Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Ingen som tog en VM-plats direkt - hänger mer på konkurrensen

Sverige slog Danmark efter ett mäktigt skott av Jordan Larsson där bollen via ribban och den danske målvaktens rygg hamnade så att Gustaf Nilsson kunde skicka in 1-0 på tilläggstid. Därmed kunde landslaget lämna Abu Dhabi med ett kryss och en seger.

Naturligtvis är det en försäsongsmatch men man får gå rätt många år tillbaka för att hitta en landskamp på en vinterturné som var lika tuff, intensiv och där det fanns inslag som gladde en tränare. Framför allt satte Sverige väldigt mycket av Janne Anderssons system.

Danmark hade kommandot under slutet av första halvlek och borde har skapat flera möjligheter än man gjorde sett till övertaget. När Janne Andersson skickade in flera tongivande spelare en kvart efter pausen så började initiativet svänga och det skapades flera lägen.

Häftigt att se Jordan Larssons vilja, ambition och hur han vände och vred för att skapa sig skottläge efter att ha tagit ett avslut tidigare. Det var onekligen ett mäktigt skott och man hade unnat honom att den skulle smitit in, men att den ledde fram till segermålet är väl en viss tröst.

Men det var givetvis en hel del felpassningar, feltajmade löpningar och allmänna felsteg som det är under en av säsongens första matcher. Något som blir förstärkt av att man spelar match med nya spelare men det är uppenbart att det finns en del spelare som vill fram.

VM, då? Ja, det är klart att ingen spelade bort sig men det var inte heller någon som stärkte sina VM-kandidaturer. Ken Sema, Oscar Lewicki och Johan Larsson fanns med i tankarna redan innan den här turnén. Jacob Rinne och Pontus Dahlberg är aktuella som tredjemålvakt.

De finns alla kvar i Janne Anderssons tankar och loppet fortsätter. I grunden handlar det mycket om vad konkurrenterna gör. Hur går det med skador? Speltid? Vilka kliver fram. Tror det är klokt av Lewicki att stanna i Malmö FF och för VM:s skull bör Sema stanna i ÖFK.

Naturligtvis har spelarna från miraklet i Milano ett försteg men under en vår kan det hända mycket. Det bästa spelarna som varit med  här kan göra är att bara ge allt för att prestera i klubblaget och hoppas på att tillfälligheterna gör att det öppnar sig en lucka i VM-truppen.

Efter att ha följt träningarna så kan man lugnt konstatera att spelarna som varit i Abu Dhabi verkligen inte försämrat sina chanser. Inställningen är verkligen helt rätt. Sedan kan man förstå att de kanske hade velat göra ännu starkare avtryck i matchen mot Danmark.

Janne Andersson landar i Sverige kring lunch på fredag och då har han avverkat det första steget på en viktig VM-vår. Nu väntar kartläggning av spelarna i utlandet och sedan väntar avgörandet i mars, då det blir matcher mot Chile och ytterligare ett oklart motstånd.

Därefter är det en raksträcka in mot VM-truppens presentation 15 maj. Det lär bli väldigt få skrällar men om jag skulle satsa på några spelare som var med här så är Ken Sema och Oscar Lewicki med när det är 23 namn som presenteras av förbundskaptenen.

 

Olof Lundh

En chans Larsson, Lewicki och Sema antagligen inte får igen

Fotbollskanalen on Tour inför kvällens match:

***

Sverige möter Danmark i Abu Dhabi och det är framför allt tre spelare som har en unik möjlighet att kröna en veckans träning inför förbundskapten Janne Andersson med att göra en stark insats i en landskamp för att närma sig en plats i en svensk VM-trupp.

Oscar Lewicki, Ken Sema och Johan Larsson startar alla och är spelare som förekommit i Anderssons VM-kvaltrupper och där de två sistnämnda var med i truppen mot Italien. Därför har de givetvis ett försteg gentemot de andra som är med i Abu Dhabi.

Med tanke på att endast en samling med två träningsmatcher återstår under våren (Chile hemma 24 mars och en landskamp i södra Europa) innan det är dags för att presentera VM-truppen i maj så är det inte svårgissat att den här trion inte kommer vara först ut att få visa upp sig då.

I matcherna i mars lär Janne Andersson vill lägga fokus på att tittat på en del spelare som är ute i Europa och som inte kan följa med på en sådan här turné. Därför är det en fantastisk möjlighet för Sema, Larsson och Lewicki att under en träningsvecka med matcher få visa upp sig.

Ändå är det trångt i porten in till VM-truppen. Det är inte många platser öppna då förbundskapten både i handling och i ord visat att han tror på den stomme som tagit Sverige till VM-slutspelet. Ken Sema bör ligga bäst till av dem, då han har vuxit med framgångarna.

I Johan Larssons fall handlar det om Emil Krafth får speltid eller inte, och i det senare fallet bedöms vara ur slag. Då har Bröndy-kaptenen en möjlighet, för Andersson och Peter Wettergren verkar vara förtjusta i honom och talade redan i Milano med honom om januari-turnén.

Oscar Lewicki måste fortsätta prestera i allsvenskan som under hösten 2017 och det på en hög nivå. Då kan det möjligen det bli en plats med tanke på Jakob Johanssons knäskada och att han knappast kommer tillbaka i fullt slag i tid till VM.

Redan mot Danmark kan trion visa att Janne Andersson ska ha dem i sina tankar när han inventerar vidare under våren. I slutändan är det 23 spelare som får åka till Ryssland i början på juni. Återstår att se om en kväll i Abu Dhabi hjälpte eller stjälpte några.

***

Jörgen Lennartsson är ny scout för Danmark. Ett drömuppdrag för den fotbollsnördige tränaren och säkert rätt när det inte dök upp något riktigt intressant. Att jobba för Danmark i VM är inte sämre för CV:et och smart värvning av Åge Hareide som känner Lennartsson väl sedan tiden i HIF.

Intervju med Jörgen Lennartsson, finns här.

Ändå slående hur små marginaler det är i fotbollens värld. Lennartsson var åtminstone med i diskussionerna om att efterträda Erik Hamrén och fick då ett löfte om att få förlängt kontrakt i Blåvitt mot att han tackade nej. Slutade med att han fick sparken av Blåvitt utan nytt kontrakt…

***

Sverige har släppt delar av programmet inför VM.

  • Pre Camp, förberedande landslagsläger, kommer att äga rum mellan den 27 maj och den 3 juni i Stockholm och därefter är spelarna lediga i två dagar. I samband med det möter man Danmark på Friends Arena 2 juni.
  • Den 5-10 juni äger den andra delen av förlägret till VM rum. SvFF har ännu inte släppt orten men det talas om Båstad precis som inför EM 2016. Man ska även spela en match 9 juni, och då troligen på Friends Arena.
  • Tisdagen den 12 juni avreser landslagstruppen till Ryssland och till Gelendzjik, orten vid Svarta Havet vid vilken landslaget har sitt basläger.
  • Och redan den 16 juni flyger landslaget till Nizjnij Novgorod för premiärmatchen mot Sydkorea som är den 18 juni.
  • Den 22 juni åker sedan landslaget vidare till Sotji och matchen mot Tyskland den 23 juni.

