Ligue 1-guiden för 2015/2016, del 1

…
5. Bordeaux
…
12. Nantes
…
14. SM Caen
…
19. Angers SCO
…

Spelare i kursivt är värvningar eller tillbaka från lån.

5. BORDEAUX
Premiär söndag 17.00 Reims (h)

Klubbsituation

Placeringar efter guldet 2009: 6-7-5-7-7-6. Tiden efter Blanc har växlat mellan stelt och frustrationsrött. Tanken är att Willy Sagnol ska moussera upp lagspelet till en intressehöjande nivå. Ny arena, Europa League, och en stor samling startelvanpotentiella fina 90-talister höjer positivkänslan i klubben.

Alltid en vettig talangsamling, varav ofta många med starka fysiska egenskaper (Krychowiak, Chamakh, Diabaté, Poko). Stark afrikansk koll. Ägs av M6, som ibland hjälper till med mindre ekonomiska summor men som annars distanserar sig.

Nycklar

Carrasso, 34 år i december, fyllde en Magnus Kihlstedt-roll för Frankrike. Aldrig misstagsfri i målet, vi frågar för många frågor om för många insläppta, men myemye uppskattad i Bordeaux. Khazri var idé- och poängstark (9 mål, 4 assist) under debutsäsongen. Hans tillslag och ålder (24) gör honom fortfarande försäljningsmöjlig till mittenlag i Premier League.

Viktigast dock: Sam Allardyce-anfallaren.

Talangsamling

Rolán (1993) gjorde 15 mål i Ligue 1 förra säsongen. Det pratas Aston Villa och Newcastle för €15-20 miljoner, men Rolán löper fortfarande runt i Bordeaux med sydamerikanskt grintamålskytteri. Poko (1993) är hyperhetsmaraton på centralt mittfält. Touré (1993) fick kontrakt till 2019 sedan både Zidane och Bielsa förälskat sig i hans profil, som inkluderar en av Ligue 1:s finaste avslutstekniker. Crivelli (1995) kan bli en jobbig konkurrent till Kiese Thelin, och Maulun (1996) fick speltid i Europa League.

Gajić (1996), U20-VM-vinnare med Serbien, är fortfarande tonåring, men truppens primära högerback. Pratas om att han vill och försöker mer än han klarar av. Ligger efter med sin fysiska nivå, vilket gör att Guilbert (1994) kan gå före i uppstarten.

Saker att gilla

1. Willy Sagnol

Införartiklarna och guiderna ifjol prioriterade hypen kring Makélélé (SC Bastia) och Sagnol. Makélélé fick sparken efter tio matcher, medan tidigare U21-förbundskaptenen Sagnol gjorde ett förväntat resultat.

Bara 38 år och har nu fått sin testsäsong. Han pratar ofta om tysk disciplin och tysk snabbhet, om det han lärde sig i Bayern München. Kan han få samma effekt på planen som det han pratar om, vilket han fick i U21, så finns det ingen gräns för hur omtyckt han kan bli.

2. Cheick Diabaté

Anledningar att leva:

1. Diabaté

Jag vill att Cheick-Cheick-Cheick ska vara min spirit footballer. Oproportionerligt smala ben sett till kroppslängd (1,94), och de slängs runt överallt. Allt ser okontrollerat ut. Ändå är det han som avgör de flesta matcher. Hög kultstatus.

3. Ny arena

Ungefärlig elva (4-3-1-2)

Diabaté – Rolan
Khazri
Sertic – Chantôme – Poko
Contento – Pallois – Sané – Gajić
Carrasso

Starka alternativ: Prior, Poundjé, Guilbert, Yamberé, Plašil, A.Traoré, Maurice-Belay, Jussiê, Saivet, Kiese Thelin, T.Touré, Crivelli

Förluster: Mariano, Planus, Faubert, Ilori, Sala, Kaabouni, Jug

Gajić är den enda nya, vilket ger en mesig sommar. Kort om mittbackar och eventuellt defensivt dugliga mittfältare. Sagnol har däremot sju-åtta intressanta offensiva spelare med olika smaker som alla är startkompatibla, och då får Kiese Thelin i vårform ses som den mest tveksamma av dem. Kan formationsförändras om Rolán säljs.

