Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

Tyskland med EM:s mest övertygande insats

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-06-26 21:21

Twitter: @atnilsson

3-0 och Tyskland spänner musklerna i mästerskapet. 3-0 och Tyskland skjuter upp som favoriter till EM-titeln. 3-0 och Tyskland vaggas in i en falsk trygghet?

Ett Tyskland med en förändring från mötet med Nordirland ställdes mot Slovakien i åttondelsfinalen. Julian Draxler klev in till vänster på det offensiva mittfältet och ersatte Mario Götze som nu förlorat ytterligare en bundsförvant i Joachim Löw. I övrigt var det samma tio spelare som i samma formation (4-2-3-1) som mot Nordirland.

Tyskarna gick in med en tydlig matchplan och bara körde. Det var hög press redan från avspark. Slovakien skulle inte tillåtas att få en lugn stund med bollen och Marek Hamšik skulle inte få möjligheten att styra matchbilden på ett sätt som gynnande Slovakien.

Annons

Det var en taktik som fungerade.

Efter det tidiga ledningsmålet av Jerome Boateng, som skapade ett nödvändigt lugn i det tyska laget, fick Tyskland ett rejält grepp om matchen. Slovakien hade svårt att komma ut ur egen planhalva. Målskytten Boateng och hans kollega Mats Hummels fick ostört styra spelet från backlinjen, precis så som förbundskapten Löw önskat.

När Slovakien pressade Toni Kroos och Sami Khedira centralt i banan valde mittbackarna alternativen ute på kanterna där ytterbackarna klev upp i banan och skapade oreda. Den första halvleken var ett ypperligt exempel på hur viktiga Hummels och Boatengs förmåga i uppspelsfasen är. Motståndarna kan inte bara plocka bort Kroos för att sätta Tyskland i trångmål, man måste även pressa mittbackarna och det gjorde inte Slovakien. Mumma, tyckte nog Löw.

Annons

Det spelade ingen roll att Mesut Özil missade en straff och att Manuel Neuer fick stå för en kanonräddning – Tyskland var lika överlägsna som Slovakien var underlägsna. När Mario Gomez skickade in 2-0 några minuter innan halvtid var matchen någonstans avgjord. Slovakien kunde inte ta sig tillbaka och när matchens spelare Julian Draxler skickade in 3-0 var slutresultatet skrivet och kvartsfinalplatsen klar.

Kanske var det den mest imponerande insatsen av ett lag i hela turneringen. Det var ingen felfri insats, men det var en övertygande sådan. Tyskland domderade tillställningen och tillät aldrig Slovakien att få en syl i vädret. Det var en prestation som skrek ”kom an då!” till de blivande kvartsfinalmotståndarna (Italien eller Spanien).

Och att ha fått en så pass enkel resa var allt Tyskland kunde önskat sig. För det betyder att det finns mycket energi kvar i benen till kvartsfinalen som kommer att bli betydligt tuffare. Dessutom har man en mer vilodag än sina blivande motståndare som spelar först imorgon.

Annons

Den övertygande insatsen till trots går det inte att komma från att Slovakien inte lyckades ställa ”många frågor” (som Lars Lagerbäck hade uttryckt det) till det tyska försvaret. Utifrån kvällens insats är det svårt att värdera hur det egentligen är ställt med den tyska defensiven. Offensiven ser det bra ut. Defensiven är oexploaterat område där vi får svar först i kvartsfinalen.

Det defensiva frågetecknet borde fortfarande få Löw att bita på naglarna.

Vinsten var dock ytterligare en etapp på vägen till finalen där Tyskland går från klarhet till klarhet. Idag var Julian Draxler som visade att han hör hemma i startelvan. Det var ett resultat som övertygade. Och snart har Löw alla pusselbitar på plats. Mer hade han inte kunnat önskat sig efter åttondelsfinalen. Nästa mål: semifinal.

Adam Nilsson

Inför Slovakien: Müller måste leverera mer

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-06-26 13:24

Twitter: @atnilsson

När Tyskland ikväll kliver in i åttondelsfinalen av EM är det med stora förhoppningar om ett vidareavancemang. Efter en gruppspelsfas där Tyskland tog sju av nio möjliga poäng och inte släppte in ett enda mål förväntar sig de tyska supportrarna att kvartsfinalen ska nås enkelt. Men på andra sidan står ett lag som för bara några veckor sedan besegrade tyskarna – Slovakien.

Det var några lugna dagar i det tyska lägret efter att gruppspelet var över. På torsdagen fick spelarna ledigt medan förbundskaptenen Joachim Löw och hans stab analyserade den sista gruppspelsmatchen mot Nordirland (1-0). En match som av mångas ansetts vara tyskarna bästa under turneringen, inte minst för att de lyckades skapa hela 26 avslut på mål under de 90 minuterna.

Annons

Sedan vändes blicken mot de kommande motståndarna Slovakien. Ett motstånd som Tyskland träningsspelade mot på hemmaplan inför EM. Den matchen i Augsburg blev ett wake-up call för Löw och hans assistenter. Spelandes i ett skyfall lyckades Tyskland ta ledningen tidigt in i matchen genom Mario Gomez på straff men innan halvtidsvilan hade Slovakien både kvitterat och tagit ledningen. Tyskarna hämtade sig aldrig utan fick se sig själva släppa in ytterligare ett mål i den andra halvleken.

För Löw var 1-3-förlusten ingen katastrof, faktum är att Tyskland inför många stora turneringar har drabbats av denna typ av bakslag, men det var en match som gjorde att varningssignalerna sattes igång. Det var ett resultat som visade på att Tyskland fortfarande hade mycket att jobba på. Förlusten följdes upp med en seger mot Ungern (2-0) innan EM-turneringen satte igång för Die Mannschaft.

Annons

Efter den inledande förlusten mot Wales (1-2) i premiären, besegrade slovakerna Ryssland med 2-1 och fick med sig ett oavgjort resultat i den sista gruppspelsomgången mot England (0-0). Med sina fyra ihopsamlade poäng landade Slovakien på tredjeplats (bästa 3:a av alla i gruppspelet) och tog sig på så sätt vidare till slutspelet av turneringen.