Minst sagt imponerande att man redan sålt närmare 37 000 biljetter till Sverige-Chile den 24 mars. Efter det blir det en bortamatch, talas om södra Europa.

***

Stefan Billborn klev in och tog jobbet som Hammarby-tränare. Har oerhört gott renommé men att träna en sådan stor klubb kräver något extra. Man ska både hantera interna maktkamper och ett stort tryck från fans och medier. Det är jobb som kräver mer än bara att man är en bra fotbollstränare.

Om han är rätt? Svårt att säga, men han har åtminstone stöd från Bajen-ledningen. Det är en bra start, men det går väldigt snabbt i branschen, och resultaten från start blir viktiga. För det har varit många skiften nu och med det publiktrycket ska man ha resurser att lyckas bättre.

***

Gillar Åge Hareide och att det gått bra för honom som dansk förbundskapten. Tror man har en god chans att ta sig vidare från gruppen i VM. Gjorde lång intervju med honom inför dagens match. Uppenbart att han gillar Sverige efter alla år där.

 

Olof Lundh

Rapport från en januariturné i Abu Dhabi

Podden är tillbaka efter juluppehållet och Bröndbys lagkapten Johan Larsson är gäst 176 sedan starten. Intervjun hittar du via länken. Vi talar om allt från fredspipan med Håkan Ericson, drömmen om VM i Ryssland till Elfsborgs kris och när Bröndbys ägare skrev anonymt på fansforum och slaktade både tränaren och Johan Elmander.

***

Blir ingen speltid för Peter Abrahamsson i Abu Dhabi oavsett hur skadan förbättras. Landslaget vill inte riskera något. Tungt för Häcken-målvakten att inte få starta efter ryggont som han aldrig tidigare känt av.

***

Fotbollskanalen on Tour rullar på för fullt.

***

Sverige körde ingen rengbågsbindel. Blir spännande att se om Danmark vågar bära det på torsdag.

***

John Guidettis kliv till Alaves är en flytt som måste ge speltid och helst mål. Frågan är om ett bottenlag i La Liga är rätt väg? 13 mål på 18 matcher tyder inte på någon sprudlande offensiv i Alaves och med tröja 10 är det klart att man skruvar upp hoppet om en frälsare.

Å andra sidan var fortsatt bänknötande i Celta Vigo knappast något alternativ. Kanske man skulle hittat en klubb något snäpp ner? En toppklubb men i en mindre liga så att det kunde komma lite lätta mål för att höja självförtroendet. Inser dock att det inte är lätt, särskilt inte i januari och efter en höst utan spel.

Tror fortfarande att en Guidetti i slag är en man för VM-truppen. Även om det gått två och ett halvt år sedan U21-EM i Tjeckien, och att det gått både upp och ner sedan dess, så är han en spelare som kan göra skillnad som inhoppare och med sin vilja och attityd.

Får andra spelare med brist på speltid till klubbyten? Oscar Hiljemark? Januari är sista chansen om man ska ta klivet inför VM. För det kommer att gå snabbt, om drygt två månader presenterar Janne Andersson truppen till de två sista landskamperna innan truppen tas ut i maj.

***

Med tanke på hur startelvan såg ut mot Estland är det följande gäng som spelar mot Danmark om det inte blir några skador, då förbundskapten Janne Andersson aviserat att alla ska få spela:

Sverige: Jacob Rinne – Johan Larsson, Jacob Une Larsson, Sotirios Papagiannopoulos, Rasmus Lindkvist – Ken Sema, Oscar Lewicki, Jesper Karlström, Kerim Mrabti, – Kalle Holmberg, David Moberg Karlsson.

Sedan är frågan om det blir DMK eller Sema som blir anfallare? Janne Andersson verkade förtjust av att se Östersunds-spelaren som anfallare när han fick hoppa in mot estländarna. En känsla är att detta är en starkare elva än den som kryssade mot Estland.

***

För ett år sedan blev Alexander Isak landslagets yngste målskytt genom tiderna när han skickade in ett mål mot Slovakien. Under söndagen såg Pontus Dahlberg att bli den yngsta målvakt att spela i Sveriges landslag, enligt förbundet.

Inte ens 19 år fyllda och Blåvitt-målvakten ger precis som Isak ett stabilt och moget intryck även utanför plan. Blir inte förvånad om han stannar ytterligare ett år på Kamratgården. Han inser svårigheterna att hitta rätt och hamna i en klubb där han får rätt utveckling.

Som utespelare kan du få möjligheter som inhoppare och att spela på fler positioner, annat som målvakt. Det är väldigt lätt att man fastnar på bänken eller helt utanför laget när klubben väljer förstemålvakt och då kan det dröja innan man får chansen igen.

Få svenska målvakter som verkligen lyckats utomlands. Andreas Isaksson spelade större delen av tiden utomlands även om han bänkades i Manchester City. Eddie Gustafsson är ett annat exempel precis som Karl-Johan Johnsson och Johannes Hopf.

Samtidigt är Kristoffer Nordfeldt ett exempel på en målvakt som haft svårt att få speltid i Swansea efter en bra tid i Heerenveen. Patrik Carlgren spelar inte i Turkiet. Pär Hansson fick inte många minuter i Feyenoord innan han vände hem till Helsingborgs IF igen och Jacob Rinne fick ta klivet tillbaka till Ålborg efter att ha kört fast i Belgien.

***

Jonas Thern kliver av som scout och ersätts av Roger Sandberg. Bägge är trevliga och raka, men de är minst sagt olika som personer.

***

Ändå fascinerande att Mikael Stahre bara meddelade spelarna i omklädningsrummet att han lämnar Häcken och försvann. Joel Andersson som var sjuk och missade mötet och fick istället sms av brorsan Adam.

***

Sägs att Hammarby vill att Stefan Billborn tar ett större ansvar som tränare, men att han inte vill fronta som huvudtränare. Lite liknande läge som Elfsborg hade med Peter Wettergren och där man tog in Janne Mian som frontfigur för tränarteamet. Återstår att se vad Hammarby presenterar inom en vecka.

Olof Lundh

En inställning i januari som inte alltid varit given

Sverige kryssade mot ett rätt svagt Estland i årets första landskamp och bara sett till Kalle Holmbergs målchanser så borde han ensam vunnit mot estländarna. Nu såg IFK Norrköpings anfallare i alla fall till att ordna ett snyggt mål och därmed också 1-1 efter ett vasst inhopp där han med flyt gjort fyra mål.

Efter matchen var Janne Andersson nöjd med prestationen men konstaterade ärligt att om det varit en tävlingsmatch och det slutat 1-1 så hade han brutit samman. För så många möjligheter hade Sverige att avgöra på Zaed Sports City Stadium, och det var en match man borde vunnit.

I januari är det alltid svårt att värdera motståndet och tempot var inte alltid det högsta för att vara snäll. Men det är svårt att inte bli smittad av inställningen hos spelarna som förbundskaptenen tagit med sig till Abu Dhabi för en dryg vecka med träningar, teoripass och två matcher.

