När man pratar om Monaco så nämns alltid Champions League-finalen 2004. På vägen dit hade Monaco slagit ut bland annat Real Madrid och Chelsea, samtidigt som spelare som Giuly och Rothen fick ett internationellt genombrott. Efter det gick det nästan rakt ut för tack vare en mängd år av misskötsel, och till slut kunde inte ens skattelättnanderna och pengagåvor från furstefamiljen hjälpa till – Monaco åkte ur Ligue 1 förra sommaren.
“Det här kommer att gå bra, Monaco har en fin ungdomsakademi och bör kunna ta sig upp direkt” var det många som menade. Icke då. Monaco låg på nedflyttningsplats i Ligue 2 ända till den 28:e omgången, sedan gjorde man ett ryck de sista tio matcherna och klarade sig kvar med god marginal. Anledningen till rycket? Under vintern hade Monaco gjort “en PSG” genom att skaffa en svinrik ägare – ryssen Rybolovlev, världens 100:e rikaste människa. Han spenderade så pass mycket pengar i januari, nio värvningar för sammanlagt €18,5 miljoner, att laget var så pass bra att de vann matcher på egen hand.
Rybolovlev ville dock göra mer än dyra värvningar, han ville bygga upp den här klubben från grunden och satte kvickt ihop en helt ny styrelse. In kom dessutom Ranieri (fler likheter med PSG – en svindyr men meriterad italiensk huvudtränare) med en årslön på €2 miljoner och fansen älskar honom redan. Kanske inte så mycket för spelet och resultaten, även om man ligger tvåa i tabellen, utan snarare för att han är så… genomtrevlig. Han visar stor respekt för varje individ. Han tar sig tid till spelarna och fansen, och trots att många Monaco-fans (de få som finns, de snittar runt 5000-6000 åskådare per match) var skeptiska till honom när han anlände, så är det nu Ranieri som nästan ensam har lyft upp laget från tragedi till framtidstro. Ingen ogillar Ranieri, och alla ser att han håller på att bygga något bra. Det är numera Ranieri som är galjonsfigur för Monaco.
Rybolovlev håller sig dock inte lugn. Så sent som för tio dagar sedan gick han ut med en helt ny ledningen där han bland annat har sparkat vice-presidenten och landsmannen Chechkin, och istället fick Pecini från Milan komma in. Återigen en PSG-koppling: precis som huvudstadsklubben så har Monaco börjat gå åt det italienska spåret ännu tydligare, även på styrelsenivå. Att Chechkin hade varit vice-president och sportslig ansvarig i blott fem månader och utan att få en ärlig chans brydde sig inte Rybolovlev om, han ville testa på något nytt.
Han håller fortfarande på att lära sig fotboll, Rybolovlev, så man kan inte kräva att allt han gör blir perfekt, utan han lär behöva testa sig fram. Det som oroar mest är att de dyra nyförvärven (Dirar €6 miljoner, Ocampos €11 miljoner, Ndinga €4 miljoner, Barazite €4,5 miljoner) har haft svårt att leva upp till förväntningarna. Istället är det exempelvis gratisspelaren Raggi, lånet Bajrami och framförallt Touré som har stuckit ut. Touré var en bisarr värvning på förhand – en 26-årig senegales som man hittade i Förenade Arabemiratens inhemska liga – men han har verkligen levererat. 10 mål på 17 matcher i våras och nu i höst är han uppe på 6 mål på 7 matcher. Jag kan inte tänka mig annat än att han spelar i Ligue 1 nästa år, troligen i Monaco.
Tyvärr betyder alla värvningar (17 stycken på mindre än ett år) att man trycker bort alla de fina akademispelare som finns i klubben. Monaco har en av landets främsta akademier och har fostrat bland annat Henry, Thuram och Trezeguet. Redan nu har vi märkt tendenser till att Monaco inte längre bryr sig om de egna ungdomsspelarna. I förra årets premiär fick sex egna produkter speltid, den här säsongspremiären var siffran nere på två – och då har en av dem (Mendy) inte fått mer speltid efter det. Nu har man dessutom börjat göra sig av med de här unga spelarna, och den som har huggt först är den forna Monaco-spelaren och -tränaren Puel, nu i rivalklubben Nice, som värvat Diaz och Eyserric, den sistnämnda har börjat sitt Nice-äventyr riktigt bra. Man kan undra varför han inte fick en ärlig chans i Monaco istället för exempelvis Dirar?
Rybolovlev har sagt att han ska spendera €200 miljoner på fem år, förhoppningsvis går lite av pengarna till akademin. De här siffrorna är visserligen ingenting jämfört med vad PSG håller på med, men det lär nog bara ta några få år innan Monaco är tillbaka och slåss om Europacupplatserna. Nu när Rybolovlev har varit i Monaco i snart ett år så börjar vi att känna honom. Han jobbar oerhört smart, men är inte alltid särskilt insatt i fotbollsvärlden, men det kommer han att bli med tiden. Vi får bara hoppas att han har tålamod med Ranieri och Tor-Kristian Karlsen, norrmannen som nyligen blev befodrad till VD, för då kommer det här projektet att lyckas fint.
/J
https://twitter.com/jonas_hansson