I Tysklands analys inför kvällens match har Löw sett ett erfaret Slovakien som lever mycket på storstjärnan Marek Hamšik, en spelare som har varit en av turneringens hittills starkaste lysande stjärnor. Stjärnan, till vardags i italienska Napoli, är hjärtat i lagets spel och har visat i sin fria roll sig vara en kraft i både det offensiva och defensiva spelet.  Ackompanjerad av de snabba yttrarna Weiss och Mak samt den skicklige falska nian Duda längst fram har Hamšiks Slovakien varit slagkraftiga i sina snabba omställningar som har tagit motståndarna på sängen.

Annons

Den slovakiske förbundskaptenen Jan Kozak har inte haft en utpräglad taktisk formation, utan istället haft en mycket imponerande förmåga att anpassa sitt lags taktik efter motstånd med både fyra- och fembackslinje. Och i hjärtat av backlinjen återfinns rutinerade Martin Skrtel. Under gruppspelet visade Slovakien upp en stark karaktär och en imponerande inställning som kommer bli svår för Tyskland att nöta ned.

Jogi Löw kommer att ha alla sina spelare tillgängliga inför kvällens match. Jerome Boateng, som klev av i förtid mot Nordirland med vadproblem, har fått ok från landslagets läkare och mittbacken kommer att bli viktig ikväll. Utöver sin förmåga att stå för viktiga bollar i uppspelsfasen kommer hans snabbhet och styrka att komma väl till användning för att avvärja de kontringslägen Slovakien kommer att få.

Annons

En spelare som måste lyfta sig är Thomas Müller. I VM 2010 blev han bäste målskytt och har sedan dess varit en nyckelspelare i landslaget för Löw. Efter en stark säsong i Bundesliga, där han noterades för 20 mål och 7 framspelningar, var det många som förväntade sig att Müller skulle stå för ett starkt mästerskap i Frankrike men hittills har han haft svårt att sätta något riktigt avtryck i matcherna.

Till skillnad från i Bayern München, där han spelat centralt i planen bakom Robert Lewandowski, har Löw satt Müller ute på kanten och där han mestadels sett ut som en blek kopia av sig själv. Haft dålig tajming, inte tagit löpningar och inte fått bollarna att jobba med som han är van vid. Han har sett låst ut av sin position och inte kommit in med löpningarna centralt i planen där Müller gör som störst nytta.

Annons

Mot Nordirland stod dock Müller för sin bästa insats i turneringen, mycket tack vare av att Joshua Kimmich kom in och imponerande som högerback.. Den 21-årige EM-debutanten stod för en briljant insats, och valdes av de tyska fansen till matchens spelare, och fick med sina offensiva löpningar fart på mycket av de tyska anfallsspelet. Kimmich var så pass bra att hans konkurrent på positionen, Benedikt Höwedes, endast hade lovord att komma med i efterhand.

Tyskland förväntar sig en matchbild där de kommer att dominera tillställningen, ha mycket bollinnehav och möta ett kontringsinriktat Slovakien där det handlar om att stoppa deras snabba yttrar och hjärnan Hamšik. Precis som mot Nordirland kommer Tyskland att försöka att hitta in till Mesut Özil, som kommer att uppehålla sig precis framför Slovakiens backlinje, för att han sedan ska hitta in med bollar på djupledslöpande tyska spelare. Därför förväntar jag mig inga förändringar i den tyska startelvan jämfört med den matchen, även om Löw själv pratat om att han funderat på det.

Annons

Efter ett stabilt gruppspel går det tyska laget in med stort självförtroende i dagens åttondelsfinal. Trots att man bara för några veckor besegrades av just Slovakien förväntar fansen sig inget annat än ett tyskt avancemang idag. Men det kommer att bli tufft, för Slovakien visade i gruppspelet att man är långt ifrån en enkel motståndare. Och EM-turneringen har hittills visat på att defensivt inställda lag kan ta sig långt, så tyskarna får vara på sin vakt.

*

Missa inte #SuperliveFotbollskanalen ikväll. Jag kommer dit och pratar om Tyskland-Slovakien vid klockan 18!

Adam Nilsson

Tyskland växer in i mästerskapet - Kimmich imponerar i EM-debuten

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-06-22 11:05

Twitter: @atnilsson

Det var inte överlyckliga tyskar som rusade av glädje efter att man planenligt besegrat Nordirland. Den för kvällen skjortklädde Joachim Löw skakade hand med Michael O’Neill, tackade för en god matchen men bjöd inte heller på ett avslappnat minspel som någonstans skulle tala om att Tyskland hållit nollan gruppspelet igenom och slutat som gruppetta. Det var helt enkelt inte en sådan insats, en sådan kväll där vidareavancemanget skulle bejublas mer än vad det behövdes. Siktet var redan inställt på nästa uppgift – åttondelsfinalen.

Inför matchen mot Nordirland hade det pratats mycket i tysk media om problemen i offensiven mot Polen. Det såg trögt ut. Det saknades rörelse vilket gjorde det lätt för Polen att täppa till ytorna som Tyskland försökte komma åt. Även förbundskapten Löw såg bekymren och valde därför att göra två förändringar inför den sista slutspelsmatchen jämfört med matchen mot Polen. Mario Gomez fick (äntligen!) chansen, vilket flyttade ut Mario Götze på vänsterkanten och samtidigt klev Joshua Kimmich in och EM-debuterade som högerback.

Annons

Tidigt in i matchen syntes det att förändringarna gjorde skillnad, inte minst på högerkanten där Joshua Kimmich imponerade. Det är svårt att tro att den 21-åringen så sent som för ett år sedan spelade i 2. Bundesliga på det centrala mittfältet för RB Leipzig, för mot Nordirland imponerade han som högerback på ett sätt som ingen annan tysk har gjort sedan Philipp Lahm tackade för sig. Kimmich tog för sig, klev upp i planen, bidrog med att bredda det tyska spelet och skapa ytor både för sig själv och sina medspelare. Det var som om Kimmich alltid spelat i den rollen och Löw kommer att få svårt att hålla honom borta från den platsen efter gårdagens insats.