Det borde vara en självklarhet, men har absolut inte varit det tidigare. Det är bara några år sedan det var tydligt att en del spelare struntat helt i att förbereda sig för att åka i väg på januariturné. Deras fokus hade varit på något annat och då hade man också svårt att ta sig längre.

För Janne Andersson är detta en signal om att det finns många fler som vill in i hans landslag. Genomgående för de spelare man pratar med är att de är imponerade av tydligheten i spelidén. Att varje spelare vet vad som förväntas av den i den roll man har på planen, och det gick att se under matchen.

Nej, alla passningar och inlägg satt inte. Nej, inte heller klaffade alltid löpningarna. Nej, det var inte utan misstag. Samtidigt var det i perioder ett spel som man inte alltid får se på januariturnéer med kombinationer, kvickt passningsspel och skapade möjligheter. Det var något som gav mer hopp.

Även om Sverige hade svårt att skapa skarpa chanser i den första halvleken så funkade spelet ganska okej med tanke på att man gjorde första matchen för året. Underläget en bit in i andra halvlek innebar att landslaget skruvade upp tempot och gjorde en del skiften vilket gav ett mål och en rad chanser.

Och det var flera spelare som imponerade. Jiloan Hamad fyllde Emil Forsberg-rollen och gjorde det på ett strålande vis och skapade både målchanser och tog avslut. Han är i sina bästa stunder en fantastisk spelare. Om det räcker till det riktiga landslaget? Om han fortsatt håller en jämn och hög nivå så finns möjligheten att få Janne Andersson att fundera på honom som alternativ.

Gillade verkligen Joel Andersson som vänsterback. Han hade bra koll försvarsmässigt men var en verklig kraft offensivt. Även Robert Gojani visade varför flera klubbar i allsvenskan jagar honom. Pontus Dahlberg har gjort en raketkarriär och den fortsatte med A-landslaget, och det är förståeligt att klubbar ute i Europa vill ha 19-åringen.

Ken Sema har ännu inte fått starta en landskamp men hans inhopp var starkt. Nästan som om han kunde göra vad han ville och det var som om han bara skar rakt igenom ett samlat Estland. En urkraft som var intressant som anfallare när Sverige satte mer tryck på motståndarna och är högaktuell för det riktiga landslaget.

Självklart fanns det spelare som kommer att vara besvikna när de ser tillbaka på matchen. De fick inte till det till hundra procent av olika anledningar. Och deras chanser ökar inte direkt på kort sikt, för sådan är konkurrensen, och det smärtar naturligtvis när det kan dröja innan man får starta en ny landskamp, om ens någonsin.

Men totalt sett ökar utbudet av spelare som kan vara aktuella. Vilket gör Janne Anderssons jobb lite svårare. Inte så att Marcus Berg som satt på läktaren och kollade in landslaget behöver undra om sin plats. Stommen i VM lär bli densamma som under VM-kvalet men framöver finns det fler alternativ.

Spelarna som är på plats i Abu Dhabi verkar alla ha varit beredda att ge allt för att få vara med i landslaget, även om det inkräktat på semestern, och det är ett gott tecken. Ju större konkurrens det blir om platserna ju bättre är det för svensk fotboll.

 

 

Olof Lundh

Helt rätt att ha drömmar om VM - oavsett om de är naiva

Sverige inleder landslagsåret med träningsmatch mot Estland, på Zayed Sports City Stadium i Abu Dhabi. Förbundskapten Janne Andersson har valt att dela upp utespelarna på två lag och förutsatt att inga skador stör så ska alla få starta en match, och Danmark väntar på torsdag.

Vettigt om man ser till rättvisan att att alla ska få visa vad man kan, men kanske ändå en del spelare som är närmare det riktiga landslaget känner att de borde ha fått två starter? Som Ken Sema, Oscar Lewicki och Johan Larsson? Å andra sidan har Janne nog tillräckligt bra koll på dem.

Gillar att många spelare får chansen och dessutom att ett helt gäng av dem talar om sin VM-dröm. Inte bara Ken Sema och Oscar Lewicki och högerbackar som Anton Tinnerholm och Johan Larsson utan även Jiloan Hamad, Pontus Dahlberg, Rasmus Lindkvist, Sotirios Papagiannopoulus och så vidare.

De gör det alla på rätt sätt, att de vet hur små möjligheter det är men att det handlar om att ha en dröm och att göra allt för att infria den. Skador, brist på speltid och andra faktorer kan plötsligt öppna en plats i truppen och om man då gjort det bra inför ögonen på Janne Andersson så finns man med i tankarna.

Det finns några positioner som är osäkra: en målvaktsplats, högerback, innermittfält, ytter och en anfallare. Naturligtvis kommer de som varit med under året utgöra stommen och det handlar om ytterst få positioner, men man hade nog grämt sig om man inte gjorde sitt yttersta när man väl får chansen.

Sveriges plats i VM i Ryssland var osannolik när man såg på förutsättningarna i augusti 2016. Då ett stukat landslag efter en poäng i EM 2016 skulle starta om utan Zlatan Ibrahimovic och en rad andra spelare i både startelvan och i truppen utan några träningsmatcher.

Klart att Janne Andersson innerst inne hade VM-drömmen då, även det var få som trodde på den. Utan att ha det förvisso orealistiska målet så hade det nog varit svårt att nå hela vägen dit. Likadant var det säkert med en del av de äldre spelarna som visste att detta var sista VM-chansen. Klart de hade drömmen.

I fotboll man måste ha drömmar som är skyhögt över vad som är realistiskt. För det är många nålsögon att ta sig igenom för att bara nå en vinterturné med landslaget och då är det en bra bit kvar till att spela VM i Ryssland. Det handlar om att hela tiden trotsa oddsen.

Därför är det givet att de elva spelare som kliver ut mot Estland måste vara inställda på ett ge allt för att stärka sina chanser. För efter VM kommer ett nytt EM-kval och Uefa Nations League och man kan nog räkna med att en del spelare slutar efter VM-slutspelet. Det lär bli öppningar.

Då kan man ha skaffat sig en fördel via träningar och en match på januariturnén – och visat att man är villig att ge allt för att nå sin dröm. Det må vara naivt att tro på, men det är en inställning som är härlig i det här läget – och säkert något Janne Andersson uppskattar. Han lär känna igen det.

***

Landslagets årspremiär har avspark 21:15 lokal tid och 18:15 svensk tid. Som landslagschefen Lasse Richt konstaterade inför ett gäng journalister på plats: “Det är pengarna som styr, och nu vill TV4 ha den avsparkstiden och då blir det den avsparkstiden.”

Vilket säkert är korrekt, då man vill locka tittare för att finansiera köpet av matchen. Matchen går i TV12 och på CMore.se. Samtidigt är ju fotbollsförbundet en del av processen i och med att man vill ta in så mycket pengar som möjligt för att finansiera verksamheten.

Man hade kunnat välja speltid helt fritt, men då hade matchen möjligen varit mindre attraktiv för tv-bolag som vill sända. Allt för ofta lägger man ansvaret enbart i knäna på tv-bolag, men det är faktiskt förbund, ligor och klubbar som sätter prislapparna för sina rättigheter och därmed styr var matcher ska hamna.