12. NANTES
Premiär lördag 21.00 Guingamp (h)

Klubbsituation

Frankrikes mest omtyckta klubb. Färgerna, supportrarna, spelidealen, historiken, akademin. Har dragit sig ur ett par års depression i truppkvalitet efter ett transferförbud. Mycket är borta. Av de som startade fler än fem-sex matcher förra säsongen är endast Deaux och Riou startelvansäkra. En stor truppuppfräschning, nya prioriteringar, och några nyckelförluster.

Nycklar

€3,5 miljoner för Sigþórsson är Nantes dyraste spelare på sju år. Försenad ersättare för Đorđević (Lazio), då Nantes inte kunde plocka någon efter transferförbudet. Fjolårets tre anfallare (Bangoura, Bammou, Audel) gjorde bara åtta mål tillsammans, Sigþórsson måste nå tvåsiffrigt trots en kropp som är tveksam för ens 25 fulla matcher.

Chansar: Moimbé var Ligue 2:s bästa vänsterback. Hastighet och pumpande för att ha en faktisk offensiv påverkan. Modegurun och godhjärtade Lucas Deaux kan kännas tråktung, men balansspelare-going-mittback får viktig papparoll bland massa nytt och ungt i defensiven.

Talangsamling

Thomasson (1993) är ny från Thonon-Gaillard. Slarvfritt välskolat tekniktvåvägsjobb. Brasselånet Adryan (1994) är den-där-Leeds-filmaren, men Nantes jobbar på att utvinna hans absurdteknik då de ser honom som deras Projekt Hatem Ben Arfa. Mittback Djidji (1992), högerback Dubois (1994), balans Touré (1992), och tvåväg Rongier (1994) erbjuds utrymme att gå från enstaka statistroller till startspelare.

Saker att gilla

1. Supportrarna

I Nantes är man inte fancy nog att tänka på Europa League och strunt. Det är viktigare att vara nu än att tänka på sen. Det stökas in 25 000-30 000 euforiker på matcherna bara för att vara glad över det man har.

2. Gör plats för egna talanger

Alla klubbar pratar om att de vill få fram egna akademispelare i A-laget. Nantes är en av få som ger utrymme för dem att växa. Veretout (Aston Villa) och Nkoudou (OM) säljs av, och in med de nya akademispelarna. I premiären har Nantes gjort plats för fyra-fem unga egna spelare som potentiella startspelare (Rongier, Dubois, Djidji, Touré, Bammou).

3. Adryan

När han var 16 år värderade Flamengo “den nya Zico” till €10 miljoner. Ett år senare tackade Adryan nej till Manchester United. Ytterligare ett år senare pratades det om €30 miljoner. Ytterligare två år senare är han utlånad till Nantes efter en svag tid i Leeds.

Adryan är urbrasse. Antalet beachsoccertimmar har gjort att han har galna skills, men han måste lära sig mer av spelets grunder. Köpklausulen på €3 miljoner kan i vår antingen totalignoreras eller vara glädjetårar för Nantes.

Ungefärlig elva (4-1-3-2)

Sala – Sigþórsson
Thomasson – Adryan – Rongier
B.Touré
Moimbé – Djidji – Deaux – Dubois
Riou

Starka alternativ: Dupé, Vizcarrondo, Djilobodji, Veigneau, Gomis, Bedoya, Bammou, Bangoura, Audel

Förluster: Veretout, Nkoudou, Hansen, Cissakho, Gakpé, Bessat, Alhadhur

Veretouts anfallsenergi kommer att saknas, och mittbacksmonstret Djilobodji lär störreligaflytta. Bedoya är MLS-aktuell. Sabaly (PSG) ska in som högerback, även om diskussionerna handlar om hur permanent övergången kan bli (Nantes vill att den ska vara det), och halvblinda dansken Thomsen (AaB) är Veretoutprio.

Spelsättet ser ut som typisk flexibel diamantmittfältsformation: en balans, två energiska tvåväg, en kreativitetshöjare. Två avslutsstötare och en rörlig target (Bammou) som primära anfallsalternativ. Stora frågor kring hur slumpen och utvecklingen gör att vi definierar anfallsuppsättningen om ett år, viktig framtidsålder på de tre (23-25 år).

14. SM CAEN
Premiär lördag 21.00 Olympique de Marseille (b)

Klubbsituation

Senaste säsongerna för SM Caen: L2-L1-L2-L2-L1–L1-L2-L1–L1-L2-L2-L1. Normandie-klubben får alltid börja om, och har därför lanserat Projekt 2020. De bygger alla beslut på medellång och lång sikt för att hoppas att resultatet är Ligue 1-stabilitet 2020.