Götzes ersättare på topp, Mario Gomez, stod för matchens enda mål och bidrog med den närvaro i boxen som Tyskland saknat i tidigare matcher. Besiktas-anfallaren hade också lägen att göra flera mål och borde kanske ha gjort det också, men trots det försämrade han åtminstone inte sina aktier inför kommande matcher. Med Mario Götze ute på vänsterkanten, istället för i rollen som falsk nia, fick Tyskland ytterligare ett offensivt vapen i en spelare som är stark på att utmana spelare en mot en. Götze gjorde sin hittills bästa match i mästerskapet, fick mer ytor att jobba med han borde ha haft åtminstone ett mål tillskrivet sig. Lägena fanns där, men inte skärpan för Bayern München-spelaren.

Annons

Det syntes tydligt att Tyskland hade bestämt sig för att våga lite mer än man gjorde mot Polen. I en förväntad matchbild där tyskarna dominerande (71% bollinnehav, 26 avslut) försökte Löws lag att hitta svårare alternativ på planen, hittade in med fler bollar bakom den nordirländska backlinjen och skapade betydligt större besvär än i tidigare matcher. Inte minst bidrog förändringarna i startelvan till mer rörelse på offensiv planhalva och Nordirland hade svårt att fånga upp de tyska spelarna. De av mig efterfrågade osjälviska löpningarna var betydligt fler, vilket gav en spelare som Mesut Özil betydligt mer tid med bollen och han visade att han kan bli en viktig pusselbit för Tyskland under slutspelet.

Det stora övertaget till trots var det bekymmersamt att Tyskland aldrig kunde stänga matchen trots sitt stora övertag. Chanser fanns det massvis av, ett antal frilägen men tyskarna hade redan från start svårt att hitta in bakom en storspelande Michael McGovern i det nordirländska målet. ”Vi skapade flera bra chanser, men missade många […] Med resultatet är jag inte nöjd”, sa förbundskapten Löw efter matchen och en som höll med var Thomas Müller: ”Jag själv hade i första halvlek kunnat nå upp på lika många mål som Gareth Bale i den här turneringen.” Skärpan framför målet måste vässas om Tyskland ska nå en längre bit in i turneringen, men intrycket var att Tyskland tog ett stort kliv framåt i utvecklingen. Samtidigt ska det sägas att det trots allt var Nordirland man mötte. Tyskland kommer att behöva höja nivån när man ställs mot bättre motstånd i slutspelet.

Annons

De sju poängen, de tre hållna nollorna och tre stabila insatser får ses som en klart godkänd insats av tyskarna i gruppspelet. Målet var att vinna gruppen och det gjorde Tyskland. Det var inte alltid glansfullt, inte alltid titelkandidatsstandard men det gjordes och däri ligger tyskarnas styrka. De presterar när det krävs och får ofta med sig resultaten. Det är därför man aldrig kan räkna bort Tyskland i mästerskap, för de är oerhört svåra att besegra och hålla borta från att ta sig långt in i turneringen.

Nu väntar en åttondelsfinal där Tyskland kommer att vara favoriter. Gruppspelet har givit Löw en stabil grund att stå på och han har dessutom flera alternativ på olika positioner att välja på inför kommande matcher. Han hade, vid det här stadiet i turneringen, troligen inte kunnat önska sig mer. Tre stabila insatser men det finns fortfarande ”luft nach oben” som man säger på tyska, det vill säga mer att ta av och där nog precis det Löw hade hoppats på att gå in med i slutspelet. Tyskland växer sig in i turneringen sakta men säkert.

Annons
Adam Nilsson

Tyskland övertygade om seger - men vill se förbättringar

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-06-21 09:56

Twitter: @atnilsson

”Vi kommer att vinna gruppen och vi kommer att besegra Nordirland”, har varit det tyska mantrat under dagarna inför uppladdningen till kvällens match på Parc de Princes i Paris. Hade en inte förstått bättre, hade en kunnat tro att förbundskapten Joachim Löw nött detta mantra inför varje övning på träningarna. Så spelare som ledare påpekar detta mantra likt en självklarhet som vilken annan vid alla tillfällen de får en chans att göra det.

Tyskland ska naturligtvis vinna mot Nordirland. Det betyder dock inte nödvändigtvis att man vinner sin grupp. Tyskland går in i matchen med bästa möjliga förutsättningar som gruppetta, endast ett mål bättre än Polen som har lika många ihopskrapade poäng (4) som tyskarna. Nordirland har dock – till skillnad från Polens motståndare Ukraina – fortfarande chansen att ta sig vidare till slutspelet. Det betyder att nordirländarna har ett betydligt starkare incitament (än vad Ukraina har) till att knipa åtminstone en poäng i den sista omgången. Samtidigt har EM hittills gång på gång visat att ytterst få landslag är lättbesegrade, att åka ut med hedern i behåll är ett incitament nog för att Ukraina ska göra sitt bästa för att ta några poäng alls i mästerskapet.

Annons

Trots sin tydliga övertygelse om att Tyskland vid 20-tiden ikväll kommer att ha besegrat Nordirland och vunnit gruppen, saknar Tyskland inte respekt för sina motståndare. Förbundskapten Löw påpekade lika bestämt att hans lag är mycket väl medvetna om den kollektiva styrka (en eufemism för hur dåliga man anser att de nordirländska spelarna är individuellt), att Nordirland mycket väl kan göra det svårt för Löws lag. Inte minst i kvalet till turneringen visade sig två andra lag med ”kollektiv styrka” från de brittiska öarna – Skottland och Irland – vara svåra nog för det tyska landslaget så respekten bör finnas där hos Tyskland. Det kommer inte att vara någon ”walk in the park” för Tyskland, mer känslan av en orm som sakta försöker krama livet ur sitt byte. Och Nordirland kommer att kvida in i det sista för att överleva.

