Det är inte särskilt konstigt egentligen. Ligue 1-lagen har under en lång tid släppt fram offensiva ytterbackar, samtidigt som det finns ett överflöd av mittbackar. Dessutom börjar de flesta toppklubbar ute i Europa åtminstone testa på att flytta ned en defensiv mittfältare till mittback, och istället trycka fram ytterbackarna längre i planen. Har man bara tillräckligt bra ytterbackar (det finns inget bra svenskt ord för skillnaden mellan “full back” och “wing back”) så ska de klara av att hålla varsin kant själva.
Dessvärre är det bara Nancy och Bordeaux som har gått in på ett permanent användande av en sådan här taktik, även om de inte spelar med den hela tiden så brukar man åtminstone rotera in den ibland. Det intressanta är att både Nancy och Bordeaux är åtminstone lika bra, om inte bättre, när man testar en sådan här formation, eller de var det åtminstone under förra säsongen.
Lyon då? Jo, de såg fullt godkänt ut under första halvlek. Bastos och Réveillère hamnade inte för långt bak i planen, utan tryckte sig framåt så gott det gick. Samtidigt var Fofanas fysik en av de stora anledningarna till att Paris SG inte fick igång ett vettigt mittfältsspel. López träffade stolpen, Lyon hade några fina kortpassningsanfall och det var bara tekniskt slarv som gjorde att Lyon inte kom närmare PSG:s mål.
Sedan fick PSG turligt in 1-0 och då var matchen avgjord. I andra halvlek var Motta, Matuidi, Sakho och framförallt Silva helt stensäkra bakåt i PSG. Jag tror inte de satte en fot fel i andra halvlek, varken när de gällde att täcka ytor eller att vinna duellerna. Försvarsspelet höll hög CL-klass, även om Lyon började att tröttna framåt minut 65-70 och saknade spelare på bänken (något jag varnade om inför matchen) som hade både kvalitet och energi. När sedan Gomis slutade spela fotboll efter ungefär den 60:e minuten, då hade Lyon inget att komma med. Lyon satte sin stora målchans i stolpen, Paris SG satte sin stora chans precis innanför stolpen. Där hade ni det som avgjorde matchen. Dock ska det tilläggas att om Lyon hade fått första målet, så hade antagligen Paris SG varit ett bättre lag på att försöka få in en kvittering än vad Lyon var.
Det ser inte orealistiskt ut att vi kommer att ha tre stycken serieledare när vi går till juluppehållet och när serien börjar att vända, att det bara är målskillnaden som skiljer Paris SG, Lyon och Marseille åt. Isåfall hamnar alla på 38 poäng. 2000-talets tidigare “höstvinnare” är:
2011: Paris SG 40 poäng (mästare: Montpellier)
2010: Lille 35 poäng (mästare: Lille)
2009: Bordeaux 43 poäng (mästare: Marseille)
2008: Lyon 38 poäng (mästare: Bordeaux)
2007: Lyon 39 poäng (mästare: Lyon)
2006: Lyon 50 poäng (mästare: Lyon)
2005: Lyon 40 poäng (mästare: Lyon)
2004: Lyon 39 poäng (mästare: Lyon)
2003: Monaco 43 poäng (mästare: Lyon)
2002: Marseille 34 poäng (mästare: Lyon)
2001: Lens 41 poäng (18 lag, mästare: Lyon)
2000: Sedan och Nantes 33 poäng (18 lag, mästare: Nantes)
Som om det inte vore nog med att Ligue 1 kan ha tre stycken lag i serieledning, så är även övriga delar av tabellen oerhört jämn. Mellan fjärdeplacerade Lorient och elfteplacerade Lille skiljer de fyra poäng. Dessutom är det fem lag indragna i kampen om att inte få den sista nedflyttningsplatsen, och det skiljer tre poäng mellan de lagen. Dessutom har Nancy och Troyes höjt sig samtidigt som Brest är ojämna, så räkna med att det till slut är åtta lag med en realistiska möjlighet att åka ur. Det är just nu bara Toulouse som inte verkar ha så mycket att spela för, med det kan förändras fort. Som ett exempel: hade något av Lille/Montpellier/Valenciennes vunnit två matcher fler så hade de varit med i guldstriden, hade de vunnit två matcher färre så hade de varit med i nedflyttningsstriden. Två matcher kan göra stor skillnad.