Även här en akademitradition med välskolade spelare. Gallas, Costil, Guerreiro, El-Arabi, Heurtaux, Rothen, Bodmer…

Gubben Féret får mer kreativitetshjälp i år, men han skapar anfall och mål med långstegsgänglig Zidane-inspiration. Delort gjorde Tours’ anfall efter Olivier Giroud (sämre target, fler bestämdhetsryckavslut), med 24 mål och 8 assist på 37 matcher. Tränare Garande är ex-anfallare och vet hur man jobbar med sådana som Delort.

Da Silva jobbar med perfektionism snarare än bultande. Hur många högerfotade mittbackar klarar av det här?

[vineplay id=”OlqO3OWjT3h” size=”large”]

Talangsamling

Relativ ung ytterbackssituation i Appiah (1992) och Alhadhur (1991) som uppväxtstabilitet. Jeff Louis (1992) ska marginaldribbla à la Cabella. Nangis (1994) är dock mest intressant. Har spelat kontinuerlig A-lagsfotboll i fyra år, men är fortfarande fransk U21-spelare. Ständig “är det hans år i år?”, men är lagets spelstil personifierat. Direkt, rakt, tempotempotempo, alltid längs marken, mycket bolldriv, hittar ofta stora ytor.

Saker att gilla

1. Alain Caveglia & Xavier Gravelaine

Caveglia är lugn sportchef. Han har varit där sedan 2011 och har blandat lågdivisionsspecialitet (Kanté, Bazile, Fajr) tillsammans med storklubbsavfall (Vercoutre, Féret, Appiah, Bulot, Koita). Chefen Gravelaine var aktivt delansvarig för katastroferåren i Guingamp och Nantes, men hans aggressiva stil fungerar in i en annars lugn SM Caen-miljö.

Sommarens humor: Olympique de Marseilles president Labrune gick ut på klubbens officiella Twitterkonto och hånade Gravelaine som “Monchi du Calvados”, efter Sevillas kvalitetssportchef Monchi, sedan OM och Caen pratat om Kanté. Caveglia och Gravelaine är olika typer, men har långsiktighetsansvaret för Projekt 2020, och de imponerar.

2. Transfers de senaste 12 månaderna

Förra sommaren kom Bazile, Féret, Da Silva, Adéoti, Imorou, och Vercoutre in för sammanlagt €0,3 miljoner. Alla höll minst startelvanklass i Ligue 1, och de tre första var nycklar. Januarilånen Sala/Benezet fick klubben i spelmomentum och byggde stor marginal till nedflyttningsstrecket.

Kanté ska till Leicester för €8 miljoner och Lemar är i AS Monaco för €4 miljoner. För de €12 miljonerna finns en ekonomisk stabilitet i några år framöver, och även om det är en förlust i lagvälanpassad kvalitet (Kanté) och akademiguldklimp (Lemar) så är SM Caen bättre i år.

De lagom unga Delort och Louis pratade med stora Ligue 1-klubbar förra sommaren efter “Årets lag”-insatser i Ligue 2. De flyttade utomlands, misslyckades, och kostade nu sammanlagt drygt €2 miljoner, endast på grund av att de inte längre hypas. Delaplace var på väg att bli klart godkänt ordinarie i Lille OSC innan en skada, Ben Youssef kan vara hårdfulmittbacken som behövs för att skapa saknad pondus, och Alhadhur och Bessat kan Ligue 1. Högklassigt sportcheferi.

3. Julien Féret

Ben Arfa, Gourcuff, Nasri, Valbuena, Payet… Det finns många franska spelskapare att gilla på Youtube, men det finns bara en vars helhet jag älskar. Den gängliga elegansen kom dock igång för sent i karriären för att få sina A-landskamper med Frankrike.

Ungefärlig elva (4-3-3)

Bazile – Delort – Louis
Féret – Adéoti – Delaplace
Imorou – Da Silva – Ben Youssef – Appiah
Vercoutre

Starka alternativ: Reulet, Yahia, Calvé, Alhadhur, Seube, Kanté, Bessat, Raspentino, Nangis, Duhamel

Förluster: Lemar, Benezet, Privat, Sala, Koita, Musavu-King, Perquis, Saez, Saad

Ska bekräfta Kanté-försäljningen till Leicester. Lär därefter plocka anfallare (Le Bihan?) och mitt (Gillet?). Om många spelare når förväntad status är det en stark startelva med fem-sex goda reserver. Mycket kantidéer med fart (Louis, Nangis, Bazile) och passningsskickligt centralt mitt (Delaplace, Féret). Tränare Garande har endast mediokra taktiska grundkunskaper, men hans offensiva ambitionsnivå brukar ge längre perioder med kvalitetsfotboll.