Annons

Den assisterande förbundskapten Thomas Schneider, som under gårdagen satt podiet som ersättare till den krasslige Löw, antydde att det skulle kunna bli förändringar i startelvan jämfört med matchen Polen, men inte vilka spelare det gällde. Det är inte särskilt långsökt att tro att det kommer att handla om offensiva förändringar. Mario Götze, Julian Draxler, Mesut Özil har alla fått kritik för sina inledande matcher och det är inte otroligt att det är någon av dessa som kommer att få se sig placerade på bänken till förmån för någon annan ivrig spelare. Med tanke på att Mats Hummels samtidigt utlovade att Tyskland skulle spela offensivare och mer riskfyllt är det inte heller otroligt att Benedikt Höwedes kommer att ersättas av en mer bollskicklig spelare som högerback.

Rent taktiskt lär de personella förändringarna inte att leda till några större skillnader. Tyskland kommer fortsatt att vilja dominera tillställningen – vilket inte på något sätt stör Nordirland – och sikta in sig på att hitta kombinationer för att ta sig fram till offensiva lägen i den sista delen av planen. Vad som dock kommer att krävas är mer osjälviska och uppoffrande löpningar av spelare i offensiva positioner, löpningar som inte främst är till för att få boll utan för att sära på motståndarförsvaret och öppna upp ytor för medspelare. Den typen av löpningar har det endast varit sparsamt med i de första två matcherna och det är därför Tyskland många gånger har haft så oerhört svårt att komma till bra avslutslägen. Inte heller vore det förvånande om en spelare som Leroy Sané får speltid då han är en av de spelare som har sin styrka i utmana ”en mot en”, en spetsegenskap som inte många spelare i den tyska truppen har.

Annons

Allt annat än en seger i kväll vore en enorm besvikelse för Tyskland. Det kan dock krävas flera mål för att knipa första platsen i gruppen om Polen skulle få ett par bollar i nät mot Ukraina. Därför tror jag att vi kommer att få se ett betydligt mer vågat Tyskland imorgon som kommer att spela med mindre marginaler och chansa mer. Man är helt enkelt så pass säkra på att ett bolltapp kommer att kunna avledas på ett bättre sätt mot Nordirland än vad det till exempel hade gjorts mot Polen. Dessutom kan Löw med några personella förändringar få spelare som bidrar till ett mer rörligt och tekniskt bättre anfallsspel där man kan utnyttja flera spelare i det offensiva spelet på ett bättre sätt.

Adam Nilsson

En ny Löw vi får se i det här mästerskapet

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-06-18 15:26

Twitter: @atnilsson

Det var en avslappnad Joachim Löw som klev upp på podiet under dagens presskonferens och gav 40 minuter av sin dyrbara tid till att svara på journalisternas frågor. Med en espressomugg av papp vid sin sida och ett lätt leende på läpparna gav han långa, utförliga svar på de många frågor som journalisterna hade. Endast vid ett tillfälle under de 40 minuterna gick Löw ur sin tillbakalutade roll och tog tillfället i akt bestämt förklara vad han tyckte för det samlade pressuppbådet. Det när det handlade om hans forne landslagskapten Michael Ballacks uttalande häromdagen.

”Führungsspieler”, så benämns de spelare i Tyskland som förväntas ta plats, som ska visa vägen och föra laget framåt. Det är spelarna som ska visa känslor. Ni vet de där spelarna som bildproducenterna lägger slowmotion på vid närbilder när de gestikulerar med händerna och sakta men tydligt rör läpparna för att framföra sina budskap, gärna ackompanjerat till tunga, fallande regndroppar. Oftast förväntas führungsspielers vara lagkaptenerna, men det behöver inte bara vara just dessa. I den tyska fotbollshistorien har det funnits massvis med exempel på typiska führungsspielers, sådana som Lothar Matthäus, Stefan Effenberg, Oliver Kahn och den tidigare nämnde Michael Ballack.

Annons

Det var efter att Tyskland fått 0-0 mot Polen som Ballack tog chansen att kritisera landslaget som han ansåg ”sakna personlighet och karaktär”. Polen hade varit bättre och Ballack hade saknat ledargestalter i det tyska landslaget på planen som hade kunnat elda fart på det tyska laget under matchen. Det går inte att komma från att Ballack, som blev utfasad av just Löw i samband med VM 2010 då den dåvarande landslagskaptenen skadade sig inför turneringen och aldrig kom tillbaka, haft en lätt ansträngd med Löw sedan den VM-turneringen och att det gav lite extra vatten på mittfältarens kvarn när möjligheten kom.

När frågan kom kring Ballacks uttalande en bit in på presskonferensen rättade Löw till sig i sin stol, lutade sig framåt med överkroppen och spände blicken i den frågande journalisten som för att visa på att han hade ett mycket viktigt budskap att delge och att det inte fick missförstås. Löw började med att förklara att han inte längre blir överraskad över allt som sägs, att han är för erfaren för att bli det och han inte längre måste förklara saker och ting för ”utomstående” (menat: Ballack) om han inte själv känner att han måste. Sedan, efter en kort men effektiv andningspaus som gav Löw tillbaka mer av sin avslappnade kroppshållning från innan, sa förbundskaptenen med spända ögonvrår att debatten kring führungsspielers ”gav honom ett leende på läpparna”.

Annons

Löw fortsatte sin monolog med att förklara att det var en debatt han drogs med under VM i Brasilien (då anklagade före detta landslagsmän det tyska landslaget och Löw för att ha en ”flat hierarki” där lagkaptenerna Philipp Lahm och Bastian Schweinsteiger inte visade vägen) som efter guldet ebbade ut. Vidare beskrev förbundskaptenen att han hittills fört många bra och framgångsrika samtal med sina spelare, att de tog kritik på ett bra sätt och att det med spelarrådet förts många viktiga dialoger under turneringen som bidragit till förändringar. Mer hade han inte att säga kring ämnet och därmed basta.