***

En hel del spelare talar om en tydlig spelidé. Det finns ingen tvekan om vad man ska göra på planen under Janne Andersson.

***

Efter att ha följt Janne Anderssons landslag i 18 månader är mönstret tydligt inför matcher. De första träningarna skiftar han rejält i lagen och det går inte riktigt att läsa ut någon startelva. Först dagen före match kör han fasta situationer, och då går det att se startelvan.

Inför tävlingsmatcher stänger dock landslaget den sista träningen och ibland även den näst sista och då går det inte att se vilken elva som kör. Däremot får ju givetvis spelarna en klar bild av vilken startelva som gäller, och det innan matchgenomgången.

***

Danmarks landslag har anlänt till Abu Dhabi. Man möter Sverige på torsdag och därefter Jordanien 15 januari. Även Finland är på väg och man spelar också två matcher men möter varken Sverige eller Danmark utan tar sig an Jordanien med J-Södras Jonathan Tamimi i laget.

Det talades om att Lars Lagerbäcks Norge skulle åka på vinterturné, men det verkar ha blivit inställt. De närmaste matcherna som man spelar är hemma mot Australien och borta mot Albanien, och det i slutet av mars.

***

Hösten och vintern har varit galen när det handlar om uppmärksamhet och förfrågningar, enligt Janne Andersson. Framgångarna har gjort både förbundskaptenen och landslaget minst sagt populära.

***

Blir en hel del intervjuer med både spelare och ledare under tiden i Abu Dhabi. Du hittar ALLT via denna länk och där finns snack med landslagets nya sportchef Stefan Pettersson om känsligheten i hans relation med en del spelare i A-landslaget och U21-landslagets Roland Nilsson om EM-kvalet, samarbetet med Janne Andersson och Alexander Isaks framfart.

Dessutom finns det intervjuer med Jordan Larsson, Ken Sema, Robert Gojani, Rasmus Lindkvist, Franz Brorsson, Linus Wahlqvist, Pontus Dahlberg, Jiloan Hamad, Gustaf Nilsson, Kristoffer Olsson, Oscar Lewicki, Johan Larsson och Kerim Mrabti.

***

De stora europeiska ligorna dominerar både på tv-apparater och i medier i Förenade Arabemiraten.

***

Apropå Roland Nilsson så pratade han och jag om den sista tiden i Coventry när vi stod och kollade på en träning. Hur högerbacken som slutat med fotboll helt hösten 2000, under våren 2001 blev övertalad av Coventrys manager Gordon Strachan att göra comeback som assisterande för att hjälpa klubben kvar i Premier League.

Det slutade ändå med att man trillade ur efter 34 år i högstaligan och inför omstarten i Championship var man hoppfull om en snabb återkomst, med tanke på att man behållit många klasspelare och hade bland annat Johan Hartson och Craig Bellamy på topp och Mustapha Hadji.

En dag kallade Strachan på Nilsson för ett möte och då visade det sig att klubben hade över 600 miljoner kronor i skulder. Styrelsen beordrade Strachan och Nilsson att sälja av stjärnorna och en förklaring var att man satsat många hundra miljoner på att bygga en ny arena som ännu inte var klar.

En bit in på hösten hoppade Strachan av. Då fick Nilsson ta över som manager och även hoppa in som spelare. Ett tag ledde Coventry Championship men efter årsskiftet gick det trögare och man föll i tabellen. Då slutade Nilsson att spela för att fokusera på jobbet som manager, men det hjälpte inte.

I april 2002 fick han sparken som manager för Coventry och återvände till Sverige. För Coventry har det bara gått utför och man finns nu i League 2, vilket är engelska division 4, och är i händerna på en hedgefond som heter SISU och där en tidigare ligaspelare som heter Ray Ranson är inblandad.

Under några år spelade klubben inte ens på sina nya arena, då man inte hade råd för ägarna. Man var nära konkurs 2007 och åkte ur Championship 2012 och League 1 förra våren. Även om man återvände till Ricoh Arena 2014 är motståndet kompakt mot ägarna, men det har inte hjälpt.

Lite glädje för Coventry-fansen under lördagen när man slog ut Stoke i FA-cupen inför drygt 14 000 åskådare vilket är dubbelt upp mot det vanliga snittet. Kanske en storklubb i nästa vända kan ge lite pengar till en klubb som har mer motvind än de flesta i England.

 

 

***

Olof Lundh

Hårdare krav på ett förbund - och en regnbågsbindel vore klädsamt

Det var en lugn första träning för landslaget under en dryg timme på vinterturnéns första dag. Planen var som en välskött golfgreen.Väldigt imponerande och det var knappt att ett grässtrå låg fel.

Tydligen var den topptrimmad inför klubblags-VM som gick i Abu Dhabi i december och då de deltagande lagen hade den som träningsplan. Kostnaden för en sådan på en plats där det var öken en gång i tiden? Dyr.

***

Oväntat mycket moln. Vilket gjorde temperaturen behaglig, men för poolbesökarna var det nog en besvikelse. Minst sagt högsäsong i Abu Dhabi och det märker man på vårt hotell.

***

Låter smart av John Guidetti att byta klubb under våren för att stärka sina VM-chanser. För hans plats är under tryck. Sedan tidigare finns givna duon Ola Toivonen och Marcus Berg samt Isaac Kiese Thelin som gjort det bra under hösten. Får inte glömma Mikael Ishak som gjort mycket mål i tyska andraligan.

***

Anders Christiansen till Belgien? Det var något lurt med det femårskontraktet som mittfältaren tecknade i höstas. Måste funnits en väg ut för den skicklige dansken. Att tappa både honom och Erdal Rakip och Jo Inge Berget är tungt.

***

Både Finlands och Danmarks landslag bor på presshotellet.

***

Janne Andersson var tydlig på första dagens presskonferens. Det är givetvis så att Förenade Arabemiraten inte har värderingar och normer som svenska landslaget står bakom, men om man väger ihop alla parametrar är Abu Dhabi bäst för ett träningsläger för landslaget.

I Danmark har inte förbundet haft råd att skicka något landslag på vinterturné på fem år och när nu Åge Hareide får sätta fart på en del av VM-pengarna från Ryssland så blev det Abu Dhabi även för danskarna. Något som lett till en rätt kraftig debatt i vårt grannland.

Skälet är att DBU i våras inledde en kampanj mot homofobi inom fotbollen ihop med spelarna och elitklubbarna. Bland annat bar Danmarks lagkapten Christian Eriksen en kaptensbindel i regnbågens färger när man träningsspelade mot Tyskland i juni.

Att då åka till Förenade Arabemiraten där homosexualitet förföljs enligt en diffus lag och där det kan förekomma fängelsestraff och tortyr anses i Danmark vara dubbelmoral. I Abu Dhabi kan exempelvis homosexualitet leda till 14 års fängelse, enligt en rapport från Human Rights Watch för 2017.

