POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
5v

16 Allsvenska Funderingar – hybridgräset tog ett stort steg i Sverige förra året

Den allsvenska bloggen ska under våren ha en blogg varje eller varannan vecka kallad för ”16 Allsvenska Funderingar”, på inspiration från NHL-reportern Elliotte Friedmans ”31 Thoughts”. I första delen avhandlas bland annat hybridgräs, brist på speltid för talangerna, saker som påverkas av nya TV-avtalet, och årsmöten 2019.

1. De inledande försöken kring hybridgräs i Sverige gav flera negativa svar. Ljungby var först ut, men planen fick hård kritik från tränaren Roger Ahl, som till SR sa att det var den sämsta planen de haft under hans 15 år. På Gamla Ullevi var först intrycket bra, men efter några månader upptäckte de att spelare halkade runt på ett ohållbart sätt. Malmö FF testade att lägga en träningsplan, men den var stenhård. Det fanns en begränsning i erfarenheten kring hybridgräs i Sverige och det märktes.

Alla information och alla misstag har dock samlats ihop, och små förändringar har genomförts. MFF la hybridgräs inne på Stadion tidigare i år, och alla tester hittills verkar lovande. I Växjö började de gå på planen lite för tidigt förra sommaren, men när jag pratar med representanter från Öster så ger de bara beröm för hur mattan har fungerat och sett ut. I Kristianstad är de väldigt nöjda med sin hybridgräsplan och använder den ofta (580 timmar förra året – inkluderat amerikansk fotboll – där mattan höll bra hela året, att jämföra med 150-200 timmar på en gräsplan). Även i Ljungby har de ändrat några saker och den planen ser bättre ut.

Enligt Daniel Perkmar, som jobbar med hybridgräsplanen i Kristianstad och är gräsinspektör på förbundet, så har det gjorts framsteg i Sverige de senaste åren, och de som jobbar med hybridgräsplaner i Sverige träffas några gånger om året för att diskutera eventuella problem och lösningar.

Det som kan noteras är att hybridgräsplan kan kännas annorlunda jämfört med en gräsplan. Perkmar ville inte använda ordvalet ”hårdare”, utan mer mot hållet ”kompakt” eller ”stabilare”. Vi får se om det går att fixa, eller om spelare måste vänja sig.

Hybridgräsplanerna i Sverige är, vad jag vet, följande: två i Göteborg (en matcharena, en träningsplan), två i Malmö (en matcharena, en träningsplan), en i Kristianstad (matcharena), en i Växjö (matcharena), en i Ängelholm (träningsplan), en i Ljungby (matcharena).

2. Några intressanta namn blev invalda i allsvenska klubbars styrelser. I Gif Sundsvall är Vladimir Smirnov ny ledamot, den tidigare längdskidåkaren med sju OS-medaljer (ett guld) och fyra VM-guld, och i Kalmar FF valdes tidigare spelaren Joachim Lantz in.

Även ett par tydliga supporterröster finns med. Jörgen Löwenfeldt är ny i IFK Norrköpings styrelse. Journalist och författare, men mer känd i fotbollskretsar som skaparen till forumet Gnällbänken. Dessutom har Helsingborgs IF:s valberedning fått in Erik Kruse, ordförande för supportergruppen Kärnan.

3. En bra sak med flera årsmöten 2019: frågan om dam- och flickfotboll fortsätter att lyftas. Både Elfsborg och IFK Göteborg ska starta damlag. Bra.

En dålig sak med flera årsmöten 2019: flera klubbar ger knapphändig eller ingen information, både innan och efter, på hemsidor och i sociala medier. Där måste flera klubbar höja sig. Den informationen ska vara enkel att få tag på och enkel att förstå. Dåligt.

4. Trenden kring unga spelare i allsvenskan vände åt fel håll under 2018. Det hade tidigare varit några gyllene år där många unga fick spela mycket och ofta.

Nu blev istället lagen med unga spelare blev färre. Lagen med äldre spelare blev fler. Hela sju lag hade en trupp med en snittålder som var högre än 27 år (de fyra säsongerna innan det var det som mest tre lag per år). Tonåringarna användes inte alls i samma utsträckning, utan från att ha varit ungefär eller knappt 60 som fick spela per säsong, så var det cirka 40 stycken förra året. Nu åkte dessutom Trelleborg ur, de som kontinuerligt skickade ut ligans yngsta startelva.

Det är kanske för tidigt att bli orolig, men absolut inte för tidigt att hålla koll på trenderna 2019. Det finns nämligen fler siffror under 2018 som gick i samma tråkiga riktning.

5. Bristen på speltid till yngre märks även på U21-landslaget. I den senaste truppen var det ett bygge med spelare som har brist på speltid i allsvenskan eller sina utländska klubbar, ihop med några som var startspelare i superettan 2018. Inte enkelt för Roland Nilsson att bygga ett slagkraftigt landslag här och nu.

6. Det kommer i år att pratas mycket om rädslan för klubbar att åka ur allsvenskan, med tanke på att det nya TV-avtalet 2020 kommer att ge högre intäkter. Det finns redan några saker vi kan se, framför allt i klubbar som investerar pengar i bättre spelare (både i förlängningar och nyförvärv). Exempelvis Elfsborg, Helsingborg, Kalmar, och Gif Sundsvall, klubbar som är i den förmodade gruppen ovanför nedflyttningsplatserna. De vill riskera så lite som möjligt i år.

7. Däremot är det en viktig lärdom som klubbarna måste ha med sig: nyförvärv garanterar inte bättre lag. Förra årets nykomlingar BP var dåliga att bygga både kort- och långsiktigt. Daniel Majstorovic värvade in totalt 15 spelare (och ett tränarteam) på knappt ett år. Endast fyra spelare är kvar, och ingen av de övriga elva gav någon summa pengar värd att nämna. 2018 är ett år som BP mest bara vill gå vidare från.

8. Pratade med Mats Enquist på Svensk Elitfotboll som även han kom in på det nya TV-avtalet. En av de stora sakerna som Sef arbetar med under 2019 är nämligen att förbereda för den nya ekonomiska verkligheten 2020.

Jag ställde också frågan om det nuvarande allsvenska tävlingsformatet, med rak liga med 16 lag och utan slutspel, och det finns enligt Enquist inga tankar eller önskemål om att ändra på det. I Danmark och Belgien har de slutspel och de har där upplevt några fördelar med det, framför allt med fler stora matcher. Sef gjorde ju en utredning kring tävlingsformatet som blev klar 2015, och där var nästan alla överens om att det systemet som finns nu i allsvenskan, med rak serie och 16 lag, var det bästa alternativet.

9. När det gäller TV-avtalet ser vi däremot ännu ingen hets till att sparka och anställa nya huvudtränare. Det har bara varit tre tränarbyten i vinter (Djurgården, Sirius, Kalmar) vilket är färre än vi har vant oss vid. Fyra av de fem senaste åren har vi sett fem till sju tränarbyten per vinter.

Ser vi mer långsiktigt tänk, eller blir effekten att vi får se några extra tränarbyten i vår och i sommar istället?

10. Det finns också klubbar som tar det lugnare, framför allt Örebro SK. De pratar mer om processer och metodik än om satsningar. Axel Kjäll har fått utökad roll och värvningarna är ersättare. Nahir Besara har blivit till Martin Broberg. Sebastian Ring/Viktor Tranberg till Daniel Björkman/Kevin Wright. Kennedy Igboananike/Victor Sköld till Viktor Prodell/Agon Mehmeti.

Det är svårt att se att ÖSK just nu har bättre spelare än vad de hade 2018, men kanske några unga är bättre med från start i år. Lika viktigt har det dock varit att Oscar Jansson är kvar. Många allsvenska klubbar gillar sina förstamålvakter och några kanske får lite väl mycket beröm, men Jansson blev helt korrekt vald till lagets bäste förra året. Det var inte bara det att han gav segrar till laget, utan hans viktigaste egenskap var att han bara gav bort något eller ett par mål som gick att undvika. Allsvenskans minst misstagsbenägna målvakt 2018?

11. Viktor Elm själv var mer tystlåten kring det till Barometern för några veckor sedan, men det ska ha funnits ett faktiskt bud från en kinesisk klubb att ta ställning till. Det lär dock inte hända något där. Det har funnits något bud ungefär varje vinter för Viktor Elm att fundera på, men han har inte sett någon anledning att lämna Kalmar.