Det är enkelt att förstå Löws tydliga tröttsamt kring ämnet führungsspielers. Ända sedan Ballack, som kanske var den sista klassiska tyska ledargestalten i landslaget som vi känt dem, försvann har de ersatts av en helt annat typ av ledarskap. Med ersättaren Philipp Lahm dök en mer vårdad, nästintill akademisk ledare upp vars drag påminde mer om en politikers än om en idrottares. Det var en mer eftertänksam ledargestalt som appellerade betydligt mindre till det emotionella och betydligt mer till det rationella. Något som de klassiska ledargestalterna hade svårt för att anamma då det vuxit upp i en klassisk tysk miljö där ledaren alltid varit den som tagit plats och stått för de rubriksättanden uttalandena.

Annons

Löw stod själv som spelare och nu som ledare även han för en betydligt mer åtstramad och eftertänksam profil, därmed inte konstigt att han varit noggrann med att ha den typen av spelare i ledande roller i landslaget. Inte heller är det förvånande att han känner att ämnet redan är “gjort” då han under flera år har fått försvara sitt landslag för att sakna den där riktiga gnistan hos sina spelare, trots att resultaten allt som oftast har visat på det motsatta. Det verkar helt enkelt inte spela någon roll hur bra det går för Tyskland i det stora hela, så fort en mindre imponerande insats visas upp dammas den gamla kritiken av och förs upp till ytan igen för debatt.

Den korta stunden av hetta till trots visar Löw upp en helt annan sida av sig själv i det här mästerskapet. Till skillnad från tidigare år och presskonferenser visar Löw upp en betydligt mer avslappnad sida. Han skrattar, skojar med journalisterna, vinglar fram och tillbaka på sin stol med ena armen ledigt hängandes på stolsryggen medan han utförligt förklarar varför han gjort det ena valet eller andra. Nej, han kanske inte bjuder på de mest häpnadsväckande uttalandena men han besvarar alltid frågorna och verkar helt enkelt trivas i sammanhanget. Det är något nytt för förbundskaptenen. Ledigheten till trots finns gnistan där hos Löw när den behövs, precis som han vet att den finns hos sina spelare när den behövs. För führungsspielers har han, det vet han bättre någon annan. Inte minst bättre än utomstående som Ballack.

Annons
Adam Nilsson

Offensiven är Tysklands stora frågetecken

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-06-17 06:44

Twitter: @atnilsson

Med en ombytt Joachim Löw vid sidlinjen och en färsk Mats Hummels i backlinjen gick Tyskland in i matchen mot Polen. Det skulle visa sig rätt snabbt att de olika ”gameplans” som den tyske förbundskaptenen målat upp inför turneringen inte riktigt lyckades. Tyskland lyckades inte bryta sig igenom det förväntade kompakta polska försvaret som stod pall under matchens 90 minuter och fick med sig en poäng.

Med Hummels från start fick Löw ytterligare ett alternativ jämte Jerome Boateng och Toni Kroos som  kan sätta igång anfallsspelet med hjälp av precisionsfyllda passningar över längre distanser. För att motverka den polska pressen var det inte annat än rimligt att Löw ville ha ytterligare ett bollsäkert alternativ långt ned i planen, för att inte riskera att bli av med bollen så fort Polen klev upp på sina motståndare.

Annons

Polens exceptionellt kompakta försvarsspel gjorde det svårt för Tyskland att på allvar få igång sitt offensiva koncept. Med Mario Götze som spjutspets ville Löw att hans lag skulle hitta kombinationsspel centralt, kombinera sig fram och på så sätt skapa lägen men vid ytterst få tillfälle hittade tyskarna ytorna mellan Polens försvar och mittfält för att kunna göra detta.

Inte för Götze på något sätt var ensam om att inte få igång det tyska anfallsspelet. Trion bakom honom bestående av Julian Draxler, Mesut Özil och Thomas Müller hade minst lika svårt att de farliga ytorna. De blev ofta uttryckta i de mindre farliga zonerna av de polska försvararna och fick sällan bollen rättvänd i fart, vilket gjorde att Polen sällan blev övermannande.

Dessutom vågade Tyskland inte ta risken att bli övermannade av Polen centralt. Många gånger valde någon av Hummels, Boateng och Kroos att spela den diagonala krossbollen ut på springande ytterback istället för att söka sig in i mitten. Detta just för att undvika att Polen skulle övervinna bollen och kontra mot ett högt stående tyskt lag, vilket skulle kunna mynna ut i ett baklängesmål.

Annons

Flera gånger hittade bollarna ut på ytterbackarna Jonas Hector och Benedikt Höwedes som ofta hade ytor att kliva fram på, men saknade alternativ eller inte riktigt hade den tekniska finessen för att kunna utnyttja den plats de fått. Och om väl inlägget levererades saknades närvaron i straffområdet av en riktig nia som kunde utmana de polska försvararna med sin fysik. Kanske hade det varit mer lönt att ge Mario Gomez chansen, för det var en sådan typ av spelare som hade passat gårdagens matchbild.

Det som inte fungerade offensivt, fungerade desto bättre defensivt där Tyskland stod för en av sina bästa försvarsinsatser på länge och höll sin andra nolla i turneringen. I jämförelse med premiärmatchen mot Ukraina var det en bättre laginsats defensivt. Flera spelare tog jobbet hem och tyskarna försökte verkligen tvinga fram de polska spelarna till snabba (och helst felaktiga) beslut genom att pressa bollhållare så tidigt som möjligt.

Annons

Tyskarna drog på sig ett par onödiga frisparkar i närheten av eget straffområde, men många gånger lyckades det tyska försvaret avvärja de polska anfallsförsöken tidigt och därmed sätta igång sitt eget anfallsspel. Vid ytterst få tillfällen fick Polen tillräckligt med tid på tysk planhalva för att etablera något längre anfallsspel, dessutom kändes tyskarna betydligt tryggare och stabilare i defensiven än i premiären. Det var en mer samordnad defensiv som bara den kan bära Tyskland långt i mästerskapen.