Något som lett till krav att Danmarks landslag ska skippa resan eller åtminstone spela med regnbågsbindel när man möter Sverige. Gillar att danska pressen lyfter frågan och Lasse Richt berättade i dag att det danska förbundet hört av sig till det svenska med tanke på debatten i hemlandet.

Man kan lägga till att Förenade Arabemiraten har en rad andra problem gällande mänskliga rättigheter, inte minst hur man beter sig mot gästarbetare. Ta bara Sportbladets dokument om hur de styrande och rika herrarna använder fotbollen i form av Manchester City för att putsa på fasaden.

Janne Andersson har givetvis rätt i att Sverige har en rad andra förbindelser med Förenade Arabemiraten som handel och diplomati och dessutom semestrar tusentals svenskar vecka efter vecka under vinterhalvåret. Inte heller har någon avrått Sverige från utbyte med exempelvis Abu Dhabi.

Samtidigt är det andra krav på ett fotbollsförbund som är en folkrörelse och uppger sig vara demokratisk, öppen och med över en miljon medlemmar varav 600 000 är aktiva spelare. Dessutom jobbar SvFF hårt med kampanjen “Alla är olika – olika är bra” och då måste man försöka leva som man lär i högre utsträckning än individer och i viss mån företag.

Det är inte heller svårt att hitta fina ord i SvFF:s värdegrund som slår fast att inom svensk fotboll så gäller att: “Vi föregår med gott exempel och visar öppenhet och respekt för människors lika värde. Vi motverkar alla former av diskriminering och vi gynnar arbetet för jämställdhet och mångfald.”

I samband med att gamla landslagsspelare skickat dickpics till Gunilla Axén, tidigare utvecklingschef på SvFF, och att hon även upplevt en struktur som knappast var lättjobbad tillsatte förbundet en utredning och generalsekreteraren Håkan Sjöstrand uttalade sig kraftfullt på den egna hemsidan:

Nolltolerans mot all form av diskriminering gäller. Vi ska alltid agera kraftfullt om individer eller grupper utsätts för kränkande behandling – vare sig det sker utifrån kön, etnicitet, sexuell läggning, religiös tillhörighet eller annan grund.

Allt det faller bort när man väljer träningsläger för landslaget. Ett felval, men till skillnad från Malmö FF och IFK Göteborg som sattes under tryck av egna medlemmar när det gällde träningsmatcher i Dubai så är det alldeles för få av den miljon medlemmar i SvFF som engagerar sig i frågan. Då glider det igenom.

Att landslaget år efter år inte ser till att ordna ett tillräckligt bra alternativ som inte är politiskt laddat och fel är svårt att förstå. Antagligen spelar kostnaden en roll och att man i Abu Dhabi kan samla flera landslag på samma ställe gör att man kan se till att skrapa ihop pengar via tv-rättigheter och annat.

Det hade varit annat om Sverige lottats att spela mot Förenade Arabemiraten i en tävlingsmatch och åkte hit, det finns inget att säga om. Men att frivilligt välja detta alternativ och avfärda kritik med att det är optimalt sett till träningsplaner, motstånd, restid och tidsskillnad klingar fel när man läser in sig på vad SvFF utger sig att stå för.

Tänk om förbundet åtminstone såg till att Sveriges lagkapten bar en regnbågsfärgad kaptensbindel mot Estland på söndag. För att stå upp för alla fina ord i värdegrunder och kampanjer och kanske lyfta frågan lite mer än att det står några texter om det i några nättidningar.

Vi får väl se om SvFF löser det till nästa match, men med tanke på det flitiga utbytet Sverige har med Förenade Arabemiraten går givetvis det – om man vill. Naturligtvis är det inte Janne Anderssons ansvar, även om han är en klok man, men SvFF borde här kliva fram och visa att man förstår frågan.

När man skriver om sådant här så är det givet att man får mothugg och en hel del undrar varför jag själv åker till Abu Dhabi om jag är emot landet och vad man står för. Jo, det är för att det är mitt jobb att bevaka landslaget och då följer jag med vart man än åker och spelar fotboll.

 

Olof Lundh

Sömnig färd till Abu Dhabi kunde slutat illa

Ett fullknökat flygplan till Dubai, med delar av landslaget ombord, landade i tid. Efter lite väntan på bagage så var det lång kö till taxibilarna som gick i skytteltrafik.

Det är rätt uppenbart att många vill semestra i Förenade Arabemiratens eget Las Vegas. Det var gott om familjer som antagligen ser fram emot sol, bad och kanske lite shopping.

Kollega Frida Nordstrand och jag blev tilldelade en statlig taxi och stuvade in väskor och satte av mot Abu Dhabi där Janne Andersson samlar spelarna för träningar och två matcher.

Efter en kvarts bilfärd började chauffören att gasa rejält för att sedan släppa gasen helt parallellt med att bilen åkte ut ur filen, ömsom höger och ömsom vänster.

Till slut undrade Frida om chauffören inte somnade till hela tiden. Ögonen var slutna när vi kollade via backspegeln. Vi frågade, men chauffören nekade och skyllde på bilen och däcken.

Det upprepades gång på gång och det var rätt uppenbart att chauffören nickade till med jämna mellanrum. Något jobbigt läge. Som tur var så var motorvägen rak och trafiken begränsad.

Vi började då snacka med chauffören som var från Sri Lanka och hade jobbat i Dubai sedan 2003. Allt för att hålla henne vaken när hon körde oss till hotellet i Abu Dhabi.

Visade sig att första året i Dubai blev hon lurad hit och lovades ett helt annat jobb än städjobbet det blev. Dessutom krävde bolaget pengar för att hon skulle få sluta efter ett år, men det vägrade hon betala.

Faktum var ju att hon betalat mycket bara för att komma till Förenade Arabemiraten och jobba. Efter ett år blev hon chaufför och nu kör hon nattpass i taxi sex dagar i veckan.

Hon brukar köra till 04:00 på morgonen för att sedan tvätta bilen innan hon går till sängs 06:00. Hon delar ett rum med två andra kvinnor, men de jobbar dagtid så hon får sova i fred.

Visade sig att torsdagar är hennes enda lediga dag. Då var det kanske inte så konstigt att hon var trött denna natt till onsdag, när hon hämtade oss på flygplatsen, då hon körde sitt femte raka nattpass.

Det sliter givetvis men lönen måste in för att betala hyran och försöka skicka hem pengar, om det blir något över. Missat jobb utan giltigt sjukintyg innebar ett bötesbelopp till arbetsgivaren.

Hennes enda syssla utanför jobbet var att gå i kyrkan, hon är katolik efter sin pappa. Så när hennes lägenhetskamrater ville göra något så tackade hon alltid nej till deras erbjudanden.

Hon var oerhört vänlig och hjälpsam och gav samtidigt en sorglig beskrivning av livet, om varför hon inte gift sig på Sri Lanka, om mäns alkoholmissbruk och övergrepp på kvinnor där och hur hon nu hjälpte sin syster med tre barn då systerns make supit ihjäl sig.

Till slut var vi framme och så länge vi snackade henne körde hon rakt och stadigt. Hon ville absolut inte erkänna att hon trött, men troligen var vi kvällens sista körning. Dock skulle hon tillbaka till Dubai, och jag hoppas att det gick bra.