Och det ska Kalmar FF vara mycket nöjda med. Alla rubriker handlar om Rasmus Elm, men sedan Viktor gick ner som mittback inför 2016 har han varit lagets totalt sett bästa spelare, och är även en stark och vettig ledare.

12. Djurgårdens IF ska få mer tid på sig att få ihop allt, men en sak att hålla koll på det här året är om det nya tränarteamet kan få Djurgården att spela bättre fotboll oavsett villkoren ute på planen.

Inget lag var nämligen mer beroende av första målet än vad Djurgården var förra året. I matcher där de hade ledningen vann de 13 av 19 matcher, och fick oavgjort i resterande sex matcher. De tappade aldrig en ledning till förlust.

Däremot hamnade de i underläge tolv gånger och vann bara en av de gångerna (Häcken), och hämtade upp till oavgjort tre gånger. En av Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöfs stora insatser i Sirius var att skapa ett lag som trodde på seger genom alla 90 minuter, och som hade en spelstil som kunde både hålla ledningar och vända matcher.

13. Det har varit ganska tyst om det, men AFC Eskilstuna tvingade ju bort sportchefen Azad Budak i januari vilket lär påverka mycket framöver. Detta efter en konflikt där inte mycket mer info än så har kommit ut. Han var i mångt och mycket AFC när det kom till det sportsliga. Han har kontakter i världens alla hörn, har alltid speciella (och ofta bra) idéer, och kan hitta stortalanger som andra bortprioriterar eller inte vet om. Sedan var det kanske för många värvningar som inte gav något, då laget har bytt ut många spelare varje transferfönster, men vi ska förvänta oss att AFC:s trupp tar en annan identitet de kommande åren. Det är få sportchefer i Sverige som jobbar som Budak.

14. Malmö FF är inte i en egen klass bara när det gäller att lägga pengar på tränare och spelare, utan resebudgeten ser ut att ha ha hoppat upp en nivå de senaste månaderna. De åkte med reserver och U19-spelare till London för vad som i praktiken var en U21-match mot Brentford. De ska genrepa i Nederländerna. Uwe Rösler fick laget att åka till Växjö dagen innan en cupmatch, trots avsparkstid 19.00. U-lagen verkar vilja möta ännu mer internationellt motstånd (de flög bland annat U17-laget för att möta Chelsea i London).

15. Allsvenska klubbar ska inte bara göra kap på planen, utan också utanför. Helsingborgs IF har gjort ett sådant de senaste åren: Midhat Kuduzovic, media- och kommunikationsansvarig. Där ska HIF hålla i så hårt det går. Bra på att bygga relationer, bra på att skapa material. Håll i hårt där, för sånt betalar av sig.

16. Vidar Örn Kjartansson är klar för Hammarby och det är ett lån som berör. Jag jobbade nära Kjartansson under hans år i MFF 2016. Han är rak i sina svar, målar inte upp något som vackrare än det är, och lyfter fram problem. På planen var det tydligt med både de bra och dåliga sakerna som han bidrar med.

Han kom till MFF helt feltränad, då hans tidigare klubb Jiangsu Suning hade fått spelarna att lyfta tunga vikter i gymmet en hel vinter. Det tog tid att både komma i fysisk och spelmässig form efter det (han blev därför bänkad en kort period också). När han väl kom igång så var han mer klinisk än kanske någon annan allsvensk anfallare under 2010-talet. Sedan han fick sitt genombrott hemma på Island så har hans karriärssnitt varit ett mål var tredje halvlek, trots några svåra år.

Tiden i MFF var ju inte dock helt problemfri. Markus Rosenberg tvingades göra mycket ”skitjobb” på planen, då Kjartansson var i målskytten längst fram, och Rosenberg hade därför en roll som han inte helt trivdes med. Det var inte heller ett bra anfallspar för ett lag som ville (men sällan kunde) spela ett hårt presspel. Hade inte MFF vunnit guld 2016 hade det varit uselt att sälja Kjartansson den sommaren, men nu blev det bra. SM-guld, många mål, ekonomisk vinst, och möjlighet att bygga ett anfall som passade laget bättre.

Jonas Hansson
Twitter: jonas_hansson
Mail: jonas.hansson@tv4.se

Publicerad 2019-03-18 kl 17:30
Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå