Anelka saknar ett hem

Lägg där till ett par egna produkter som fick en del speltid i A-laget, som de två 21-åringarna Meca och Tote, så får ni ihop Real Madrids anfallsuppsättningen för sommaren 1999. Det är utan tvekan en av historiens mest talangfulla anfallsuppsättningar.

Särskilt om man lägger till att klubben samma sommar även tog in 20-åriga Nicolas Anelka från Arsenal för över €30 miljoner. Tänk om ett lag hade haft en likvärdig anfallsuppsättning idag. Man hade egentligen inte räknat med något annat än att den klubben skulle dominera Europafotbollen inom ett par år.

Dessvärre blev flytten till Real Madrid det som gjorde att Anelka aldrig kom upp på toppnivån för att bli en ledande spelare i några av de största klubbarna. Tiden i Spanien skapade en negativ spiral för hans karriär som tog många år innan han tog sig ur. Visserligen fick han vara med när Frankrike vann EM 2000, men så mycket mer blev det aldrig i landslaget. Trezeguet och Henry var givna, och förbundskaptenerna valde andra reservanfallare.

Anelka drog sig tillbaka till hemklubben Paris SG (2000-2002) efter bara ett år i Real Madrid, men han ville inte att karriären skulle stanna där. Han gjorde det bra under en låneperiod i Liverpool (2002), men var inte tillräckligt målfarlig för att köpas loss. I Manchester City (2002-2005) kom målen, men eftersom han hade bråkat med förbundskaptenen Santini och fortsatt att skapa sig ett dåligt rykte så fick han nöja sig med Fenerbahçe (2005-2006). Ingen större klubb vågade chansa med honom. Det var först under tiden i Bolton (2006-2008), då Allardyce återigen väckte en gammal mans karriär till liv, som Anelka började att förstå vad fotboll handlar om. Han var inte längre bara den dyra stjärnan i Bolton, utan han utvecklades till en mer sympatisk lagspelare som började att avgöra matcher för Bolton med allt högre frekvens.

Det fanns två anledningar till detta: Allardyce, och att Anelka hade fått mer kontakt med sina rötter. Anelkas bror Claude var tränare i Trappes, den fattiga och jobbiga förorten till Paris där familjen hade vuxit upp. Nicolas Anelka hade börjat att besöka Trappes redan i sina sena tonår, men det var först omkring tiden i Bolton som han verkligen började att tänka mer självständigt. Brodern Claude hade varit agent, en värdelös sådan som bland annat försökte att göra en så stor personlig vinst som det bara var möjligt när Nicolas flyttade till Real Madrid. Däremot hade Nicolas och Claude hittat sitt hem i Paris.

Anelka konverterade till islam och tog namnet Abdul-Salam Bilal, han hittade sig en kärlek och fick sitt första barn sommaren 2008, han ändrade om sitt beteende och började snarare att bete sig blygt och trevligt istället för den tidigare arroganta stilen.

Det var detta som gjorde att han fick en flytt till Chelsea (2008-2011), det vill säga nästan tio år efter flytten till Real Madrid. Han var en mer fri person som hade lärt sig vad han ville med livet. Visserligen brände han en straff i Champions League-finalen 2008, men under åren i Chelsea jobbade han åtminstone till sig en startplats i en toppklubb. Dessvärre var det för sent för att verkligen bli en absolut toppspelare. Det var för sent för att utvecklas vidare, och när han väl fick en chans i landslaget igen så hade han så mycket frustration inom sig att han tog ut den på förbundskapten Domenech (fast vem har inte velat göra det…).

Nicolas Anelka har gjort många saker fel med sin egna karriär. Man styr över sitt egna liv och han har på flera nivåer förtjänat sitt dåliga rykte, men samtidigt hade han en problematisk karriär. Han hade en storebror utan några större kunskaper som skulle sköta allting och som fixade fel karriärsstege, samtidigt som Nicolas själv fick dras med att han alltid kände sig utpekad i Frankrike på grund av sin hudfärg. Han tyckte att ett par incidenter i hans unga år förföljde honom för länge, och han själv tyckte bara att han slog tillbaka mot de som tidigare hade gett honom smällar. Han växte dessutom upp i den franska fotbollsakademivärld som inte verkar bry sig om att fostra unga tonåringars attityder.

Det som kanske var mest avgörande var nog ändå att han aldrig fick lugn och ro i ett hem. Han fick inte fortsätta att bo i sin stad Paris och växa upp i sin klubb Paris SG. Tränaren Ricardo satsade inte på honom. Arsenal hade kunnat bli hans andra hem, men förutsättningarna tog Anelka till Real Madrid istället.

En förhoppning med de nya stora investerade pengarna i fransk fotboll är att de stora talangerna i Paris SG, Monaco, Marseille och Lyon ska kunna se en större framtid i sin nuvarande klubb, att känna att det är bäst att stanna i sitt hem. Att de inte ska behöva flytta runt i unga åldrar för att bevisa sig själva, särskilt då varje flytt innebär en stor risk för ens karriär. Vad hade hänt med Anelka om han hade vuxit upp i dagens PSG? Vad hade det betytt för Anelka och det franska landslaget om han hade kunnat vara kvar för att bygga upp sin karriär på plats i Paris?

Anelka har spelat i klubbar som Arsenal, Real Madrid, Juventus, Chelsea, Liverpool, Paris SG, Manchester City och Fenerbahçe. Han har vunnit EM, Champions League, Premier League, Serie A, FA-cupen och Confederations Cup. Han var en av de starkaste symbolerna för Wengers talangöga, och en av historiens bästa “köp billigt, sälj dyrt”-affärer. Pengarna som Arsenal fick för att sälja honom gjorde att de kunde bygga upp en helt ny träningsanläggning. Om man lägger samman alla transfersummor så är han historiens näst dyraste fotbollsspelare.

Ändå så är känslan att han hade kunnat ta sig ännu längre. Han hade alla fotbollskvalitéer för det.

Vi får se vad som händer med Anelkas karriär nu när han vill sluta efter agenten Eric Manasses död. West Brom är en så pass välskött klubb att han hade kunnat få en fridfull och mer respektingivande karriärsavslutning, men det är inte avslutningen som är det viktiga. Raúl, Del Piero och Henry tittade på andra världsdelar när de började att avsluta karriären, men de hade något att kolla tillbaka på. Raúl hade sitt Real Madrid, Del Piero hade sitt Juventus och Henry hade sitt Arsenal.

Om Anelka hade haft sitt Paris SG eller sitt Arsenal hade vi något fått se en annan människa Nicolas och en annan spelare Anelka. Det är något att tänka på för spelare som Sakho, Ongenda, Lacazette, Grenier och Ferreira Carrasco. År 2013 har det blivit lättare att skaffa sig sitt Paris SG, eller sitt Lyon, eller sitt Monaco. Utnyttja det, för det är en hjälp som många tidigare franska stortalanger inte har haft.

Källor: L’Équipe, Transfermarkt, Les Inrockuptibles, So Foot, Guardian, RTL, Wikipedia, Eufo, ESPN, LFP

Fredag 20.30
Monaco – Toulouse (TV4 Xtra)

Lördag 17.00
Valenciennes – Marseille (TV4 Sport)

Lördag 20.00
Bordeaux – Bastia
Guingamp – Lorient
Lyon – Reims (TV4 Sport)
Montpellier – Sochaux
Thonon Gaillard – Rennes

Söndag 14.00
Lille – Saint-Étienne (TV4 Sport)

Söndag 17.00
Ajaccio – Nice

Söndag 21.00
Nantes – Paris SG (TV4 Sport)

https://twitter.com/jonas_hansson