Ibland behöver man inte så mycket påminnelse om vilken tur man haft i livet som blivit född i Sverige med allt som följer med det. Då gick det att ta att hotellet gjort fel och inte hade några rum till oss på ett fullbelagt hotell…

…och efter en stund fick Frida ett rum och någon halvtimme senare hade jag ett rum. Dessutom har managern lovat att det ska finnas rum när Johan Tarland och Oscar Dahl kommer i natt.

•••

Ingen Magnus Eriksson. Ingen Carlos Strandberg. Två tunga återbud.

•••

Presskonferens med Janne Andersson 08:30 svensk tid.

•••

Jordan Larsson vänder hem till allsvenskan och till IFK Norrköping. Nog rätt val, där får han speltid och det är lugnare medial bevakning av klubben vilket är en hjälp om man är Henrik Larssons son.

Olof Lundh

Strandberg är en möjlig VM-joker

Uppdatering: Efter att det här blogginlägget skrevs meddelade Svenska Fotbollförbundet att Carlos Strandberg lämnat återbud till lägret på grund av skada.

Under tisdagen börjar landslaget resan mot Abu Dhabi och vinterturnén med spelare från främst allsvenskan men även några från den danska superligan. De andra utlandsproffsen är inte aktuella, då det inte är Fifa-datum och då finns ingen skyldighet att släppa spelare.

Bröndby-duon Johan Larsson och Simon Tibbling fanns exempelvis bägge med i Janne Anderssons originaltrupp, men Tibbling valde att stanna hemma för att lägga sitt fokus på klubblaget där konkurrensen är tuff men högerbacken, som är given i Bröndby, väljer att följa med.

Avhopp blir det alltid och det går inte att klandra Erdal Rakip som verkar hamna i Benfica istället. För Moldes Andreas Linde har rehabiliteringen efter en knäskada inte gått fort nog och därför fick han lämna återbud. Det öppnade för Jesper Karlström och Peter Abrahamsson.

Så här ser truppen ut:

Målvakter: Pontus Dahlberg, IFK Göteborg, Jacob Rinne, Ålborg, Peter Abrahamsson, Häcken

Backar: Joel Andersson, BK Häcken, Franz Brorsson, Malmö FF, Johan Larsson, Bröndby IF, Rasmus Lindkvist, AIK, Joakim Nilsson, IF Elfsborg, Sotirios Papagiannopoulos, Östersunds FK, Anton Tinnerholm, New York City, Jacob Une Larsson, Djurgården, Linus Wahlqvist, IFK Norrköping

Mittfältare/forwards: Magnus Eriksson, San José, Robert Gojani, Jönköpings Södra, Jiloan Hamad, Hammarby, Kalle Holmberg, IFK Norrköping, Oscar Lewicki, Malmö FF, David Moberg Karlsson, IFK Norrköping, Kerim Mrabti, Djurgården, Gustaf Nilsson, Silkeborg IF, Kristoffer Olsson, AIK, Jesper Karlström,. Djurgården, Ken Sema, Östersunds FK, Carlos Strandberg, Malmö FF

För ett år sedan hade Janne Andersson med sig följande manskap och de fetade är inte med i år av olika skäl, en del har flyttat utomlands, andra är skadade och några har inte varit bra nog:

Målvakter: Peter Abrahamsson, Patrik Carlgren, Andreas Linde.

Försvarare: Franz Brorsson, Filip Dagerstål, Pa Konate, Joakim Nilsson, Emil Salomonsson, Anton Tinnerholm, Jacob Une Larsson, Linus Wahlqvist.

Mittfältare/Anfallare: Joel Allansson, Sebastian Andersson, Niklas Bärkroth, Victor Claesson, Per Frick, Saman Ghoddos, Alexander Isak, Alexander Jeremejeff, Oscar Lewicki, David Moberg Karlsson, Kristoffer Olsson, Ken Sema.

Främst är vinterturnén för spelare som förhoppningsvis ska ta plats i landslaget längre fram men ett VM-år är det givet att man kollar en del på spelare som kanske fixar att ordna en plats i VM-truppen som Karl Svensson i just Abu Dhabi 2006.

Det är verkligen inte lätt men det finns några som slåss om biljetter till VM i Ryssland redan här de första dagarna av 2018:

1) Ken Sema var med i landslagstruppen redan under hösten och ligger bra till. Nu kan han visa på träningar och matcher att han är en spelare att satsa på. Dessutom finns det öppningar på kanterna i landslaget.

2) Oscar Lewicki har inte varit med på ett tag men han gjorde ett klart bättre 2017 än 2016 och har nu förlängt med Malmö FF. När Jakob Johansson är skadad finns en liten öppning i en VM-trupp och MFF-mittfältaren måste kliva fram direkt och signalera att han vill vara med.

3) Anton TinnerholmLinus Wahlqvist och Johan Larsson. Bakom Mikael Lustig har Emil Krafth varit given men högerbacken har spelat sporadiskt under hösten. Därför finns en lucka för en back som kan övertyga Andersson om att han fyller upp bakom Lustig.

4) Pontus Dahlberg har gått starkt i Blåvitt och även om det handlar om en plats som tredjekeeper så har Kristoffer Nordfeldt svårt att få speltid i Swansea. Kanske kan målvakten som är högaktuell för en utlandsflytt redan här visa att han ska med till Ryssland.

5) Carlos Strandberg vände hem till allsvenskan och Malmö FF. Med kontinuerlig speltid kan ha utmana när det finns frågetecken kring John Guidetti, Christoffer Nyman och Samuel Armenteros som var med mer eller mindre under VM-kvalet. Om Strandberg hittar formen direkt så blir det svårt att hålla honom utanför.

Naturligtvis finns det spelare som siktar på VM som Magnus Eriksson, Jiloan Hamad och Kristoffer Olsson och det är givetvis helt rätt. För om man visar klass och det blir skador så har man gjort intryck på Janne Andersson. Möjligheterna är små, men det var å andra sidan få som trodde att Sverige skulle nå Ryssland och det gick.

Vet att en del kommer att ifrågasätta varför landslaget ska dra i väg, men är övertygad om att det är rätt för landslaget. Det är en kvickare väg för både landslagsledningen att lära känna spelare och för spelare att lära känna Janne Andersson o Co och dessutom ta del av spelidé, hur man vill jobba på och vid sidan av planen och känna sig hemma.

I en tid när det blir färre och färre vänskapsmatcher är det än viktigare för spelare och ledare att vara en bit på väg när man väl samlas för att spela en eller två matcher under en samling på åtta-nio dagar. Lägg till att klubbarna spelar mer och mer och att det ofta inte blir många riktiga pass för spelarna att hitta rätt under en samling.

Om man tittar på stora spelare som Zlatan Ibrahimovic, Kim Källström, Fredrik Ljungberg, Anders Svensson, Emil Forsberg, Andres Granqvist och Andreas Isaksson så fick de alla chansen på olika vintersamlingar.  Klart att en del hade tagit klivet ändå men bortse inte från boosten av självförtroende som det ger att vara närmare landslaget.

