GEOGRAFI OCH RIVALER
Lorraines regionshuvudstad Metz ligger nära gränserna till Belgien, Luxemburg, och Tyskland, i samma region som AS Nancy som också är den pinsamma fotbollslillebrodern. Många pendlar mellan Luxemburg och Metz för jobb, och det har även gnuggats in en tysk stämpel på Metz vilket inte är särskilt svårgreppat, eftersom staden vid ett par tillfällen har tillhört Tyskland och det fanns försök att tyskifiera staden, men det enda synliga kvar från den tiden är stadens underskattat fina arkitektur.
Det kan även sägas att med tanke på närheten till Tyskland så har FC Metz ofta fått höra kopplingarna till nazism, vilket är en helt felaktigt koppling då supportergruppen Horda Frenetik länge har arbetat hårt emot både nazism och rasism. Ett steg för att undvika kopplingen var att klubben för ett massivt gäng år sedan bytte tröjor från svartvitt, samma färg som det tyska landslaget, till dagens granatfärgade tröjor med vita inslag.
HISTORIA
Det stora i Metz historia var när klubben förlorade Ligue 1-titeln på målskillnad 1998. I den franska maratontabellen ligger Metz på en tolfte plats, på samma nivå som klubbar som Nice, Lens, Lille, Rennes, och Nantes. Det här är en genuin Ligue 1-klubb som även har haft sina Europacupäventyr.
![]()
De har även ett par cuptitlar från 80-talet, men mediabilden har väl mestadels präglats av att vara en arbetarklassklubb med en stark akademi. En stabil klubb, som mellan 1967 och 2002 spelade 35 raka säsonger i höstadivisionen, men som på senare år mestadels har försökt dansa bort sina ekonomiska bekymmer. Senaste perioden i Ligue 1: 2007-2008.
SÄRDRAG
Metz påminner en del om Udinese och Energie Cottbus i deras fullständiga ignorerande av nationaliteter. De föredrar att hitta guldkorn i udda nationer, och under 2000-talet har de haft följande nationaliteter i truppen: kineser, sydkoreaner (Ahn Jung-Hwan…), amerikaner (Oguchi Onyewu), ungrare (Huszti), polacker (Obraniak), slovener, brassar, schweizare, luxemburgare, peruaner, ryssar, belgare, bosnier, colombianer, ukrainare, argentinare, irländskättade finländare, italienare, serber, ett tiotal afrikanska nationer…
Huvudscoutingområdet för ungdomar: Lorraine-regionen och Luxemburg, där de hittade Pjanić.
ARENA OCH PUBLIK
Arenan Stade Saint-Symphorien (drygt 26 600 i kapacitet) är inte mer än fyra läktare med olika arkitektur där det ser ut som en slump att de står riktade mot varandra, men de siktar på renovering. Publiksnittet i år har legat på 13 000, tredje högst i Ligue 2, men det är en siffra som lär höjas till ungefär 17 000 i Ligue 1.
PRESIDENT
Bernard Serin är utbildad ingenjör och har arbetat mycket inom stålindurstrin i Belgien, och därmed har nu också Metz skaffat en stark Belgienkoppling genom att köpa en egen klubb i landet, samtidigt som sportchefen, assisterande tränaren, och fystränaren är belgare.
Serin har drivit stora företag och började investera i Metz, som är hans hemregionsklubb, år 2006. Han har lagt in en hel del egna pengar i klubben för att inte få dem att gå i konkurs, och pratar gärna om “region” och “identitet”. Klubbens framgångar ska komma genom hårt arbete och vara till nytta för regionens ekonomi, anser Serin.
Ambitionerna för Metz är på “vi kan nog nå Europa League-nivå-på-sikt”. Att renovera arenan har varit aktuellt i sju års tid, men med tanke på Ligue 1-uppflyttningen lär det börja diskuteras på allvar igen. Klubben har samarbetspartners i Argentina (River Plate), Senegal, Kina, Singapore, Belgien, och Indien. Dessutom renoveras akademin och klubben ska bli lika modern som ett bra lag i Ligue 1. Att Metz är tillbaka i Ligue 1 är ingen slump; det är resultatet av flera års långsiktigt arbete som egentligen började redan när Serin köpte in sig i klubben, men det har tagit tid att få allt i rullning.
Dessvärre får vi inte se Serin i sin karaktärsdefinierande mustasch. När uppflyttningen var säkrad gick han med på sitt löfte att raka av den. Pitbullmittfältaren Kashi assisterade.
![]()
TRÄNARE
Albert Cartier återvände till klubben efter en flopptur i den belgiska andradivisionen. Han var spelare i Metz 1987-1995, assisterande tränare 1995-2000, och huvudtränare 2000-2002. Det fanns en stark skepticism till att ta tillbaka Cartier, men Belgienäventyret gick så uselt att han måste ha lärt sig flera läxor om fotboll, ty nu är han en husgud i Metz. Han har fått mycket beröm för sitt humana sätt att arbete. Han ska vara nära supportrarna och föredrar hårt arbete framför taktiska detaljer.