Föga förvånande valdes Jerome Boateng till matchens spelare. Mittbacken var en gigant och räddade Tyskland från att åka på både ett och två baklängesmål med sina avgörande brytningar i sista stund. Med sin atletiska spelstil, fina förmåga för att läsa spelet och en beundransvärd snabbhet för sin storlek, gjorde Boateng det oerhört svårt för de polska anfallarna att riktigt komma till avslut. Även hans mittbackskamrat Hummels hade en bra turneringsdebut, även om det fortfarande är en bit kvar innan formen på allvar kickar in.

Annons

0-0 är absolut inget dåligt resultat mot den på förhand tuffaste gruppmotståndaren. Det är ett resultat som ger Tyskland möjligheten att spela hem förstaplatsen i gruppspelet  i den sista omgången mot Nordirland och det var också ett bra test för att se hur tyskarna på allvar ligger till. Klart är att det finns mer att jobba på, inte minst offensivt där det saknas ett flyt i spelet som Löw måste lösa. Men defensiven kan tyskarna vara nöjda med, den såg bättre ut än på länge.

Adam Nilsson

Angstgegner Polen ett eldprov för Tyskland

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-06-16 08:28

Twitter: @atnilsson

Joachim Löws formationsrättelse, pungkliande eller vad man nu vill kalla det har varit det stora samtalsämnet sedan den inledande matchen av EM. Förbundskaptenen som alltid har varit en man som bjudit på underliga scener vid tränarbänken lyckades redan i turneringens första match hamna i händelsernas centrum till följd av ytterligare en sådan scen.

För Löw blev det ett halvdant försök till försvarstal där han pratade om ”omedvetenhet” och att ”nere vid bänken göra man saker man inte annars gör”. Lukas Podolski sa till applåder från journalistkåren att det var ”inget speciellt, jag tror 80% av oss vid något tillfälle kliat pungen” och sedan hamnade ämnet i det arkiv dit den borde ha skickats först.

Annons

Löw kommer säkerligen att fundera både en och två gånger över sitt beteende i kvällens match. Likväl kommer han också att spendera en tanke på om han och assistenten Thomas Schneiders outfits verkligen hör hemma vid tränarbänken. Det visade sig rätt snabbt att det franska klimatet och den grå tröja de bar inte riktigt fungerade tillsammans.

Men det är inte bara Löws egna beteende vid sidan av bänken han behöver fundera på. Naturligtvis ligger främst fokus på uppgiften att hantera landslaget som pekats ut som den främsta gruppspelsmotståndaren, nämligen Polen. Ett polskt landslag som Tyskland ställdes emot i kvalet till EM och då förlorade på bortaplan med 2-0 för att på hemmaplan vinna med 3-1.

Polen är på många sätt ett ypperligt landslag för Tyskland att möta. Det är landslag som räknas som en outsider till att kunna gå riktigt långt. Ett landslag som besitter stor kvalitet både i defensiven och offensiven, men framför allt är det ett landslag vars främsta kvalitéer ligger i det kontringsspel som tyskarna stundtals har få så svårt att behärska. Skulle Tyskland klara av kvällens uppgift vore det ett riktigt kvitto på att man är på rätt väg och för Löw vore det ett betryggande tidigt besked att få redan i turneringens andra match.

Annons

Hur Löw planerar att slå der Angstgegner (”skräckmotståndaren”) Polen har han ännu hållit hemligt. På presskonferensen inför matchen förtäljde förbundskapten ytterst lite om hur hans tankegångar gick inför gruppspelets viktigaste match. Löw pratade om att man inte måste ändra startelvan, men att han var långt ifrån tanken på att spela samma elva varje match. Att magkänslan avgör om Mario Gomez eller Mario Götze spelar. Att han inte vill riskera att få Mats Hummels skadad genom att använda honom för tidigt in i turneringen.

Sett till tidigare turneringar har Löw under de senaste fyra mästerskapen aldrig förändrat i startelvan från öppningsmatchen till den andra. Han har alltid hållit fast vid samma elva spelare, ibland dock med en förändrad formation och disposition. Något som talar för att Löw kommer att försöka tidig rotation i en vinnande startelvan. Samtidigt kan det finnas behov till förändringar.

Annons

Nämnde Hummels vill själv in i turneringen så tidigt som möjligt och få speltid. Jämfört med Shokdran Mustafi, som spelade mittback senast, är Hummels en betydligt bättre spelare när det kommer till uppspel. Den blivande Bayernspelarens förmåga att hitta sina medspelare med intelligenta och stundtals våghalsiga passningar kan komma till användning mot Polens förväntade höga press.

Tillsammans med Jerome Boateng och den i planen lågt sjunkande Toni Kroos kan Hummels fina passningsspel vara ett alternativ för Tyskland att ta sig ur Polens press. Ett sätt att inte känna sig för stressade av att Polen trycker upp när tyskarna har bollinnehav då man besitter bollskickliga försvarare med bra blick för spelet. Något som Löw säkerligen funderar både en och två gånger över.

För Mario Gomez kan tiden vara komma att få kliva in och göra sina första minuter i turneringen. Visserligen förväntar sig Löw mer bollinnehav ikväll än vad tyskarna hade mot Ukraina, men fortfarande söker Tyskland alternativen längst kanterna och inläggen vara otaliga senast och kan vara så även ikväll. Förbundskaptenen ser Gomez som en ”ideal kandidat” när bollar kommer från kanten och in, medan Götze får samma epitet när det handlar om kompakta ytor centralt, när man behöver luckra upp motståndarna och det behövs mer tekniska färdigheter.

Annons

Oavsett vilka elva spelare som startar kommer Tyskland att ställas mot gruppens på förhand tuffaste motståndarna i en tidig gruppspelsfinal. Polen har åsamkat Tyskland problem tidigare och kommer att ha möjligheten ikväll. Tyskland kommer att kliva upp högt i banan, ha mycket boll och försöka kombinera sig igenom ett kompakt polskt försvar som kommer att söka de oerhört skickliga och mångsidiga anfallarna Milik och Lewandowski vid bollerövring. För Tyskland blir det ett mindre eldprov för att se hur långt i deras process de har kommit och vilka svagheter det fortfarande finns att täppa igen.

