beslutet, eller ska jag låta det gå tills det är sex minuter kvar när vi leder med 2-0 eller 3-0? Och då ge minuterna till någon som ger någonting. Den är skitsvår. Jag vet vad jag valde i år. Jag valde att gå på det som kändes som det mest säkra, för att jag vet vi måste vinna fotbollsmatcher hela tiden, men det hjälper inte den här spelaren lika mycket som att den får tilliten att spela 25 minuter. Jag tror inte det finns något perfekt svar på det.

Där har vi en följdfråga: Mattias Svanberg?

– Summerar vi var han var när vi började och var han var när vi slutade så tycker jag han var en klart bättre fotbollsspelare. Det tycker han själv också och det är väldigt kul att höra när man utvärderar året med en spelare.

– Han har så oerhört bra egenskaper och är en så bra kille, han har allt som krävs, men han har hittills inte… Om det beror på mig att han inte har fått tillräckligt många chanser, eller på honom själv att han i den här konkurrensen är tillräckligt långt framme, det vet man inte än, men när han sitter efter året och säger att han har utvecklats väldigt mycket och han är nöjd med året…

– Då blir man glad av den attityden, för det finns andra som har en annan attityd. Med de egenskaperna och det sättet att se på sin utveckling… Jag kan inte säga att han gör 25 starter nästa år, för det blir utifrån hur han ser ut, vad han gör, hur vi ser ut, så det blir mest upp till honom själv under den här försäsongen att sätta sig i en bra position, men jag har svårt att se att det inte ska fortsätta i den rätta riktningen. Den rätta riktningen är att det blir fler starter än tidigare.

Magnus Pehrsson om Traustason, Berget, och lite om truppen 2018.

Magnus Pehrsson om vissa saker i Malmö FF 2017 och 2018. 

@jonas_hansson

Fotbollskanalen

"Är detta din sista match i Blåvitt?" – Sex spelare svarar på frågan alla funderar kring

IFK Göteborg ska sätta punkt för 2017 – och på allvar börja blicka mot 2018.

GIF Sundsvall, Gamla Ullevi, 15.00.

Under tillställningen kan det vara dags att vinka adjö till sex spelare.

Mikael Boman, Sören Rieks och Martin Smedberg-Dalence sitter på utgående kontrakt.

Sam Adekugbe (Vancouver Whitecaps), Vajebah Sakor (Juventus) och Mix Diskerud (New York City) sitter på utgående låneavtal.

Efter lördagens träning fick samtliga svara på exakt samma fråga: “Är mötet med GIF Sundsvall din sista match i IFK Göteborg?”

Svaren som följde målar upp en hyfsad bild av deras framtidsplaner.

***

Mikael Boman, 29:
– Jag har inget kontrakt nästa år, så jag vet inte vad som händer. Vi kommer sätta oss ner efter säsongen och gå igenom allt.

Ni förhandlar fortfarande?
– Absolut. Vi ska ta upp det nu. Men utgår man från var vi är nu så har jag inget kontrakt.

Är det du som har valt att inte skriva på?
– Jag har valt att avvakta lite, ja.

***

Sören Rieks, 30:
– Det är den sista matchen för säsongen i alla fall. Sedan får vi se vad det blir efteråt. Det kommer nog ut i början på nästa vecka. Jag får sätta mig med Mats (Gren, sportchef) och ta ett beslut.

Inget är klart än?
– Inte 100 procent.

Vad lutar det åt?
– Det kommer ut sen. Det är svårt att säga nu. Vi får ta det nästa vecka.

***

Martin Smedberg-Dalence, 30:
– Det hoppas jag inte. Det tror jag inte. Vi har haft en bra dialog och självklart vill jag fortsätta här och vara med i omstarten som vi ska göra nästa säsong.

Är det nära med en förlängning?
– Ja, det har Mats också gått ut med. Vi har haft en bra dialog, men det ska skrivas på också. Mina förhoppningar är att bli kvar några år till i Blåvitt. Personligen känns det som att jag har mycket kvar att ge. I år har varit en ny erfarenhet då jag inte har fått spela så mycket.