SÄSONG
De spelade i Championnat National förra säsongen, vilket gör att de har haft två raka uppflyttningar. Bastia, Thonon Gaillard, Valenciennes, och Toulouse har gjort samma sak under 2000-talet. Vinstraden på sju raka matcher under hösten var den stora grejen den här säsongen. Gjorde näst flest mål i Ligue 2, släppte in färst.
SPELSÄTT
Ligue 2:s mest vältränade lag. Hög press, stark intensitet, mycket inläggsspel. Finurliga på fasta situationer, de har använt svåra varianter med gott resultat. Yngre ettriga kanter, äldre solidare centrallinje. Ihopspelad stabil defensiv, inga stora gester i offensiven och det är knappast kirurgiprecision i blitzkriegattackerna, men de har många poängspelare och hög fart. Sakho 19 mål och 3 assist, Ngbakoto 12 mål och 4 assist, Lejuene 4 mål och 10 assist…
STJÄRNA
Med stor arbetsradie, giraffben, genombrottskraft, målskytte, och förvånansvärt fin teknik så är 24-åringen Diafra Sakho något av en Adebayor-kopia (Adebayor som också kom fram i Metz’ akademi), för han känns för spinkig för att placeras i Drogba-facket. Han hade en lång startsträcka i karriären innan han var en bärande spelare, men 19 mål på 33 matcher den här säsongen är samma siffra som under fjolåret.
Han vill nu säljas eftersom det är så hårt tryck på honom (Newcastle, Marseille, Wolfsburg, Aston Villa…). Det bästa för Metz vore att låta honom gå och sedan återinvestera pengarna på spridda håll, lex Guingamp när de sålde Imbula.
Håll även koll på Ngbakoto. 22 år, egen produkt, 12 mål från en kantposition. Svårstudsat och rakt tillslag, tempostark, hittar rätt positioner, spretig teknik.
TALANGER
I skymundan har Metz varit en av Frankrikes mest talangutvecklande klubbar. Pjanić, Pirès, Saha, Bassong, Béria, Adebayor, Obraniak… Lägg där till att klubben äger en egen akademi i Senegal, därifrån de har hämtat Sakho, Cissé (Newcastle), Mané (Salzburg), och Diagne (Freiburg). Det var även i Metz som Ribéry fick sitt genombrott.
Av de 25 som har fått speltid den här säsongen kommer tio stycken från den egna akademin, inklusive nyckelspelare som Ngbakoto och Bussmann, och ytterligare fyra stycken värvades från afrikanska akademier.
De hade en riktigt fin 1996-generation, men Marzouk drog till Juventus och Kemen till Newcastle. Kvar finns dock den största talangen av de tre: Maxwell Cornet. Han har redan gjort ett 30-tal A-lagsmatcher (och tre mål) och ska vara en av den franska 1996-generationens största talanger. Har bland annat gjort 18 mål på 29 ungdomslandskamper, trots att han ibland slängs ut på en kant. Det kanske fortfarande är lite för mycket Jackson Pollock över spelstilen.
TRUPP
Sakho – Fauvergue
Lejeune – Kashi – Rocchi – Ngbakoto
Bussmann – Marchal – Choplin – Métanire
J.Carrasso
Övriga: Vion, Eduardo, Nsor, Cornet, N’Doye, Sarr, Milan, Inez, Mfa
SVERIGEKOPPLING
När Metz låg i Ligue 2 tog de en rutt till Helsingborg för att leta fynd och tyckte sig kunna finna några i Adama Tamboura och Razak Omotoyossi. Tamboura var rätt uppskattad, en synlig och ordinarie vänsterback, men tvingades lämna när klubben åkte ur Ligue 2. Omotoyssi var däremot en flopp som fick sparken på grund av usel attityd.
SILLY SEASON
Den slentrianhånade låneanfallaren Fauvergue (tänk Mikael Dahlberg, fast lättare vikt och sämre target – det vill säga en spelare som är lång och… lång, men som ändå har fått massa högstadivisionschanser) kommer inte att stanna och Sakho lär säljas dyrt. Det betyder att de två anfallarna som har fått mest speltid lämnar.
Det har pratats om att Juan Falcon (född 1989) från Venezuela redan är klar för €1 miljon, en utvecklingsbar målskytt med konstant löpförmåga och sympatisk disciplin, men något mer kommer att behövas. Metz har dock bra koll på Venezuela, då även mittbacken Perozo (Ajaccio) och mittfältaren Arles Flores är aktuella. Räkna även med någon argentinsk investering.
Åtta spelare sitter på utgående kontrakt, men av dem är det bara den offensiva reserven N’Doye som gör skillnad för A-laget.
Viktigast: att se till att kontraktet med tränare Cartier verkligen förlängs. Det är semi-klart, men fortfarande inte officiellt vilket är oroväckande.
@jonas_hansson