Adam Nilsson

Tyskland har mycket att jobba på

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-06-13 08:50

Twitter: @atnilsson

En premiär alltid en premiär och tre poäng är alltid tre poäng. Tyskland besegrade Ukraina med 2-0 i en match som snarare gav upphov till frågetecken än vad det gav svar på tidigare sådana. Det var en seger som kantades av småproblem, en match som mycket väl hade kunnat sluta med en rynkad panna hos Joachim Löw men nu kan han pusta ut några dagar och fundera över hur han ska lösa de problem som kvarstår. Problem som måste lösas om Tyskland vill nå hela vägen.

Precis som väntat var Ukraina långt ifrån ofarliga på sina kontringar. Mot ett Tyskland som med boll sköt upp med en försvarare och stod kvar med tre lyckades de gulblå hitta ytor mellan backlinje och mittfält på ett effektivt sätt. Hade det inte varit för en Manuel Neuer som visade sin klass matchen igenom och en Jerome Boateng som även han visade varför han nämnts som en av nyckelspelarna inför turneringen, hade det mycket väl kunnat sluta med både ett och två baklängesmål.

Annons

Den någorlunda nykomponerade backlinjen med nämnde Hector, Mustafi, Höwedes och nämnde Boateng hade svårt att hitta rätt i positionerna. Kommunikationen stämde inte och offensivt är en spelare som Höwedes inte tillräckligt bra för att spela ytterback längre in i turneringen. Det går inte att komma ifrån att Mats Hummels saknades (även om Mustafi nätade) och att Höwedes inte riktigt har det som krävs för att agera högerback i den typ av fotboll som Löw vill att hans landslag ska spela.

Mot Polen, som är ett bättre landslag än Ukraina och som i sitt grundspel är oerhört kontringsskickliga, kommer en liknande försvarsinsats från Tyskland inte att räcka till. Det kommer att krävas ett betydligt mer samordnat spel, inte bara i backlinjen utan även i samarbetet med mittfältet där stora ytor uppstod gång för gång för Ukraina att utnyttja.

Annons

Som jag anat hade Mario Götze en tung kväll på jobbet. Det går inte att komma ifrån att Miroslav Klose lämnat en stor lucka bakom sig. Götze är en tekniskt mycket bättre spelare, men Klose hade en annan smartness och anpassningsbarhet som gjorde honom så vital för landslaget. Klose kunde agera både bollmottagare och djupledslöpare. Götze verkar ärligt talat kunna varken eller. Åtminstone fick vi se väldigt lite indikationer på det igår. Samtidigt är det svårt att säga att Mario Gomez skulle vara en bättre lösning, men jag tror att han kommer att få chansen längre in i turneringen.

Och sist men inte minst går det inte att komma ifrån en spelare som Toni Kroos. Gud så Bayern München måste ångra att man släppte honom till Real Madrid. Kroos kommer att vara en nyckelspelare under turneringen. Hans nästan kusliga lugn med bollen, hans förmåga att hitta rätt adress vid nästan varje tillfälle är häpnadsväckande. Det mesta av spelet går genom och honom, det med all rätt med tanke på att så sällan tycks ta fel beslut.

Annons

Summa summarum var det en match där Tyskland ska vara glada över att man kom därifrån med en hållen nolla och två mål framåt.  Naturligtvis viktigt att Schweinsteiger fick kliva in kort och sätta tvåan, en injektion om något. Men i övrigt är det bara att konstatera att Tyskland har en lång väg att vandra och att Löw har mycket, mycket att tänka på inför de kommande matcherna. För så som det såg ut igår tar tyskarna sig inte hela vägen.

Adam Nilsson

Vill se ett stabilt Tyskland ikväll

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-06-12 09:01

Twitter: @atnilsson

Ikväll kliver Tyskland in i EM-slutspelet och det med stora förhoppningar på att man ska kunna bärga titeln i slutändan. Som alltid räknas Tyskland till favoriterna, oavsett hur lite de har övertygat sedan VM-guldet i Brasilien. Med tanke på att ett antal viktiga spelare saknas i truppen, att spelet inte har övertygat i kvalet hade man kanske behövt revidera sina åsikter kring Tyskland en aning. Men de kommer in som favoriter trots de otaliga brister som finns.

För Tyskland är matchen mot Ukraina långt ifrån en avgörande match. Tre poäng är ett krav, allt annat vore en smärre chock och besvikelse. Men det är, som alla matcher i ett tidigt skede av turneringen, en tillställning som kommer att visa var någonstans landslaget står och hur långt eller nära tyskarna är ifrån där dem vill vara.

Annons

Därför förväntar jag mig inte en bländade insats ikväll där tyskarna i all sin iver kommer att köra över Ukraina. Jogi Löws landslag har betydligt med individuell kvalitet än motståndarnas, men det är inte nu det ska visa sig och det skulle förvåna mig om hans taktiska dispositioner redan nu skulle ha sådan verkan att tyskarna skulle rinna iväg med ett par mål. Jag förväntar mig en stabil uddamålsseger, inte mer i det här skedet.

Däremot förväntar jag mig att få se ett Tyskland som är betydligt stabilare än vad de var i kvalet. Ukraina kommer troligen, likt de flesta av Tysklands motståndare, att backa hem och sikta in sig på att kontra genom att få ut bollen på kanterna där de har starka spelare. Under kvalet har det visat sig vara en någorlunda effektiv taktik mot ett Tyskland som har haft problem med att riktigt få stopp på motståndarna när de har satt iväg på kontringar.

Annons

Löw har testat både tre- och fyrbackslinje för att undvika att bli tagna på den klassiska sängen. Men det tycks inte spela någon roll om förbundskaptenen sätter tre eller fyra man där bak, tyskarna är fortfarande inte riktigt stabila och bjuder på för många ytor för sina motståndare att utnyttja. Därför blir intressant att se om Löw har fått lite ordning på torpet, för om vi inte ser sådana tendenser ikväll kan tiden vara för knapp för att tyskarna ska kunna rätta till det under turneringens gång.