19. ANGERS SCO
Premiär lördag 21.00 Montpellier (b)

Klubbsituation

Konstant sjua i Ligue 2 som bara råkade ta sig upp till Ligue 1. Ingen bamsemegaskräll, men de har fått förändra om det mesta i tankar och truppen för att, enligt presidenten, “inte bli utskrattade i Ligue 1”.

Nycklar

Målvakt Butelle testades som Cañizares-ersättare i Valencia för tio år sedan, men har mest levt ett Ligue 2-liv efter det, trots att France Football valde honom till årets målvakt i Ligue 2 tre år i rad (2012, 2013, 2014). Romain Thomas, 27 år, har ett karriärs-CV som maxas av två Ligue 2-säsonger. Ödmjukhetsföljsamhet i mittförsvaret. N’Doye är 192 centimeter fysikdominanstvåvägsspel. Dominerar tydligt i varje defensiv och offensiv fast situation, med elva mål i Créteil förra säsongen.

Talangsamling

Angers SCO har en godkänd utvecklingshistorik de senaste åren (Ecuele Manga, Boufal, Charbonnier, Kodjia), men i år får ingen uppenbar utvecklingsmöjlighet chansen. Det närmaste vi kommer är Sunu (1991). Fyra år i Arsenal (två A-matcher) och ungefär 50 ungdomslandskamper för Frankrike. Ny från Lorient/Thonon Gaillard, en kontringspoacher som gör vissa delikatessförsök.

Saker att gilla

1. Bilel Mohsni

Parisförortsgrabb som höll sig borta från kriminalitet genom att testa på en flytt till engelska Southend. Hade fotboll handlat om att fysiskt dominerar sina motståndare så hade Mohsni varit en av de bäst betalda. Han dominerade så mycket att han både kunde spela mittback och anfallare, men attitydproblem gjorde också att han blev utfryst och för ett par år sedan funderade på att sluta med fotbollen och börja med ett normalt jobb.

Förra året gjorde han A-landslagsdebut för Tunisien, och hans tid i Glasgow Rangers (44 matcher, 11 mål som mittback) avslutades med en sju matchers lång avstängning och återigen hot om att avsluta karriären. Ibland såhär, ibland såhär:

[vineplay id=”ehnYd7OHTP7″ size=”large”]

2. Staden ställer upp

Angers SCO är en standardklubb i Ligue 2, och publiksnittet på 8600 förra säsongen var inte mer än godkänt. Det finns dock en känsla av att regionen har samlat ihop sig inför den här säsongen. Folk vill nu kopplas samman med Angers SCO.

Säsongskorten såldes ut på ett par dagar, och eftersom Angers ligger i en vettig region (mellan Bretagne och Paris) så hoppas de på nära utsålt (18 000) i ungefär elva matcher. En välfylld jobbig intimitetsarena att spela på à la Guingamp?

3. Det kommer finnas spelaröverraskningar

Nya Traoré, N’Doye, Saïss, Andreu, och Ketkéophomphone höll hög Ligue 2-kvalitet. Det är dessutom spelare i vettiga åldrar och med sina karriärers stora chanser. Det klagas på att Angers SCO saknar stjärnorna, men det finns utrymme och talang nog för att man kan hitta nya spelare som i framtiden ska spela i större klubbar.

Ungefärlig elva (4-1-4-1)

Sunu
A.Camara – Mangani – N’Doye – Ketkéophomphone
Saïss
Bouka Moutou – I.Traoré – Thomas – Andreu
Butelle

Starka alternativ: Letellier, G.Angoula, I.Diallo, Mohsni, K.Traoré, Diers, I.Keita, Manceau, Capelle, Ngosso, Auriac, Eudeline, Karanovic, S.Sissoko

Förluster: Kodjia, Frikeche, Blayac, Pierre, Gomez, Clémence, Ayari, Boyer

Boufal i januari, Kodjia i juli. Angers SCO tappade sina överlägsna offensiva bidragsgivare. Det gör att offensiven har en del namn (även om fler kan komma in), men att få känns bättre än någon annan, och ingen känns given för minst tio poäng i Ligue 1. Starkare defensiv centrallinje kan dock göra dem till den truppmässigt bästa nykomlingen.

@jonas_hansson