Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons

Omgång 38: Slutet. Vi gråter av sorg men är ändå lyckliga

En av de vackra sakerna med fotboll är att du inte behöver vara den bästa fotbollsspelaren för att vara den spelaren som är enklast att tycka om. Ett av de stora problemen som TV4 har haft med sina TV-sändningar är att man inte har lyft fram historier om spelare. Folk hejade inte på Wigan i FA-cupfinalen endast för att de spelade underhållande fotboll, utan för att en sådan som Erik Niva kunde komma med bra storytelling kring laget. Igår var det några spelare som sa adjö till Ligue 1 eftersom deras ålder och kvalitéer inte längre är på en ekonomiskt försvarbar nivå, men det var spelare som alltid fick en att le när man väl såg dem spela.

Cyril Jeunechamp är en sådan. Han blir 38 år i vinter och ser på papperet ut som en helt vanlig och medelmåttlig ytterback. Grejen är dock att det handlar om en av den franska högstadivisionens mest kortbenägna spelare genom alla tider. Under de senaste 18 säsongerna har han spelat i Ligue 1 och det är bara en annan spelare som har dragit på sig fler gula kort än vad Jeunechamp har gjort, nämligen Simon Bank-favoriten Sex, Drugs and Cyril Rool. Hur Jeunechamp avslutade karriären? Med en sex månader lång avstängning för att ha slagit en journalist i ansiktet, men han fick trots allt spela säsongens sista match, den mot Toulouse. Nu ska han troligen spela i Nîmes i Ligue 2 under nästa säsong, det är staden han är född i och klubben som han spelade i tills han blev 22 år.

Ludovic Giuly lämnade också Ligue 1-scenen igår. Han gjorde sin enda start under den här vårsäsongen, och nästa säsong spelare han för amatörlaget Monts d’Or Azergues Foot, som också är hans moderklubb och vars hemmaarena heter Stade Ludovic Giuly. Han är en av de mest meriterade franska spelarna som finns kvar i dagens fotboll, med titlar som Champions League, La Liga, Ligue 1, Coupe de France, Coupe de la Ligue, Coppa Italia och Confederations Cup. Han var aldrig inblandad i skandaler, och jag tycker han själv säger det rätt bra: “Jag vill bara bli ihågkommen som en liten och bra kille”. Vi kommer att komma ihåg dig ännu bättre än så, Ludovic.

Omar Daf är en 36-årig senegales som spelat i Frankrike i 19 år nu, först en kort period i nuvarande Évian, sedan blev det Sochaux i tolv år, efter det en period i Brest och det senaste året var han tillbaka i Sochaux. Trots att han har spelat många hundra matcher på seniornivå så gjorde han bara ett enda mål, fast det var å andra sidan ett riktigt jäkla kvalitetsmål. Ligans Tony Hibbert. Han hade kunnat avsluta karriären i någon klubb där han skulle ha varit ordinarie, men han har istället prioriterat klubbkänslan och gått tillbaka till Sochaux där han lugnt och sansat har tagit på sig en fadersfigursroll i laget, utan att tjata om speltid utan bara njuta av varje ögonblick.

Arnaud Le Lan har haft en liknande karriär. 35 år, ytterback, spelat hela sin karriär i Bretagne, men väljer nu att lämna sin klubb Lorient (1996-2002, 2008-2013). I sin avslutningsmatch fick gubben trycka in en straff bakom vikarierande mittbacksmålvakten Sakho, och det var hans blott tredje mål i karriären. Det senaste målet kom för över tio år sedan, i en förlust med 2-4 mot Troyes. Le Lan fick 2012 års Ballon d’Eau fraîche-trofe, som delas ut till den spelaren i ligan som är den främsta när det gäller lojalitet, fair play och godhet. Det finns ingenting att ogilla hos Le Lan.

Vi tappar kanske också en spelare som Romain Pitau. Snart 36 år och därför vill inte Montpellier förlänga, vi får se var karriären tar vägen men nu lutar det inte åt att han stannar i Ligue 1. Vi trodde nog aldrig dagen skulle komma när vi fick en Ligue 1-omgång utan Pitau på ett centralt mittfält med sin bengnagarattityd blandat med sköna kalufs och förvånansvärt fina teknik. Han var själva definitionen av en defensiv mittfältare med kultstatus. Vi får även se om Sidney Govou lyckas återhämta sig efter sin skada och om han ens får förlängt kontrakt hos Évian, eller om Benjamin Nivet, den bästa spelaren i Troyes den här säsongen och en av hela ligans finaste spelmotorer, orkar med en säsong till på högsta nivån.

Vi har även Johann Durand och Gaël Angoula, som visserligen inte är särskilt gamla, men det är två spelare som har hängt med i klubbarna under flera uppflyttningar och som numera inte räcker till på den här nivån. De har hjärtat, men inte kunnandet. Målvakten Durand spelade nio år i Évian när de var en amatörklubb, sedan kom svinrika Danone in i bilden och snabbt köpte upp klubben till en Ligue 1-plats. Durand har varit kvar, men är troligen inte med när nästa säsong startar.

