2011 års ligasegrare var Lille. Efter flera år i toppen, först genom Claude Puels noggranna och hård arbetande kollektiv följt av Rudi Garcias mer flytande anfallsspel, vann man sin första ligatitel på nästan 50 år. Mellan åren 2000 och 2010 hade man nio stycken placeringar på övre halvan av tabellen, det var faktiskt till och med så att man slutade trea under sin nykomlingssäsong, men det var när filmproducenten Michel Seydoux kom in som president för klubben år 2004 som man började kännas som en klubb som verkligen var etablerad på den övre halvan av tabellen.
Problemet var att klubben slutade att växa efter några år. Trots att scoutingorganisationen och akademin gav mängder med bra spelare som såldes vidare för dyra pengar, så var klubben begränsad. Man satt på en sliten arena som bara tog 18 000 åskådare, man misslyckades ofta att ta sig till Champions League (man får mer pengar av att åka ur gruppspelet i Champions League jämfört med vad man får om man vinner hela Europa League/UEFA-cupen) och klubben var inte särskilt attraktiv för de stora sponsorerna. Man såg ut att ha fastnat i ett träsk där man var en liten klubb som överpresterade, utan att kunna höja sig. Intäkterna låg på en tredjedel av vad de stora franska klubbarna hade.
Redan när Seydoux blev president ville han renovera den gamla arenan, men efter två års förhandlingar sa staden “nej”. Istället började man att kolla på möjligheten att bygga en ny arena, och efter sex års planerande och byggande är snart Grand Stade Lille Métropole (50 000 åskådarplatser, störst i Ligue 1 den här säsongen) klar. Med allting inräknat (arena, infrastruktur, planering etc.) kommer hela projektet att gå på över €600 miljoner, men eftersom staden stod för byggandet så sitter inte Lille i dagsläget inte på några större skulder, utan man bara hyr arenan för €7,5 miljoner/år.
Det är alltså först nu som Lille har förutsättningarna för att vara en permanent toppklubb, en klubb som inte är helt beroende av spelarförsäljningar och Champions Leaguespel. Nu har man alla förutsättningar: bra akademi, modern arena, pengar på banken, bred scoutingorganisation, kontinuitet. Det kan dock bli så att det tar några år innan man kan se resultat av detta, innan man har “råd” att göra en dålig säsong men ändå vara med i toppen, därför var försäljningen av Hazard för €40 miljoner samt Champions Leaguedeltagandet den här säsongen viktigt för klubbens framtid.
För det märks att man ännu inte har samma förutsättningar som exempelvis Lyon och Marseille hade under sina framgångssäsonger. Man har strukit lönekostnaderna för de tidigare inlånade Mauro Cetto och Joe Cole, samtidigt som Eden Hazard (€40 miljoner) har blivit såld och Mathieu Debuchy (€7-10 miljoner?) lär följa efter. Det blir ett ekonomiskt tillskott på nästan €50 miljoner samtidigt som löner på rätt många miljoner € om året försvinner. En “vanlig” toppklubb hade värvat in dyra ersättare. Inte Lille. I sann Lille-andan har man värvat in följande ersättare: Marvin Martin (€10 miljoner), Salomon Kalou (gratis, dock med en hög sign on), Steeve Elana (gratis), Viktor Klonaridis (€0,8 miljoner) samtidigt som Djibril Sidibé (€1,5 miljoner?) lär ersätta Debuchy. Noggrant scoutade ersättare och man har sparat en massa pengar, utan att truppen för den skull blivit särskilt mycket sämre.
Det stora problemet är Hazards flytt. Hazard blev bättre för varje år som gick och till slut var han ligans bästa spelare den gångna säsongen. Det märktes på Lilles spel. Till slut byggde stora delar av lagets spel på att man var beroende av hans individuella prestationer. Medspelarna kollade bara var Hazard var när de hade bollen. Det precisa, raka, snabba anfallsspelet från tidigare år blev allt sämre. Nu när Hazard har lämnat få man en ny chans att komma upp i de nivåerna som man hade för ett par år sedan. Nu är det elva spelare snarare än en som ska spela fotboll. Det kommer nog gå bra. Startelvan är tillräckligt bra för att slåss om guldet:
Roux
Payet – Martin – Kalou
Pedretti – Mavuba
Digne – Chedjou – Basa – Béria
Landreau
Allt handlar om vilken form de offensiva spelarna kan ta med sig. Defensivt håller man högsta Ligue 1-klass, offensivt finns det mycket talang men både Nolan Roux och Dimitri Payet hade det jobbigt den gångna säsong. Det räcker dock med att bara en av de två hittar tillbaka till gammalt gott slag för att man ska ha en väloljad offensiv. Nu när man får bra bollar av Martin lär det inte vara några problem för exempelvis Roux att göra 12-15 mål. Får man dessutom 25-åriga Payet att visa upp formen han hade i Saint-Étienne hösten 2010 så är det en given A-landslagsman för Frankrike. Det hade behövts något mer alternativ i offensiven, men man är ute efter Mendes (Le Havre) som hade kunnat vara lösningen. Problemet? Lille vill inte betala den miljonen extra som Le Havre vill ha. Smart snålhet, eller dum snålhet?
Känslan är att Lille kommer ta sig ett steg uppåt både när det gäller prestationer och resultat, trots att man tappat en sådan kvalitetsspelare som Hazard. Kollektivtet som vann ligatiteln 2011 är tillbaka och det finns kvalitéer på varenda position. Man är mellantinget mellan Montpelliers livliga oskuldsfullhet och Lyons affärstänkande. Det är en bra kombination.
Vilka andra utmanare finns?
Lyon och Marseille är tillräckligt stora klubbar, under en bra säsong ligger bägge två mellan platserna 15-25 när det kommer till omsättning bland klubbarna i Europa. Problemet där är att ingen av klubbarna spelar i Champions League samtidigt som de redan har ekonomiska problem, så de måste skära ned på truppkostnaderna genom att sälja minst en nyckelspelare, men lär inte förstärka truppen utan snarare försvaga den. De två klubbarna är annars “större” än PSG. Klubbar som Rennes, Saint-Étienne, Montpellier och Toulouse är för små för att utmana mer än möjligen under någon enstaka maxpresterande säsong. Bordeaux är svårbestämda, de har storleken på klubben men pengarna saknas just nu.
***
Zlatan Ibrahimovic (Milan till Paris SG, €20 miljoner)
Det räcker så. 5/5
Thiago Silva (Milan till Paris SG, €42 miljoner)
Se Ibrahimovic. 5/5
Jeff Louis (Le Mans till Nancy, €0,7 miljoner)
Nancy blev den första klubben att värva från ett konkurshotat Le Mans. Louis var en av de största mittfältstalangerna i Ligue 2, så här kan man ha gjort ett klipp, även om de börjar skaffa på sig lite väl många mittfältare. 3/5
Marco Verratti (Pescara till Paris SG, €12 miljoner)
Det går att fråga sig varför inte PSG högg Paris-supportern Marvin Martin istället? Verratti är en större talang, men Martin en mer färdig spelare. Verratti är dock en väldigt bra värvning, och en spelskicklig mittfältare som kan spela långt bak i banan var precis vad PSG behövde. 4/5
/J
https://twitter.com/jonas_hansson