Har det varit dystert?
– Det är klart. Det är inget att hymla om. Man vill vara med och spela. Speciellt när jag hade en försäsong som kändes bra. Men jag har väl sparat ett år på kroppen.

***

Sam Adekugbe, 22:
– Jag har pratat med Mats, men jag vill inte säga för mycket innan säsongen är över. Jag får prata med min familj, min tränare, min agent… Det är flera samtal som måste hållas, men jag har trivts bra här. Vi får se vad som händer.

Åker du tillbaka till Vancouver efter mötet med Sundsvall?
– Ja, på tisdag. Sedan får vi ta det därifrån.

***

Vajebah Sakor, 21:
– Jag vet inte än. Just nu måste jag bara tänka på min rehab (knäproblem). Sedan är säsongen inte över än. Vi tar en vecka i taget.

Vad vill du med 2018?
– Jag skulle uppskatta att stanna kvar här, men vi får också se över vilka möjligheter jag har.

Vill Juventus att du ska komma tillbaka?
– Det är ingen anledning att återvända dit och inte få spela. Jag vill vara någonstans där jag får spela och kan utvecklas.

Och du trivs i IFK?
– Definitivt.

Så, kanske 2018?
– Kanske, vem vet? Haha!

***

Mix Diskerud, 27:
– Jag vet inte. Det är helt ärligt sagt.

Finns det någon chans att du blir kvar?
– Det finns en chans för många saker. En är att bli kvar. Det blir spännande att se vad som händer i klubben framöver.

Kan du tänka dig att stanna?
– Det är möjligt.

***

Med de svaren (och tidigare faktakunskaper) i bakhuvudet kan vi försöka rangordna spelarna efter hur troligt det är att de tillhör IFK Göteborg även 2018.

1. Martin Smedberg-Dalence – Väldigt troligt
Han vill stanna – IFK vill behålla. Smedberg-Dalence känns också som en person som mycket väl skulle kunna fortsätta jobba inom föreningen även efter karriären. Han är mycket uppskattad. Det här känns klart. Sedan ska ju lön och kontraktslängd såklart förhandlas fram…

2. Vajebah Sakor – Troligt
Har ett år kvar på kontraktet med Juventus. Lär dock inte återvända dit. Har inte varit i tillräckligt bra form för att locka till sig andra bra anbud, så IFK känns som rätt steg för honom just nu. Han kommer få speltid, han kommer kunna utvecklas. Det finns en köpoption, IFK lär utnyttja den.

3. Sam Adekugbe – Ganska troligt
Skulle passa fint som wingback i IFK:s framtida 3-5-2 (om det nu är vägen som klubben väljer att gå). Frejdig offensivt med brister defensivt. IFK har en köpoption även här, det mesta talar för att de kommer utnyttja den. Hans återkommande skadebekymmer är dock ett frågetecken.

4. Mikael Boman – Hyfsat troligt
Har fått ett kontraktsförslag, men valt att avvakta en förlängning då han vill se över sina andra alternativ. En utlandsflytt lockar. Men: Dyker det inte upp något tillräckligt bra kan han säkert tänka sig att stanna. Om IFK fortfarande vill ha honom kvar då vill säga… Det känns som 50/50.

5. Mix Diskerud – Inte troligt
Sitter på ett fint kontrakt borta i USA. Vill nog inte bryta det. Säger själv att det finns en chans att han blir kvar. Den chansen känns dock väldigt liten. Letar nog efter andra alternativ.

6. Sören Rieks – Inte alls troligt
Har bytt agent – från Fredrik Risp till Hasan Cetinkaya. Det gör man väl inte bara för att förlänga ett kontrakt? Troligtvis letar Rieks efter en lukrativ vinter-flytt. Betänk också att IFK måste slanta upp mycket pengar för att behålla honom i och med att expertskatten inte längre kan räknas in i ekvationen.

Håller ni med?

