Fokuset kommer ofta, men inte alltid, att hamna på detaljerna, siffrorna, spelarna, och framför allt lagen som det mer sällan skrivs om.
IK SIRIUS – DALKURD FF
Fredag 19.00
Sirius har lika många poäng (tolv av tolv) på sina fyra senaste matcher som på de 24 matcherna innan det.
Det går att hitta förändringar som kan ligga bakom. Skadorna är på en hanterbar nivå (samma backlinje fem matcher i rad). Lukas Jonsson är i mål. Konkurrenssituationen offensivt har förbättrats (Charbels Georges är bra, Sam Lundholm trampar igång). Nämnas bör att spelschemat har varit förhållandevis ”enkelt” (vi får se hur Sirius sköter sig när de efter Dalkurd har Malmö borta, Sundsvall borta, Hammarby hemma, Östersund hemma), och att de fortfarande har problem i perioder i matcher. Det går också att gräva i taktiska delar.
En viktig punkt är dock mittfältet. Undertecknad höll Niklas Busch Thors vårsäsong 2017 som väldigt bra och bortglömt i skuggan av andra profiler. Sirius har haft bra mittfältare, men det känns som att de först nu är tillbaka på samma nivå av balans och kvalitet som när Busch Thor peakade. Robert Åhman-Persson är stabilitet och hjälp, Philip Haglund har en av sina bästa (eller åtminstone viktigaste) säsonger i allsvenskan med allt han står för i pondus- och fysikväg, och Christer Gustafsson gör sitt åt alla håll och i alla vinklar. Sirius försöker sig på en svårare fotboll ibland, och då måste kärnan på mittfältet vara stark.
MALMÖ FF – TRELLEBORGS FF
Lördag 16.00
Två lag med veckobesvikelser (Vidi för MFF, storförlusten för TFF). I MFF handlar det nog mesta om vilka som vilas inför Midtjylland.
I motståndarna har tolv-tretton spelare varit i MFF tidigare, precis som huvudtränaren och en av de assisterande. Patrick Winqvist är knappast en av de mest uppskrivna unga tränarna, men alltid när jag pratar med honom har han vettigt att säga om spelarutveckling och hur man skapar resultat. Han pratar ofta om vilka insikter som specifika spelare måste komma fram till, oavsett om det handlar om diet, stanna kvar längre efter träningen för mer videoanalys, eller konsekvensen på matchresultat beroende på vilka beslut man tar. En talangutvecklande tränare som är rakt på sak, och som också är cynisk nog att inse saker som krävs för att ta poäng, och han och hans ledarstab har tagit väl hand om bland annat många ex-MFF:are.
Där känns det som att Deniz Hümmet är en av spelarna som börjar att greppa ännu fler saker. Han är nu mer än den fina (avsluts)tekniken som det har pratats mycket om. Tre mål och en assist efter uppehållet, ett uppehåll där han avbokade sin resa för att träna hårdare. Han lär fortsätta att starta (?) nu när Salif Camara Jönsson (avstängd) inte kan spela. Kan vara upplagt för minigenombrott på allsvensk nivå mot sin forna klubb MFF – om TFF kan sätta ihop defensiven igen.
GIF SUNDSVALL – BK HÄCKEN
Söndag 15.00
Alla välgenomtänkta värvningar, de specifika tränaranställningarna, alla timmar Joel Cedergren har lagt på att försöka tänka utanför standardtänket, tålamodet kring att det till slut verkligen ska lossna, en miljö för konstant lärande och utan personlig prestige. Är det nu all belöning kommer? Gif Sundsvalls 1-6-seger mot TFF var ännu vackrare än vad man kunde läsa ut på text-TV sidan 377.
(Tweeten från Gif Sundsvalls assisterande tränare)
IF ELFSBORG – IFK NORRKÖPING
Söndag 15.00
Svårt att prata om Elfsborg utan att fokuset blir på att de har fem matcher utan mål framåt, fyra raka förluster, bara målskillnaden som håller laget borta från kvalplats, och att bara BP har gjort färre mål trots många etablerade poängspelare i Elfsborg, men boråsarna har i skymundan byggt en backlinje för nutid och framtid.
Förutom de mer omtalade offensiva nyförvärven (Chinedu Obasi och David Boysen) så var det nämligen lika viktigt att tidigare skadade Jesper Manns och nyförvärvet Frederik Holst startade som ytterbackar mot AIK. Jimmy Thelin vill mycket med sina ytterbackar, och även om Rami Kaib gjorde en bra vår så har det blivit nya förutsättningar där nu. Kaib har också förlängt kontraktet i sommar, precis som den positiva överraskningen i mittbacken Ibrahim Dresevic. Två egna produkter. Till detta har knappt ens bänkade Jörgen Horn lämnat, precis som Adam Lundqvist gjorde i våras.
Elfsborgs backstatus inkluderar nu Joakim Nilsson (24 år, kontrakt till och med 2020), Holst (23, 2021), Kaib (21, 2021), Dresevic (21, 2022), och Manns (23, 2019), och det är också de fem spelarna som är närmast startplatserna. Starkt kapital.
DJURGÅRDENS IF – KALMAR FF
Söndag 17.30
När Kalmar FF åkte på bortamatcher i Stockholm för tio-femton år sedan så njöt spelarna av grisa till det på planen. De gillade att kallas bönder, visa upp sig mot etablissemanget, och kasta långa inkast. Det fanns kvar spelare som inte ens hade besökt Stockholm innan KFF var i allsvenskan 1998, men det hade ändå byggts på motstånd mot stadens lag.
Några av föreningens mest minnesvärda matcher i modern tid har varit mot lag från Stockholm, och ofta med starka segrar där uppe. Nu är det något annorlunda. Narrativen har försvunnit, det är ingen grej att åka till Stockholm längre, och på de tolv senaste matcherna i Stockholm har de tagit snåla åtta poäng.
Dessutom har laget blott fyra segrar på de senaste 37 allsvenska matcherna på konstgräs.
Dags för förändring? Tillfällige huvudtränaren Henrik Rydström har all kontext med sig efter alla år som KFF-spelare, och när det gäller konstgräset har laget i de senaste matcherna haft ett spel som lär passa bättre för konstgräs.
IF BROMMAPOJKARNA – AIK
Söndag 17.30
Bajram Ajeti skulle ge BP ”gratispoäng” på att han är extrem målskytt i vissa sammanhang (Asker 28 matcher/28 mål, HamKam 20/15, Moss 17/10, Gefle 12/12). Det blev dock konflikt, han fick inte spela, och BP använde istället typiska mittfältare längst fram.
Anfallet har rättats till i sommar med Philip Hellquist och Kristján Flóki Finnbogason. Inga bekräftade tiomålskyttar för hösten, men nu kan Luis Pimenta åtminstone variera sin startelva mer beroende på vad som behövs. I de två matcherna där bägge har varit tillgängliga har det blivit vinster, även om det var mot Dalkurd och ÖSK. De nya anfallarna, BP:s poängchans mot AIK?
HAMMARBY IF – ÖREBRO SK
Måndag 19.00
När Filip Rogic gjorde 2-1 i slutet mot KFF så började summeringen av en väldigt fin vår. Efter uppehållet har de bara en poäng på sex matcher och ÖSK har kommit in i en botten. De förlorade hemma mot BP senast och för att visa hur ovanligt det är: BP hade noll poäng på bortaplan i år, och hade vunnit TVÅ av sina 49 senaste allsvenska bortamatcher (2013 mot redan nedflyttningsklara Syrianska, 2014 mot Mjällby).
ÖSK har tidigare varit en klubb som i princip kan vinna nästan varenda en av tio matcher i rad, bara för att sedan ta endast ett par segrar på 13-14 matcher, eller det omvända. Det hände 2014, 2015, och 2016. Även 2018? För mot Hammarby lär det väl ändå inte vändas?
IFK GÖTEBORG – ÖSTERSUNDS FK
Måndag 19.00
IFK Göteborg när de har hamnat i underläge den här säsongen: tio matcher, tio förluster. Sämst i allsvenskan.
Östersund när de har haft ledningen den här säsongen: elva matcher, tio vinster, en oavgjord. Bäst i allsvenskan.
Hur mycket chans har Göteborg om Östersund går upp i en ledning? Till detta kommer Göteborg från två matcher mot Sirius där de har tappat 2-0-ledningar, och är bara tre poäng ifrån kvalplats. Östersund har vunnit åtta av de nio senaste matcherna (och kryssat borta mot MFF) och närmar sig diskussioner om att vara med i guldstriden, trots ledarstabsbyte, stjärntapp, och svag säsongsstart.
När det gäller att hantera med- och motgångar så är det här två lag som är på olika sidor av spektrumet.
@jonas_hansson