Och ytterbacken Angoula? Han körde bara med thaiboxning när han var yngre, men i senare tonåren så fick han problem med smalbenet och slutade då att träna. Han slackade runt och hamnade i fel kretsar, men så träffade han Jacky Collinet en dag. Collinet var tränare för amatörklubben FUSC Bois-Guillaume, och övertalade en då 22-årig Angoula att börja spela fotboll. Angoula hängde runt i några amatörklubbar, men när han väl såg ut att vara på gång, i Pacy-sur-Eure, så bröt han benet på en motståndare och blev avstängd i 18 matcher. Efter säsongen gick klubben i konkurs och historien om Angoula, som bara levde på sin attityd på fotbollsplanen, hade där och då kunnat vara slut. Icke då. Bastia hade upptäckt att Angoula hade en Korsikaliknande mentalitet och tog in honom som en chansning.

Den 7:e augusti 2012 dog Jacky Collinet efter att ha fått en hjärtattack. Fyra dagar senare gjorde Angoula sin Ligue 1-debut, när Bastia slog Sochaux med 3-2. Angoula hade tidigare sagt att Ligue 1 bara var något som existerade i hans Playstation, att han aldrig kunde drömma om att han, i en ålder av 30 år, skulle få spela i den ligan. Collinet gjorde Playstation-drömmen till verklighet.

Hur Angoulas troligen enda Ligue 1-säsong såg ut? Utvisad i bägge derbyna mot Ajaccio. Självklart, det var därför han fick spela i Bastia.

Och vad händer nu med andra gamlingar som Réveillère? Och Bonnart? Och Camara? Och Poulard? Och Barbosa? Och Saez? Och Siriex? Och Bréchet? Och Sablé? Och Ducourtioux?

Det skapas hela tiden nya historier om nya favoritspelare, men nu lämnar så många fina gamla spelare som under så många år har tryckt in sig i ens hjärtan, och det är spelare som man numera ska stryka bort från Ligue 1-uppställningarna. Deras avslut blir inte mycket mer än ett extra namn i Silly Season-summeringarna, i jakten på framgång och snabba pengar så väljer vi att tacka av de gamla trotjänarna så fort som möjligt. Detta istället för att njuta av stunden och kolla på det som har varit, och det som är här och nu. Framtidshetsen i fotbollen kan ibland bara vara tröttsam.

Tack Jeunechamp, Giuly, Daf, Le Lan, Pitau, Govou, Nivet, Durand, Angoula och alla ni andra. Det är för sådana som er som Ligue 1 är rolig att kolla på, allting handlar inte om absolut toppkvalitet eller pang-pang-pangmatcher där slutresultatet blir 5-3, utan det är de sköna profilerna som håller samman fotbollen.

Tabellen för Ligue 1 2012/2013

1. Paris SG (CL)
2. Marseille (CL)
3. Lyon (CL)
4. Nice (EL)
5. Saint-Étienne (EL via Coupe de la Ligue)
6. Lille
7. Bordeaux (ev. EL via Coupe de France)
8. Lorient
9. Montpellier
10. Toulouse
11. Valenciennes
12. Rennes
13. Bastia
14. Reims
15. Sochaux
16. Évian (ev. EL via Coupe de France)
17. Ajaccio
18. Nancy (nedflyttade)
19. Troyes (nedflyttade)
20. Brest (nedflyttade)

Omgångens bästa: Puygrenier (Nancy). Nancy åkte ur Ligue 1, men mittbacken Puygrenier gjorde två mål mot Brest, och hamnade därför sammanlagt på sju ligamål. Tog Puygrenier avsked av Ligue 1, eller av Nancy?

Omgångens sämsta: Aboubakar (Valenciennes). Aboubakar var ännu en spelare som skulle ta avsked från sin klubb. Den tidigare stortalangen gjorde dock sitt bästa för att bli ihågkommen som en halkande struts med en tvivelaktig attityd.

Omgångens Kim: Schelin (Lyon). Visserligen en förlust i CL-finalen, men fortfarande den stora stjärnan i Europas bästa lag.

Omgångens mål: Grenier 2-0 (Lyon – Rennes). Den gode Grenier har lärt sig hur man ska slå frisparkar. Alla i Frankrike tävlar om hur man bäst kan slå samman namnen Clément Grenier och Juninho Pernambucano, för att få ett bra smeknamn för Grenier.

Omgångens elva (3-4-3)

Ben Yedder (To) – Gameiro (Pa) – Diabaté (Bo)
Bauthéac (Ni) – Rabiot (To) – Valbuena (Ma) – Melikson (Va)
Armand (Pa) – Basa (Li) – Puygrenier (Na)
Agassa (Rei)

Alternativ elva (4-4-2)

Giuly (Lo) – Govou (Év)
Tiéné (Pa) – Pitau (Mo) – Nivet (Tr) – Beckham (Pa)
Le Lan (Lo) – Jeunechamp (Mo) – Angoula (Ba) – Daf (So)
Durand (Év)

/J
https://twitter.com/jonas_hansson

Publicerad 2013-05-27 kl 16:05
Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons