För första gången kommer Sveriges herrar ledas av en utländsk förbundskapten när man tar sig an Portugal borta i mars. Nej, jag räknar inte George Raynor som förvisso ordnade OS-guld 1948, VM-silver 1958 samt brons i både VM 1950 och OS 1952 för Sverige. Engelsmannen var enbart tränare som matchade de spelare som förbundets uttagningskommitté valt.
Efter att Sverige hade misslyckats att ta sig till VM i Chile 1962 beslöt fotbollsförbundet att anställa Lennart Nyman som den första förbundskaptenen. Därefter har ytterligare nio svenska män (jag räknar inte Nisse Andersson som var tf hösten 1990) haft ansvaret för att både välja spelare och sedan matcha dem i landslaget, och det med blandad framgång.
Från och med 1 mars kommer Jon Dahl Tomasson ta över ansvaret för Sverige. Med sig har han nederländaren Remy Reijnierse som assisterande förbundskapten. Det är nya tider för herrlandslaget och långt från den strategi tidigare generalsekreteraren Håkan Sjöstrand hade, att förbundskaptenen skulle bo i Stockholm och komma in på kansliet.
Nu kommer Tomasson och Reijnierse bo utomlands och bara komma till Sverige när de behöver för samlingar och en del möten. Förbundets fotbollschef Kim Källström förklarar det med att de flesta landslagsspelarna bor utomlands och det viktigaste för Tomasson är att bygga en relation till dem snarare än att sitta på kansliet. Han har en poäng.
Klart är att förbundets nya strategi även innebär en kort kontrakt över endast en mästerskapscykel. Historiskt har man alltid haft två kvalperioder. Redan i oktober eller november 2025 kan det vara över för Tomasson om Sverige är borta i VM-kvalet till Nordamerika 2026. Det vill säga drygt ett och ett halvt år på att samla styrkorna och få resultat nog för att få förlängt kontrakt över VM i USA, Kanada och Mexiko.
Första uppgiften i tävlingssammanhang blir Nations League och det med start i september. Då Sverige möter Azerbajdzjan, Slovakien och Estland och uppdraget är att ta landslaget tillbaka till B-divisionen, men det finns inget krav att vinna gruppen. Det fanns det inte för Olof Mellberg heller, men det fanns en ekonomisk väg ut för SvFF vilket inte BP-tränaren gillade.
Det är uppenbart att förbundets nya ledning med generalsekreterare Andrea Möllerberg och fotbollschef Kim Källström tror på kortare brinntid för förbundskaptener. Man vill undvika motsvarigheter till Janne Anderssons sista år på posten där det blev negativt för alla involverade. Allt går snabbare i dag och tålamodet är begränsat, även om skiftet går emot tankar på kontinuitet.
Förbundet har under processen i att finna en ny förbundskapten fått kritik för att det tagit tid. Vilket är svårt att greppa med tanke alla skiften som varit på förbundet, att tävlingsmatcher ligger en bit bort och att både Andrea Möllerberg och Kim Källström klev in på sina respektive jobb i november och december. Då är det väl viktigare att det blir rätt än att det går snabbt och de ansvariga inte är med i processen.
Däremot kan man undra kring den strategi att tala med så många som möjligt för att utröna intresset. Vilket ledde till att en rad personer fick ut sina namn i medier, mer eller mindre frivilligt, och där en del var lika aktuella som prinsessan Adrienne (Madeleines yngsta barn är elva) är att ta över den svenska tronen.
Klart att Jon Dahl Tomasson inte är eller var nummer ett. Sedan kanske han tog ett kliv upp i listorna när han plötsligt var gratis efter att ha lämnat Blackburn. Men SvFF ville ha Olof Mellberg och Tony Gustavsson och om inte förhandlingen brakat samman tätt före underskriften i början av januari hade ingen från SvFF hyllat Tomasson, hans meriter, hans filosofi eller hans erfarenheter.
Ibland är det tillfälligheter som leder till jobb, möjligheter och eventuella succéer. Jon Dahl Tomasson har mycket bra i sitt CV. Stark spelarkarriär i stora klubbar och ligor med framgångar. Han har gjort mästerskap för Danmark och varit lagkapten. Han har presterat på hög nivå och även om hans mål mot Sverige i EM 2004 och efterföljande hyssjande av den svenska klacken kommer vevas är allt ovan rejält på plussidan.
Han har en hyfsad tränarkarriär där han givetvis har stor nytta av att ha varit assisterande i det danska landslaget. Ihop med Åge Hareide tog han laget till VM-åttondel 2018 (förlust på straffar mot Kroatien) följt av ett lyckat EM-kval till 2020, men där pandemin satte stopp för slutspelet. DBU valde att byta ut Hareide/Tomasson mot Kasper Hjulmand trots resultaten. Varför?
Som huvudtränare har Tomasson gjort det allra bäst i Malmö FF. En del skulle hävda att resurserna gör det svårt att misslyckas men han tog laget till två raka SM-guld och gruppspel i Champions League andra säsongen. Efter det använde han resultaten att leta nytt jobb och det blev engelska Championship och Blackburn Rovers.
Efter en stark första säsong ville dansken kliva av under sommaren 2023 då de indiska ägarna Venky inte ville satsa längre. Det slutade med att han lämnade klubben först efter det misslyckade transferfönstret i januari och då signalerade Tomasson till fotbollsförbundet att han gärna ville bli förbundskapten för Sverige. Vilket lyfte fram honom i kön.
Jon Dahl Tomasson står för en offensiv fotboll. Han är inspirerad av tiden i Nederländerna och det ska vara framgångsrikt, underhållande och i högt tempo. Han har ambitioner med Sverige som i dag har mest talang och urval framåt och det var uppenbart att fotbollschefen Kim Källström var nöjd med de utläggningar Tomasson haft för honom.
Klart att bristerna i det svenska laget finns längre bak i planen. Kan då ett aggressivt och högt försvarsspel betala sig för ett svenskt landslag? Vilket skulle vara ett rejält skifte för Sverige. Långt från Lagerbäck-eran och även en bra bit från de framgångsrika första fem åren under Janne Andersson. Det lär visa sig, men det är ett ordentligt skifte för svensk landslagfotboll.
Utifrån bristen på klara svenska kandidater är Tomasson en spännande och lovande utnämning. Oerhört många länder har haft utländska förbundskaptener (Danmark har haft tre) och det kanske är den injektion svensk herrfotboll behöver. Någon som ser på herrlandslaget på ett annat sätt än den klassiska svenska modellen med 4-4-2 och betoning på defensiven.
Jon Dahl Tomasson kommer in med energi och idéer. Sedan är det svenska spelarmaterialet begränsat, men om Janne Andersson kunde samla ihop resterna efter EM 2016 och ta laget till VM-kvartsfinal, gruppseger i Nations League och EM-åttondel kan givetvis Tomasson ta Sverige till VM. Vilket vore viktigt för ett ekonomiskt pressat förbund.
Vad Jon Dahl Tomasson får betalt vill SvFF inte svara på. Med tanke på att han ska bo utomlands kan man inte utnyttja någon expertskatt, men kontraktet ska ha en tyngd i bonusar om det går bra. Sedan kommer garanterat Tomasson och Reijnierse vara välbetalda. SvFF betalade Janne Andersson 4,4 miljoner kronor och Peter Wettergren 2,0 miljoner 2022 och om man inte behöver betala arbetsgivaravgifter finns närmare nio miljoner att bolla med.
Spelarna ska vara positiva till Jon Dahl Tomasson, enligt Kim Källström. Upp till dem att visa att de är beredda att ge allt för någon som kommer lägga kraften framåt som många av de unga efterlyst. För de måste jobba för den nya förbundskaptenen och han måste få med sig dem för att det ska gå att tro på svenska framgångar. Och det måste ske snabbt för tiden är knapp.
Nu väntar det en ny epok i svensk fotboll. En dansk epok. Där det kommer att vara en annan inställning till mycket. Alla som bevakade Malmö FF under Tomassons tid vet att det var hårda tag. Inte bara att han hade en representant som följde upp vad som skrevs och sades om honom utan att dansken hade krav på allt och alla.
I dessa tider kan man undra om fotbollsförbundet färgkodat honom före anställning? Röd, gul, grön eller blå? Ja, det lutar åt mest röd med lite inslag av gult för Tomasson… Han var inte bara populär i Malmö FF där han knöt till sig vissa spelare och var hård och kall mot rätt många andra. I framgång funkade det och det är stor skillnad på klubblag och landslag där tiden är begränsad. Vilket bör vara ett plus.
Delvis är det talande att Jon Dahl Tomasson inte ens var på den första presskonferensen trots dessa digitala tider. Vem vet vilka skäl han hade, men Tomasson är en person som ställer krav och går sin egen väg. Möllerberg och Källström fick ställa upp trots sportlov i huvudstaden. Den första pressträffen med dansken som formellt börjar jobbet på fredag dröjer.