Rennes – Valenciennes 2-0
1-0 Féret (5′)
2-0 Pitroipa (71′)
Rennes lyckades snickra ihop en bra första halvlek, sedan försökte man bara hålla igen i andra. Valenciennes hade några möjligheter att ta sig in i matchen, men Rennes, som bland annat spelade med ytterbacken Théophile-Catherine som mittback, har börjat att hitta någon form av defensiv stabilitet, något som har saknats på senare år.
Toulouse – Marseille 0-1
Rött kort M’Bengue (Toulouse, 27′)
Missad straff A.Ayew (Marseille, 41′)
Rött kort Tabanou (Toulouse, 45′)
0-1 Gignac (68′)
Domaren satte en stor prägel på matchen när han gav M’Bengue en tveksam utvisning. Innan dess hade Toulouse haft en okej match, men efter det handlade det om Marseille. Inhopparen Gignac fick göra mål med ett klassavslut, men Toulouse var inte ofarliga utan gjorde det fullt godkänt sett till att man bara var nio man och att man har svag form. Marseille visade att man är ett helt annat lag med Gignac på planen, återstår att se hur Gignac kommer att fungera i vår.
Montpellier – Bastia 4-0
1-0 Estrada (14′)
2-0 Herrera (48′)
3-0 Belhanda (60′)
4-0 Mounier (76′)
Estrada kan ha gjort höstens mål när han med en bananskruvad volley slog till med ett tekniskt nummer av högsta klass. Som vanligt när Bastia spelar så var det strukturlöst. Bastia spelar fotboll på inspiration, vilket är på gott och ont. Man gjorde en duglig första halvlek, men när Herrera satte 2-0 så brydde man sig inte om matchen något mer. Segersiffrorna var rejält i underkant sett till vilka chanser ett bra men slarvigt Montpellier skapade i andra halvlek.
Nice – Évian 3-2
0-1 Sagbo (3′)
0-2 Barbosa (14′)
1-2 Cvitanich (19′)
2-2 Cvitanich (47′)
3-2 Maupay (91′)
Nice ligger femma i Ligue 1. Femma! Det är en rätt underlig känsla. Man prickade helt rätt när man fann Cvitanich i Ajaxs reservlag, och Puel har dessutom haft förtroende för 16-åringen Maupay. När Maupay tryckte in segermålet på stopptid så blev han ligans näst yngsta målskytt genom tiderna. 16 år, 4 månader, 1 dag – blott sju dagar äldre än Laurent Roussay när han gjorde mål för Saint-Étienne på 70-talet. Det viktiga i den här matchen var dock att Nice fick en tidig reducering, det gjorde Évian tveksamma och fega. En annan sak att notera är att ligans näst äldsta spelare, Barbosa, är den tredje målfarligaste mittfältaren i Ligue 1 under de 18 senase månaderna, bara Hazard och Belhanda har gjort fler mål. Om vi ska blanda in mer statistik: Cvitanich har gjort tio ligamål vilket är första gången sedan 2009/2010 som en Nicespelare har gjort tvåsiffrigt antal mål under en säsong (då var det Rémy), men något annat imponerande är att Cvitanich har gjort mål i nio olika matcher, och varje gång han har gjort mål har det varit Nices första mål i matchen. Sånt gör bara duktiga spelare som är i bra form.
Sochaux – Brest 1-2
1-0 Bakambu (59′)
1-1 Chafni (63′)
1-2 Ben Basat (77′)
Brest har visat upp en god förmåga att ta poäng mot bottenkollegor. Vinster mot exempelvis Troyes, Évian och Bastia är några exempel, det är bara premiären mot Nancy och bortamatchen mot Ajaccio där man inte har tagit poäng. Det är en nog så viktig egenskap för ett bottenlag. Många väntade på att Sochaux skulle göra matchens första mål, och det var helt logiskt när det kom. Efter det hade man svårt att ställa om till ett stabilt försvarsspel, man gick bort sig för ofta och bjöd Brest på tre poäng. Det var inga ursäkter i Sochaux, utan man erkände att man hade gjort något “oacceptabelt”. Nu vill fansen att tränaren Hély ska avgå, men det känns snarare som att felet är i spelarmaterialet. Det kommer att ta tid innan Hély har hunnit att städa upp all skit som blev efter förra tränaren Bazdarevic.
Reims – Lille 1-1
1-0 Weber (7′)
1-1 Payet (72′)
Första halvlek Reims, andra halvlek Lille. Lille ligger på den undre halvan av tabellen och nuförtiden har man gått tillbaka till fjolårssyndromet: man sätter allt hopp till en individs spetskvalitet. Nu är det istället Payet som skapar det mesta i anfallsväg, och oftast är det på grund av ett individuellt tekniskt nummer. Om inte tränaren Garcia hittar på något mirakel under juluppehållet så kommer han inte att vara Lilles tränare nästa säsong.
Troyes – Ajaccio 3-2
1-0 Darbion (34′)
2-0 Nivet (39′)
3-0 Camus (45′)
3-1 Lasne (90′)
3-2 Cavalli (93′)
Ibland räcker det med tio bra minuter för att väcka en positiv aura kring ett lag. Troyes gjorde en fokuserad men inte särskilt bra match, men i slutet av första halvlek kom man till tre målchanser och gjorde då tre mål. Ibland bara blir det så, och Troyes blott andra seger för säsongen innebär nu att det finns lite hopp om att hänga kvar. Man har sex poäng upp till Reims vilket inte ska vara någon omöjlighet att ta in.
Nancy – Bordeaux 1-1
1-0 Bakar (32′)
Rött kort Poko (Bordeaux, 45′)
1-1 Saivet (76′)
Det är antingen lätt eller riktigt svårt att analysera vad felet är med Bordeaux. De har den här säsongen vunnit mot Marseille, Rennes, Toulouse, Lyon och Lorient, och även tagit poäng mot Paris SG och Lille, men…
… laget har också misslyckats med att vinna mot Bastia, Ajaccio, Sochaux, Brest, Reims och nu Nancy. Bordeaux har mött sju av de åtta lagen som ligger längst ned i tabellen, men bara vunnit en av de matcherna (Évian). Bordeaux har helt enkelt inte en matchplan för att vinna matcherna som man “ska” vinna. Motståndarna har lärt sig att det räcker med att ligga med ett lågt och kompakt lag för att man ska få oavgjort mot Bordeaux. Mot Nancy blev man ett markant bättre lag när man fick en spelare utvisad, för då var alla spelare tvungna att ta ett större ansvar. Frågan är hur länge Gillot kan skylla på spelarmaterialet, och istället försöka tänka ut ett nytt sätt att spela mot bottenlagen?
Saint-Étienne – Lorient 0-2
0-1 Aliadière (20′)
0-2 Traoré (38′)
Saint-Étienne har nu gått fem raka matcher utan att göra ett enda mål. Samtidigt har Lorient fyra raka segrar där man inte ens har släppt in något mål. Det var med andra ord en match där formen visade sig vara avgörande. Lorient körde över Saint-Étienne i första halvlek. Saint-Étienne körde med en matchotränad Zouma och en trög Bayal Sall i mittförsvaret, något som Aliadière och Traoré älskade. De demolerade mittbacksduon trots att Lorients anfallsduo inte gjorde en särskilt bra match. Jag varnade för att Saint-Étienne skulle få en tung avslutning på hösten, och det har verkligen infriats. Lorien å andra sidan har avslutat galant och ligger nu på en fjärdeplats, trots att man saknar oerhört viktiga Ecuélé Manga.
Paris SG – Lyon 1-0
1-0 Matuidi (45′)
Se ovan.
Tabell: Omgång 18
Omgångens bästa: Pitroipa (Rennes). Han har inte haft en lika dominant höst som han hade ifjol, men gör fortfarande så mycket nytta med sin irrationella spelstil.
Omgångens sämsta: Bastias andra halvlek. De försökte inte ens göra en damage limitation. De bara väntade på slutsignalen.
Omgångenns Kim: Schelin (Lyon). Ett mål som inhoppare i 3-0 mot Yzeure. Hon är nu trea i skytteligan.
Omgångens mål: Estrada 1-0 (Montpellier – Bastia). Gignacs avslut, Cvitanichs avslut, Sochauxs kontring etc. – alla var riktigt fina mål, men Estrada var på en annan nivå.
Omgångens elva (4-2-3-1)
Cvitanich (Ni)
Pitroipa (Ren) – Féret (Ren) – Utaka (Mo)
Dabo (Mo) – Nivet (Tr)
Roussillon (So) – Silva (Pa) – Chedjou (Li) – Mandi (Rei)
Costil (Ren)
Kommentar: Stenhård konkurrens den här gången. Cabella, Belhanda, Nivet, Eyserric med flera kunde likagärna ha slängts in.
/J
https://twitter.com/jonas_hansson