Det kan vara värt mycket för att kunna ta fram kraften för att ta ett kliv till. Dessutom är inskolningen till landslaget smärtfri då man varit med och kan alla rutiner och dessutom spelidén. Givetvis visar Martin Olsson, Albin Ekdal, Victor Nilsson Lindelöf och John Guidetti att det går att nå landslaget ändå, men det är bra att ha flera vägar.

Om man tar spelarna på plan mot Italien i VM-playoff så hade elva av 16 svenska spelare fått debutera på en vinterturné. Det är inget absolut bevis för att det är rätt väg men det är ändå talande att man hittar rätt med spelare som sedan slussas vidare uppåt.

***

Diskussionen om Zlatan Ibrahimovic till VM har tagit paus när hans spelande gått trögt och nu även tagit paus. Samtidigt inte konstigt att det bli bakslag efter en sådan svår knäskada och en såpass snabb comeback. Han är trots allt 36 år.

Bara hoppas att han får till det och kan komma tillbaka i ett slag som han känner sig tillfreds med och att det räcker till speltid. Oavsett spel i landslaget eller ej, det vore häftigt att se honom trotsa oddsen kring en comeback efter den skadan.

***

Finlands landslag kommer till Abu Dhabi. Igen. Får hoppas att landslaget inte bor på vårt hotell så vi slipper rubriker om alkoholskandaler… Fast Tim Sparv bjöd på öl vid poolen senast, så det är kanske lugnt?

***

Danska fotbollsförbundet har inte haft tillräckligt stark ekonomi för att kunna skicka något “ligalandshold” på vinterturné sedan 2013, men i och med att Åge Hareide tog Danmark till VM har han fått möjlighet att åka till Abu Dhabi.

Här är truppen: Frederik Rönnow, Brøndby IF, Jeppe Höjbjerg, Esbjerg fB, Jesper Hansen, FC Midtjylland, Jakob Rasmussen, Rosenborg BK, Jakob Ahlmann, AaB, Jens Martin Gammelby, Silkeborg IF, Kian Hansen, FC Midtjylland, Lasse Nielsen, Malmö FF, Mads Pedersen, FC Nordsjælland, Rasmus Nissen, FC Midtjylland, Victor Nelsson, FC Nordsjælland, Christian Nørgaard, Bröndby IF, Mathias Jensen, FC Nordsjælland, Jakob Poulsen, FC Midtjylland, Mike Jensen, Rosenborg BK, Mikkel Duelund, FC Midtjylland, Nikolai Laursen, PSV, Robert Skov, Silkeborg IF, Anders Christiansen, Malmö FF, Bashkim Kadrii, Randers FC, Jannik Pohl, AaB, Kasper Junker, AGF, Mikael Uhre, SönderjyskE

Lite coolt att Hareide tagit med PSV Eindhoven-spelaren Nikolai Laursen som bara spelar för den holländska klubbens yngre lag, men tydligen vill norrmannen kolla in 98:an som lämnade Bröndby som 15-åring. Kanske något för svenska landslaget att ta efter?

I Danmark har det danska förbundet fått mycket kritik för att man åker till Abu Dhabi. Framför allt för att man i april 2017 lanserade en kampanj mot homofobi, men nu åker och träningsspelar i ett land där homosexualitet är förbjudet.

Klart att kritikerna har en poäng. För det är en sak att åka och spela tävlingsmatcher i länder som inte är demokratier och som förbjuder exempelvis homosexualitet, då det är något man inte kan styra. Nu kan man välja och att då välja Förenade Arabemiraten blir givetvis föremål för kritik och anklagelser om hyckleri.

För mig är det svårt att förstå att det svenska landslaget inte drar till Kanarieöarna eller något annat, mindre politiskt laddat ställe, för att genomföra träningsmatcher. Det är inte så att man spelar mot landslaget här och kan tala om ett utbyte, utan det handlar bara om att det är varmt, smidigt och antagligen lönsamt i så måtta att det inte kostar SvFF så mycket.

För det är givet att Förenade Arabemiraten vill se både klubblag och landslag från Europa på besök för att bygga landet som ett turistmål och även en destination för träningsläger och matcher. Därför ser man till att det är bra träningsförhållanden för lagen som kommer.

***

Femte året i rad som landslaget åker till Abu Dhabi. Första gången man gav sig av på en sådan här turné var 1988 då man mötte Östtyskland och FinlandKanarieöarna. Totalt har man varit i väg 25 gånger – ett år körde man två turnéer – och denna sväng blir nummer 26.

HÄR ÄR EN TOTAL GENOMGÅNG AV ALLA TURNÉER – med floppar och toppar.

***

I och med att det är ett VM-år så är det lite mer journalister med i Abu Dhabi. Sägs att även SVT ska vara på plats.

***

Sverige spelar två matcher på plats i Abu Dhabi:

Sverige-Estland, söndag 7 januari, 18:15 (visas på TV12 och Cmore.se)

Sverige-Danmark, torsdag 11 januari, 17:45 (visas på TV12 och Cmore.se)

Om man är på plats och semestrar i regionen och undrar var matcherna spelas så är det inte klart, men det brukar bli på Zaed Sports City Stadium. Det är aldrig några problem att komma in, det är sällan mer än 100 personer på plats.

För övrigt är det på den gigantiska anläggningen vid stadion som landslaget tränar på dagarna och här är schemat som väntar spelare, ledare och press.

Januari 3

  • 11.30 – Press conference with coach Janne Andersson, Crowne Plaza Abu Dhabi
  • 17.15 – Mixed zone, Zayed Sport Complex

Januari 4

  • 12.30 – Mixed zone, Zayed Sport Complex

Januari 5

  • 12.30 – Mixed zone, Zayed Sport Complex

Januari 6

  • 12.30 – Mixed zone, Zayed Sport Complex

Januari 7

  • 21.15 – SWEDEN-ESTONIA, Stadium TBD

Januari 8

  • 13.45 – mixed zone with coach Janne Andersson
  • 14.00 – mixed zone with available players

Januari 9

  • 12.30 – mixed zone, Zayed Sport Complex

Januari 10

  • 12.30 – mixed zone, Zayed Sport Complex

Januari 11

  • 2045 – SWEDEN-DENMARK, Stadium TBD

 

Olof Lundh

Peter Gerhardsson stänger 2017

Hånad i Public Service i Sveriges Radio för bragdguldet. Får tugga i mig det och svordomarna som följer, men de har en del att slipa på när det gäller min skånska…bäst är att Suzanne Sjögren är inkallad som tolk. Sju minuter in i detta avsnitt.

***

Pawel Cibicki fick äntligen debutera i Championship för Leeds United när han hoppade in i första halvlek i vinstmatchen mot Queens Park Rangers. Stod för en assist till 2-0 och fick högt betyg för sin insats i lokaltidningen Yorkshire Evening Post.

***

Förbundskapten Peter Gerhardsson är sist ut 2017 i det som är avsnitt 175 av Lundh och det går att se i intervjun i filmat format 21:15 på Sportkanalen måndag kväll och från onsdag kväll (21:15) på Fotbollskanalen.