***

Twitter: @Linus_Petersson

Mail: linus.petersson@tv4.se

 

Fotbollskanalen

Johan Dahlins knäproblem: "Med rätt träning kan han spela fler år till"

Johan Dahlin hade knäproblem redan innan han kom tillbaka till Malmö FF. I Midtjylland hade han ett längre uppehåll för att träna bort det, och missade därför större delen av säsongen 2015/2016. Såhär sa han till Fotbollskanalen när han kom tillbaka till MFF:

– Det är en komplicerad skada. Man kan ha problem resten av karriären om man har otur. Det tar ju tid och jag är inte så mycket för att operera om man inte behöver. Vi hade ett sätt, men det tar längre tid då kanske. Det är en faktor som gör att man har ont och i mitt fall var det att jag rörde mig fel. Om jag går in och opererar så försvinner ju smärtan, men jag fortsätter röra mig fel och då kanske det kommer tillbaka.

– Så jag skulle lära mig att gå, springa, och hoppa på ett annat sätt, för jag var ju van att knäet skulle vara inåt och höften utåt. Det jobbade jag sjukt länge på.

Nu har han återigen problem med knäet och har inte spelat på två matcher, men Magnus Pehrsson säger att situationen är ”mycket, mycket bättre”. Dahlin ville träna idag, men ledarteamet tyckte det var en onödig chansning. .

– Det blev som en irritation i knäet av den här översträckningen, svårt att hitta musklerna och rätt sätt att gå, springa, röra sig, men igår kände han att det var helt bra igen, säger Pehrsson.

Jobbar ni annorlunda med Dahlin med tanke på hans skadehistorik?
– Det gör vi varje dag och har gjort hela året, sedan kom den extremt mjuka planen där han i ett hopp fick en översträckning i landningen. Då kom en inflammation från det.

– Nu är det ett fint fönster på två månader där han bara kan koncentrera sig på att förbereda det ännu bättre inför nästa år. Han behöver göra det så länge han spelar, men det fanns med i bedömningen när han kom hit. Det är under kontroll och med rätt träning är det inga problem att spela flera år till.

Det måste också vara skönt att se att Fredrik Andersson kan ersätta väl?
– Han fick chanserna på försäsongen och gav inte vid den tidpunkten den trygghet som han har gett nu. Det tyder på att han har haft utveckling i år. Nu tycker jag han har varit riktigt vass i de här två matcherna. Jättebra att vi fick se det.

***

Mittfältaren Victor Christiansson har tränat med A-laget i ett par dagar nu och har cirka tio träningspass med dem i år, men U19-spelaren ser ut att lämna MFF. Han var på provspel hos Degerfors nyligen.

– Alla tycker om fotboll i orten, alla är jätteintresserade, klubben tar hand om sina spelare…

– Degerfors är intresserade fortfarande, väldigt intresserade, men samtidigt har de inte spelat klart än och vill fokusera på det. Sedan har de spelare som kanske inte förlänger. De vill veta först att allt är klart.

Christiansson är förmodligen den i MFF som har spelat flest matcher i år – 50 stycken – och fler klubbar i superettan har visat intresse.

Även försvararen Aron Mar Brynjarsson, som hoppade in mot AFC Eskilstuna på försäsongen och nyligen blev uttagen till det isländska U21-landslaget, ser ut att leta ny klubb. Både Christiansson och Brynjarsson är inne på sista året i U19 och var inte med bland spelarna som erbjöds lärlingskontrakt.

***

MFF har totalt åtta fotbollsdagar kvar inklusive matchen mot BK Häcken. Nästa vecka, tisdag-onsdag-torsdag, så är det alternativ träning som följs upp av individuella samtal, utvärdering, tester, och lite annat. Veckan efter det är det ytterligare fyra dagar innan festen den 17:e november.

Tre sporter ska hinnas med: hockey, curling, och beachvolleyboll.

@jonas_hansson

Fotbollskanalen

Rapport från Malmö FF:s träningar – dra isär Sirius?

Två raka träningspass på hybridplanen, men det är inte smärtfritt än. Ett par spelare har pratat om att planen är hård, Rasmus Bengtsson stod över dagens träning delvis på grund av det (men mest för att han kör alternativ träning en gång varje vecka), och även jag tog steg på gräset och det var genuint hårt.

Det har dock sagts att det tar tid innan planen når önskad mjukhet. Spelarna ska ”springa igång” marken och gräset ska växa mer. Magnus Pehrsson sa idag om att han trodde att det skulle bli ”väldigt, väldigt bra”.

Några viktiga småsaker från de senaste träningarna? Jag kan hitta ett tiotal.

1. STARTELVAN. Det enda öppna är om det blir Bengtsson eller Franz Brorsson. Bengtsson startade igår, var inte med på träningen idag, och då kom Brorsson in. Annars har samma startelva använts bägge passen.

Andersson – Vindheim, Nielsen, Bengtsson/Brorsson, Tinnerholm – Berget, Innocent, Christiansen, Svanberg – Jeremejeff, Strandberg

2. SKADOR. Johan Dahlin, Behrang Safari, och Erdal Rakip spelar inte mot Sirius. Bengtsson tas det beslut om imorgon. Felipe Carvalho börjar löpträning nästa vecka.

3. ATTITYD. Det är inte enkelt att motivera upp sig till högkvalitativt genomförda träningspass när SM-guldet är säkrat. Pehrsson pratade om att få en värdig avslutning, fast med mer fokus på glädje än hög kravställning.

– Det är inte samma anspänning och på det sättet fokus.

– Det har vi fått acceptera. Upp till AIK försökte man ignorera det, men det är nog bara att förstå det och göra det bästa av det. Mer njuta av det.

– Det går inte att låtsas att det här betyder lika mycket som det gjorde när vi skulle till Norrköping, men det kommer att betyda supermycket igen när vi börjar i januari.

4. TAKTIK. Några saker lyssnade och såg jag idag. MFF ställde upp sig med 4-4-2 precis som mot AIK, där Berget kom in från höger och Jeremejeff droppade ner så bägge hamnade i mellanrumsytan mellan motståndarnas backlinje och mittfält.

Förutom det körde MFF uppspel med en fyrbackslinje, och laget övade på att dra isär motståndarna i uppbyggnadsfasen. Det hörde jag Pehrsson prata om flera gånger, “flytta runt bollen”, med handrörelser om att byta från kant till kant.

De ser därmed ut att vilja ställa sitt lag brett i speluppbyggnaden, flytta runt bollen och gärna med krossbollar, tvinga Sirius att jobba fram och tillbaka för att slitas isär, och sedan hitta situationerna när passningar ska gå inåt centralt. Det var nog den stora taktiska biten som det jobbades på idag.

5. INNOCENT. Bonke startar mot Sirius. Startade matchspelet idag med att slå två fina krossbollar. Möjligen fortfarande för stillastående med boll, men klar förbättring i helheten.

6. ANFALLSFÖRÄNDRING. Pehrsson har den senaste veckan pratat mycket med Carlos Strandberg. Igår gick han direkt till Strandberg vid de tre första avblåsningarna i spelet, där det såg ut som att Pehrsson dirigerade hur han ville att Strandberg skulle springa i djupled.

– Han har hjälpt oss till guldet och varit bra, men det finns en enorm potential kvar.

– Skillnaderna på forwardsrollerna har varit mindre när han och “Mackan” (Rosenberg) har spelat jämfört med det varit innan.

Min tolkning av det Pehrsson sa efter det var att Strandberg fick/får nyansskillnader i sin roll mot AIK och Sirius, och de skillnaderna ville Pehrsson komma åt. Det plus att Strandberg trots allt var en sommarvärvning och inte har fått samma MP-skolning som spelarna som varit här hela året.

7. YTTERBACKSBRIST. De här två träningarna har Oscar Lewicki, Magnus Wolff Eikrem, Erdal Rakip, Samuel Adrian, och Hugo Andersson varit ytterbackar hos reserverna. Pehrsson har tidigare sagt att Lewicki förmodligen är förstavalet om två ytterbackar saknas.

8. U19-SPELARNA. Hugo Andersson (mittback) har tränat med A-laget i knappt två veckor, Laorent Shabani (yttermittfältare) nästan lika länge. Felix Konstandeliasz (mittfältare) var med igår, fick en smäll, och vilade idag. Samtliga tre har lärlingskontrakt med A-laget nästa år, och alla med lärlingskontrakt ska vara med i slutet av träningsåret för att få med sig allt det som resten av truppen får.

9. VAGIC. Pavle Vagic är den enda i A-truppen som inte har spelat i allsvenskan i år. Han lär få minuter i minst en av de återstående matcherna.

10. SCHEMA. Grejerna som är kvar:

Träning imorgon lördag
Match söndag, Sirius borta
Träning tisdag
Träning onsdag + U21-match mot IFK Göteborg (ev. med några A-lagsspelare)
Träning torsdag
Träning lördag
Match söndag, Häcken hemma

Efter det ska MFF ha något mer träningspass, men framför allt blir det utvärdering, samtal, tester, och andra aktiviteter fram till den 17:e november. Då går de på ledighet. U19-spelarna har dock ligacupspel fram tills mitten av december.

@jonas_hansson

Fotbollskanalen

Malmös träningar 2017 – kvadraten tar stor plats: ”Bättre än nästan alla passningsövningar”

Jag har varit på tresiffrigt antal Malmö FF-träningar i år och en sak återupprepas 90-95 procent av gångerna: uppvärmningarna är 20-40 minuter med olika kvadratövningar. Jag gjorde det inte svårare än att fråga Magnus Pehrsson om varför.

– Nummer ett är att spelarna gillar det. Spelarna får väldigt lite instruktioner, de är på bra humör, och de blir tillgängliga till kommande delar. Det är en viktig parameter i det.

– Sedan tycker jag att olika former av kvadrater ger bättre passnings- och beslutsfattningsträning än nästan alla passningsövningar. Du tvingas att jobba med motstånd.

Sedan handlar det mycket om hur lagen använder sig av övningarna. Standard hos vissa lag är att vara ännu mer tävlingsinriktade, eller att exempelvis slå tunnlar och vara “förnedrande”. Pehrsson själv tog upp det och underströk att kvadraten i MFF primärt används för att lära sig att spela fotboll bättre och snabbare.

Dessutom förändras kvadraterna och det har varit variation i år. Det inleds med en mindre kvadrat, håller på i ungefär tio minuter, och sedan blir det en, två, eller tre andra kvadratövningar där planstorlek, spelarantal, och instruktioner förändras.

– Nu tycker jag att vi har kvadrater där det är väldigt bra nivå. Då slår det alla enkla passningsövningar med råge.

– I början styrde vi våra kvadrater ännu mer med vissa regler. Det var en process så att vi fick effekt på det. Nu tycker jag vi har väldigt, väldigt bra kvalitet på det. Mycket högre kvalitet på det än vi hade i våras. Nu går det snabbare och det är större ambition att ha så många pass som möjligt.

Laureano Ruiz, verksam i Barcelona på 1970-talet, brukar vara definierad som skaparen av kvadratövningar. Det är också just i Barcelona (och Ajax) som den har fått tydligast klubbidentitetsfäste, vilket märks på några av klubbens legendarer.

Johan Cruyff, i Our Competition is the World:

”Allt som händer i en fotbollsmatch, förutom avslut, går att göra i kvadraten. Tävlingsaspekten, kämpa för att skapa ytor, vad en ska göra med bollinnehav och vad en ska göra utan bollinnehav, spela fotboll på en touch, ta hand mot tight markering, vinna tillbaka bollen”.

Xavi om hur Barcelona använder den, i The Guardian:

”Allt handlar om kvadraten. Kvadraten, kvadraten, kvadraten. Varje dag. Det är den bästa övningen som finns. Du lär dig ansvarstagande och att inte förlora bollen”.

Och tillbaka till en annan MFF-fråga: hur nöjd är Pehrsson med träningarna generellt i år?

– Vi har tagit steg. Vi har varit bra att repetera saker, vilket ibland kanske är tråkigt men man måste det, och vi har repeterat med en viss stegring i vissa övningar. Det är väl utmaningen till nästa år: att hålla ett fundament, men ändå hitta stegringar och ibland göra ännu snabbare stegringar i svårighetsgrad.

– Intensiteten har varit bra nästan alla pass och vi har hållit spelare skadefria. Det är två jätteviktiga parametrar. Sedan hade vi aldrig kunnat vara så flexibla att spela om vi inte hade tränat på ett bra sätt och tränat på det.