I intervjun ger Gerhardsson sin syn på konflikten mellan spelarna och SvFF om ersättningsnivåerna, om hur Sverige ska ta medalj i VM i Frankrike 2019, om hur spelet ska utvecklas och om hur en del av Pia Sundhages veteraner tog beskedet om att de var petade.

Givetvis talar Gerhardsson om åren i Häcken, om hur det är att lämna klubblag för landslag, om vikten av att ta en allsvensk medalj och vinna en titel, om vad som stoppade klubben från att nå ännu större framgångar, om varför han inte tog en allsvensk klubb och samtalen med Hammarby.

Naturligtvis finns podcasten ute och det finns även ett extramaterial med Gerhardsson där han talar om spelarkarriären i Hammarby och Vasalund, om de mytomspunna SM-finalerna mot Blåvitt 1982, om varför laget inte laddade på rätt sätt inför returen och känslan när Bajen gjorde 6-0 i Karlstad och Vasalund missade allsvenskan 1989.

Sedan i april 2014 har poddintervjuerna rullat och är uppe i 175 avsnitt, men nu blir det en paus över helgerna. Förra vintern var det ingen paus men då hamnade en del avsnitt på helgdagarna och man såg att lyssnare kanske hoppade ett och annat avsnitt. Under ledighet lyssnar man inte på poddar så mycket.

Under 2017 blev det 45 avsnitt av intervjuerna, och de finns ALLA här, varav elva blev filmade (tre av dem i Almedalen och de finns här). Tanken är att det ska rulla på som vanligt även under 2018 och att åtta filmas till våren och åtta till hösten men att det blir ytterligare 25-30 avsnitt.

I den här världen kan det svänga snabb, men det är planen. Intervjun med Peter Gerhardsson stänger verksamhetsåret 2017 för min del och arbetet drar i gång först 2 januari då landslaget sätter kurs mot Abu Dhabi och vinterturné. Matcher väntar mot Estland 7 januari och Danmark 11 januari. Ett avstamp mot VM i Ryssland. Härligt.

Hotell är nu bokat vid den svenska VM-basen. Landslagschefen Lasse Richt kan vara lugn, det blir inte så att vi checkar in på landslagets hotell Kempinski. Men det är bara att inse att det blir en del resande och att logistiken blir en rejäl knut att lösa för presskåren på plats.

Olof Lundh

Naturligtvis bör jag väga mina ord om bragdguldet

När jag såg att herrarnas fotbollslandslag inte fick Svenska Dagbladets bragdguld i tisdags reagerade jag och skrev på Instagram om hur i helvete det var möjligt och lade till “avgå juryn”. För i min värld borde man ha fått det.

Svordomar är aldrig bra. Att skriva avgå juryn var en överdrift – får ju höra det själv då och då för olika priser där jag är med i juryn – och det är en del av den jargong likt “avgå alla” som då och då valsar om kring. Det var givetvis fel att skriva på det sättet. Jag om någon borde fatta det. Ber om ursäkt för de slappa formuleringarna.

Många tar det som att jag dissar Sarah Sjöström och det handlar det inte alls om. Hon är världens främste simmare och kunde fått sitt andra bragdguld redan i fjol efter OS-guld i Rio de Janeiro, men Henrik Stensson fick det för att han vunnit British Open som förste svensk. Nu fick hon det för sina tre VM-guld, världsrekord och VM-silver.

Samtidigt är hon en världsstjärna som redan vunnit många medaljer och därför fyller det inte bragdstämpeln för mig. Sportbladets Simon Bank, som bevakat simning i många år, anser att det både är rätt och riktigt medan DN:s Johan Esk är inne på att Bragdguldet är fel namn på priset när hon vinner.

Enligt statuterna är “Svenska Dagbladets guldmedalj för ”årets främsta svenska idrottsbragd ” instiftad som belöning för utomordentligt förtjänstfull tävlingsprestation.” Det preciseras ytterligare i statuterna enligt följande:

Med bragd förstås i detta sammanhang ett avgörande av hög rang, vunnet genom ett exceptionellt uppbåd av tekniskt och taktiskt kunnande, segervilja och energi i förening med idrottslig ambition. Bragdens värde skall anses förhöjt i ett fall där avgörandet skett i ett svårt och vanskligt läge. En serie bragder innebär ytterligare kvalificering för utmärkelsen. Föredömligt sportsmanship krävs av den som skall belönas. Sålunda kan inte den idrottsutövare, som varit avstängd för doping, komma i fråga för guldmedaljen.”

För mig kvalificerar sig naturligtvis Sarah Sjöström för priset men även fotbollslandslaget för att man tog sig till VM i Ryssland efter att ha slagit ut Italien i playoff. Det är olika sporter med olika konkurrens och där fotbollen spelar ett VM vart fjärde år har simningen VM vartannat år för lång bana och vartannat år för kort bana. Janne Andersson o Co har bara kvalat, Sjöström har vunnit flera guld i årets VM.

Enligt SAOL är bragd en “storartad prestation”. Enligt svensk ordbok är bragd en “utom­ordentlig prestation eller gärning ofta sportslig el. på annat sätt förenad med tävling; förr särsk. om gärning präglad av tapperhet och själv­uppoffring.”

För mig ryms fortfarande Sjöström och landslaget i både SvD:s och de definitioner som finns av ordet bragd. Varför landslaget går före för mig beror på förutsättningarna där ett lag utan riktiga stjärnor kommer samman och presterar och gör något få, om ens någon, hade trott.

Det handlar inte om att Sarah Sjöström är dålig eller att jag ser ner på henne eller hennes prestationer, det handlar om vad landslaget gjort. Nej, man har inte vunnit VM men att ta sig till VM som ett av 13 lag från Europa är stort för ett litet land som Sverige. Särskilt med tanke på motståndet på vägen. Det var för mig värt bragdguldet.

En del menar att fotbollen alltid får allt men det är ju inte sant. Fotbollen har fått bragdguldet fem gånger sedan starten 1925 och där finns bronslaget från USA 1994 och Malmö FF 1979 som de enda lagen. Ove Kindvall fick medaljen 1969 för att han sköt Sverige till VM 1970, Agne Simonsson fick den 1959 för målen på England i en träningsmatch på Wembley och Sven Rydell fick den 1931 för mål i en match mot Danmark.

Man måste kunna tycka att någon annan ska få priset utan att man för den skull ser ner på den som sedan får det. Inser givetvis problematiken i det hela med tanke på Guldbollen senast där många ansåg att Emil Forsberg skulle fått priset som Andreas Granqvist fick och att det kan kännas negativt för vinnaren. Samtidigt är det svårt att ha givna vinnare som alla håller med om.

I grunden är det väl bra om priset engagerar? Att det har ett värde som gör att det väcker känslor. Det har det, för jag har närmare 400 kommentarer på mitt instagram-inlägg och de flesta tycker att Sarah är drottning och att jag är en idiot som förespråkar landslaget. Jag köper det och anser fortfarande att Janne Andersson o Co borde fått priset. Sedan är det dags att vända blad.

 

Olof Lundh

Senaste tweets

Arkiv