Upplägget på en träningsdag är att ledarstaben träffas på morgonen och planerar upp träningarna som oftast börjar 11.00. Hur de sedan förbereder spelarna för träning varierar.

– I det optimala skulle vi gå igenom träningarna varje gång och dessutom ha videoklipp från våra matcher där vi visar syftet med vår träning, att vi vill komma åt de här momenten i spelet, och varför gör vi den här övningen, men om jag gör det varje dag blir det skittråkigt. Vi försöker blanda. Ibland gå igenom muntligen vad vi ska göra och visar övningen, ibland ger vi inspiration med ”såhär skulle vi vilja att omställningsspelet se ut” och visar ett antal videoklipp, och sedan går ut och tränar på det.

Pehrsson berättade vidare att de spelade in träningarna på Malmö IP i våras då videosystemet finns där, men inte på plan 7. Det systemet ska också finnas på nya hybrisgräsplanen.

Men vad händer då efter träningen?

– Vi har ett bra sätt att reflektera på vad vi gör. Vi pratar om övningar, prestationer, och vad man kunde gjort annorlunda. Det har blivit naturligt, men ibland kanske man skulle formalisera det ännu mer än vi gör. I början var det också mer formellt.

Det är inte många träningar kvar innan tävlingssäsongen är slut, sex-sju-åtta stycken, och frågan är hur många fler MFF kan ha med högsta kvalitet.

Standardplanen, plan 7, har inte använts på över en vecka. Idag när jag gick förbi var inte ens löven bortrensade på planen. Plan 9 är konstgräs och det verkar spelarna vilja undvika att träna på. Hybridgräsmattan är inte tillgänglig än. MFF tränade två dagar på Malmö Stadion, men där slets tovor upp enkelt. Swedbank Stadion kunde inte användas idag, trots att det var en del taktiska moment som laget skulle träna på inför AIK.

@jonas_hansson

Fotbollskanalen

Malmö FF hade rätt och vi hade fel – MP:s viktiga roll i SM-guldet

Ett SM-guld med ungefär lika många poäng, med ungefär lika stort försprång, med ungefär samma spelartrupp som förra året, och där tränaren sparkades. En kontextfattig slutsats hade varit att Malmö FF tog sidledssteg med anställningen av Magnus Pehrsson.

Året började med kraftigt ifrågasättande baserat på Pehrssons tidigare meriter, följdes av en resultatmässigt svag försäsong, en bra allsvensk start där MFF:s stora försprång ofta definierades som ”tur med sena mål” eller att ”resterande topplag var för dåliga i år”, och sen kom sommarkatastrofen mot Vardar.

Men. Nu när jag följt Pehrsson nära under nästan varje dag av hans 327 dagar långa anställning och jämför det med 2016, så tycker jag att han gjorde MFF otvivelaktigt bättre.

Han kom in i jobbet med en kraftigt begränsad roll jämfört med tiden i Djurgården. Han är ärlig med att han inte täcker lika många saker som vissa andra huvudtränare gör. Han har sina bestämda arbetsuppgifter och ska inte spreta. Han ska riktas mer mot enstaka uppgifter, utan att han förminskar sitt huvudansvar.

Han började med att planera upp säsongen 2017. Jag gjorde intevjuer med honom tidigt i januari där han pratade om taktisk organisation, spelstil, individuella spelare, och träningsupplägg som endast skiljer sig i nyanser jämfört med idag, nio månader senare. Redan då visste han hur han ville ha året, och han fick året dit.

Det har handlat mycket om förstärka och bygga strukturer. Upplägg med veckoschema, träningar, taktiska instruktioner, skadeförebyggande arbete. MFF-spelarna krävde tydlighet och fick välgenomtänkt tydlighet. De undviker inte längre att berömma sin tränare, som under Allan Kuhn, utan nu verkar de veta vad de ska göra på planen.

På planen går det också att kortfattat prata om tre spelförändringar och -förbättringar: ett spel baserat på positionering och rörelse utifrån positionering, en flexibel uppställning förändringsbar efter motstånd och tillgängliga spelare, och seriens bästa presspel.

I många matcher har de helt stängt av motståndarnas anfallsspel, och har själva skapat en fungerbar offensiv. De har gjort flest mål och dominerar all avslutsstatistik: totalt antal avslut, avslut på mål, avslut i motståndarnas straffområde, avslut i öppet spel, avslut på fasta situationer, avslut i målramen. Topp-1 i alla kategorier utan att drivas av enskilda spelare. De har vunnit både avsluts- och bollinnehavsstatistiken i 21 av 26 allsvenska matcher. Jämför det med AIK och Djurgården som bägge ligger på 12 var.

De underliggande siffrorna är nästan alla märkbart bättre för MFF i år med ett par undantag, trots att det endast blev två förändringar inför säsongen: Kari Arnason och Enoch Kofi Adu ut, Pawel Cibicki och Lasse Nielsen in. Två förändringar för att ha spelarval mer anpassade för ett flexibelt och presstarkt spel.

Pehrsson heller inte haft problem med att ta de stora och svåra beluten. Han kunde bänka Magnus Wolff Eikrem, eller gå ifrån föreningens strikta 4-4-2-tänk, eller vila Anders Christiansen och Markus Rosenberg trots att det kunde bli kortsiktigt kostsamt, eller vänta extra länge med Rasmus Bengtsson efter rehaben, eller välja en udda startelva mot Kalmar FF (MFF vann med 6-0). Han hade kunnat göra många val enklare för sig, men gjorde det inte. Varje gång han gjorde ett svårt val kom han också fram med en vettig och ärlig förklaring.

Ofta fungerade det för att han verkar ha ett genuint bra fotbollsöga. Ingen allsvenska motståndare känns ha överraskat MFF under matcherna i år. Pehrsson gör ofta små förändringar under matcher, Alexander Axén sa att han knappt hängde med, och Pehrsson har hittat en balans mellan eget spelsätt och förändring utifrån motståndare. Han jobbar konstant med detaljer på träningarna, det går att se honom prata i flera minuter med lärlingar mitt i övningar. Han har en överlägsen statistik på inhoppare det här året. Han har fått utveckling på många spelare. Han kan välja bort individer för att de inte passar i det matchanpassade spelsättet, men är också öppen för att förändra ett spelsätt om truppen i stort passar bättre för annat.

Men visst. Saker måste bli bättre och han ska fortsätta att bevisa sig. MFF måste kunna dominera ännu mer i fler matcher. De får lägga en del av vintern på att kraftigt förbättra sig på fasta situationer. Det är möjligt de måste ha ett mer cyniskt tillvägagångssätt i CL-kvalet. En stor massa nyförvärv ska nu fasas in till hans spelidéer, en av Pehrssons svåraste uppgifter hittills. Och hur bra det än går i allsvenskan så kanske han bara är ett till Vardar-misslyckande ifrån att få sparken.

I den nya tränarboomen som ska dra svensk fotboll närmare bättre fotbollsnationer pratas det om Jimmy Thelin, Graham Potter, Kim Bergstrand, Poya Asbaghi, Andreas Brännström, Axel Kjäll, och ett gäng till. Pehrsson har varit med länge, men han ligger fortfarande i framkant med en utvecklad helhetsfilosofi och bör också räknas in.

En tränarprodukt influerad av en egen spelarkarriär, akademisk utbildning, 14 års tränarerfarenhet, fortsatt nyfikenhet, förbundskaptenstid, och kontakt med människor med hög kompetens även på internationell nivå. En tränare som med lugn letar bästa möjliga valet, främst kortsiktigt men även långsiktigt, och som aldrig slarvade med planeringsarbetet i år. Kan han ta MFF ännu en nivå högre upp?

@jonas_hansson

Fotbollskanalen

Bra utveckling på talangerna i Malmö FF

Samuel Adrian (nu 19 år, central mittfältare) och Pavle Vagic (17 år, offensiv allroundspelare) blev tidigt under året uppflyttade till Malmö FF:s A-lag på lärlingskontrakt. Endast Adrian har fått debutera i allsvenskan med ett kort inhopp mot J Södra, men jag tycker att bägge två har tagit tydliga utvecklingskliv under hela året.

Adrian har varit bäst på plan i flera U21-matcher, och bägge gör allt bättre ifrån sig på A-lagets träningar. Jag pratade därför med Magnus Pehrsson om de två.

– Ingen har väl exploderat, men det gör dem väl först den dagen de börjar få speltid och börjar slåss om en plats. Båda är ju klart bättre spelare idag än för ett halvår sedan, egentligen i alla aspekter av spelet. De är fysiskt mer redo för varje träning och klarar sig på den här nivån. Jättebra.

– Kvittot kommer när de börjar spela med A-laget. Då ska de inte bara utveckla sig själva, de ska bli bättre än sina konkurrenter. Förhoppningsvis är det fler än dem som utvecklas, så det är ju deras utmaning.

Adrian är den som har legat lite närmare speltid. En spelare som ofta är smart och säker i sitt passningsspel.

– Jag tycker att den här veckan Samuel har gjort nu, efter landslagsuppehållet, har varit oerhört bra. Jag tyckte kanske att han var bäste man på träning i onsdags och det är ganska bra i den här gruppen. Han är i väldigt bra form.

– Han är en sådan spelare som vi vill att alla ska vara, men han är väl extremfallet. Han vet att han måste ligga på max hela tiden, för han har inte den perfekta snabbheten och har inte varit den stora stjärnan på det sättet. Den egenskapen brukar räcka rätt långt också, att veta att man behöver jobba hårdast hela tiden.

– För honom är det frågan om tempot. Att tekniskt och fartmässigt klara av tempot. Skallen, orken, förståelsen för spelet. Det har han. Det är mer att tekniskt och snabbhetsmässigt hinna med. Där är han i en perfekt miljö.

Den stora utmaningen blir nu att få in dem i A-lagsspel. Redan förra året skrev jag om att de unga spelarna statistiskt sett får allt mindre speltid i ett allt starkare Malmö FF, men i år går det att argumentera för att MFF istället gav mer plats åt Franz Brorsson, Erdal Rakip, Mattias Svanberg, och Pawel Cibicki.

– I år har Franz mer eller mindre varit ordinarie, det har han inte varit innan. Erdal mer eller mindre varit ordinarie, det har han inte varit innan.

– Jag tror att ambitionen Malmö FF har, att få in någon i startelvan per säsong, är väldigt, väldigt bra. Sedan måste man få utveckling på de andra. Det tror jag vi har, frågar man alla tror jag de känner det.

Ytterligare sex unga spelare har i år varit utlånade från Malmö FF, där åtminstone fem av dem har haft ordinarie startplatser i superettan, division 1, och division 2. Adrian pratade i somras om att han då helst ville stanna kvar då han fortfarande utvecklades via träningar, men Jason Wilcox i Manchester Citys organisation kom nyligen med en egen uträkning: 83 procent av spelarna i Champions Leagues kvartsfinaler spelade A-lagsfotboll redan när de var 17 år. Sedan kommer få talanger att nå dit, men det måste finnas både tålamod för utvecklingen och matchning för unga. Pehrsson själv kommer in på en matchningsproblematik för unga.

– Ibland är de riktigt bra (i U21), och ibland är de inte tillräckligt bra. Det brottas alla klubbar med, hur ska man få talangerna till att vara så nära (matchning) som vi är här inne med A-laget. Det är svårt.

– Därför måste våra träningar vara riktigt bra. Våra träningar är ofta bättre än U21-matcherna är, men sedan måste du spela matchen för det är det du tränar för. Det är klart man hade önskat att de här hade fått spela i superettan varje vecka och få träna här, men den är svår den mixen.

Sex nya spelare har fått lärlingskontrakt nästa år, och det blir kanske ett försök för Malmö FF att förlänga karriären i MFF för några av de unga spelarna? Istället för att vara en A-lagsspelare eller en U19-spelare så finns det fler som får chansen i ett mellansteg. Flera engelska klubbar, exempelvis Brentford och Swansea, har börjat att jobba med liknande arbetssätt. Att fortsätta ge bästa träningsmöjligheterna för 18-19-20-åringar som inte redan är A-lagsmaterial, men som kan bli. Sedan blir ju fortfarande matchningen den stora frågan.

@jonas_hansson

Fotbollskanalen