Och frågan är också vem som ska göra målen framåt. Det finns ett gäng målfarliga spelare i det tyska landslaget, inte minst Thomas Müller som är en mästerskapsmålskytt i fingerspetsarna. Men bakom honom känns det inte lika säkert att någon ska leverera, vilket kommer att behövas. Både Mario Gomez och Mario Götze förväntas få sina chanser, frågan är vem som tar den.

Annons

Tyskland må en av huvudfavoriterna till EM-titeln – det med all rätt som vinnare av VM för två år sedan. Men det betyder inte att tyskarna kommer att se ut som en favoriterna i inledningen av turneringen. Jag tror snarare att många kommer att sitta ikväll och fundera på hur Tyskland ska kunna ta sig hela vägen. Att tyskarna är stabila men saknar det lilla extra. För min del vore det en bra start på turneringen. Det är precis så jag vill att Tyskland ska se ut ikväll. Stabilt men utan stjärnglans.

***

Jag har tagit mig till Cypern för en kort men välbehövlig semester. Trots att landet inte medverkar i EM, och inte heller de trogna medelshavskompisarna Grekland, råder EM-feber på önationen. Just i det området jag befinner mig finns det otaliga britter och ryssar, något som blev minst sagt tydligt igår när landskampen mellan de länderna spelades.

Annons

Stämningen som rådde har var betydligt mindre aggressiv än den var i Frankrike. Obehagliga och otäcka scener efter att matchen avslutats igår. Än värre att SVT höll så länge med att kommentera ämnet och sedan försökte släta över det med att man ville ha ”korrekta” uppgifter innan man rapporterade något. Det betyder inte att man behövde vänta på det så pass länge som man tycks ha gjort. Det fanns både tv-bilder och sociala medier som tämligen sköljde över med information med händelsen.

Och med tanke på att SVT vid andra tillfällen har kört ut extra livesändningar till följd av olika saker är det inte så att det är en högborg för all korrekthet. Ibland måste man kasta sig ut med det man har och bygga vidare på det under tiden. Det är så det fungerar i tv-branschen och det gläder mig att flera tittare var kritiska mot hanterandet av det som skedde.

Annons

***

Mest otäckt är det självklart att ryssarna fortsätter att agera i enlighet med historien och mörklägga allting som om ingenting har skett. Det finns inte ord för att ens kunna bemöta den typen av agerande.

***

För er som inte fått nog av landslaget och tysk fotboll rekommenderar jag att lyssna på det senaste avsnittet av Bundesligapodden som är EM-special inför premiären mot Ukraina. Finns på iTunes, Acast med mera.

***

Cypern har för övrigt tagit fram den mest idiotiska sidan av mig. Den sidan som handlar om att jag med min blekhet kunde möta solen i en duell och tro att det var 50-50 i utgång. Jag är röd som en kräfta. Ser ut som det mittersta sträcket i den tyska flaggan. Det är så naivt och korkat på samma gång att jag häpnar över min egen dumhet. Fast det kommer att ske igen och det vet jag redan nu om, när jag sitter här och irriterar mig över att jag bränt snart varenda del av min kropp.

Annons
Adam Nilsson

Sascha Lewandowski kommer att vara saknad

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-06-09 19:51

Twitter: @atnilsson

Det var oerhört tragiskt när det meddelades från tysk media att tränaren Sascha Lewandowski hittats avliden i sitt eget hem. Den i Dortmund födde tränaren blev bara 44 år och han hann knappt påbörja sin karriär innan den var över. Och den tyska fotbollsvärlden har blivit en profil mindre i och med Lewandowskis bortgång.

För många klingar namnet Sascha Lewandowski inte särskilt bekant. Det är inte konstigt. Den unge tränaren jobbade under större delen av sitt verksamma liv inom ungdomsfotbollen. Det var i Bayer Leverkusens ungdomssektion som han gjorde sig ett namn. Med ett kontor precis med utsikt över ungdomsakademins träningsplaner blev Lewandowski en vital del av deras arbete. Han arbetade stenhårt för klubben, för sig själv och för sina spelare som han alltid hade några extra minuter för.

Annons

Hans imponerande engagemang och drivkraft var det som tog honom till a-lagsbänken bredvid Sami Hyypiä. Den reslige Hyypiä var det bekanta ansiktet utåt, den betydligt mer timide Lewandowski var hjärnan bakom. Det var i det dolda som Lewandowski gjorde stordåd. En fotbollsfantast (”jag tänker på fotboll 24, kanske 25 timmar per dag”) ut i fingerspetsarna vars kärlek för sporten smittade av sig på alla runt omkring honom. Trots hans något blyga person var Lewandowski en människa som var enkel att tycka om, något som flera av hans spelare vittnade om.

Även i mediala kretsar var Lewandowski omtyckt. Hans levnadspartner jobbade inom journalistiken och hon hade givit honom hjälp på traven i hur han skulle hantera olika situationer. Oftast handlade det om öppenhet och ärlighet. Lewandowski skydde aldrig de tuffa frågorna. Han svarade alltid vänligt men bestämt, även när det skavde i honom. Just Lewandowskis förmåga att hantera media – att vara alla till lags, ta sig och behandla alla med respekt – gjorde honom mycket populär bland de tyska journalisterna som även dem förfördes av Lewandowskis kärlek för sporten.

Annons

Problemet för Lewandowski – och kanske den stora anledningen till att han aldrig riktigt tog sig hela vägen – var att han aldrig trivdes i rampljuset (”En tränares väg är intensiv, det får man inte underskatta”). Han älskade att prata fotboll, att utbilda såväl spelare som journalister och bekanta i löpvägar, taktiska dispositioner och ge sylvassa analyser. Men den där gnistan fanns aldrig riktigt där när han klev upp podiet vid presskonferenserna inför och efter matcherna. Han trivdes aldrig med det runt omkring fotbollen. Uppe på podiet drömde han sig helst tillbaka till doften av nyklippt gräs och nykritade linjer. Eller till den gula väggen i Dortmund där han som liten stått och sjungit sig hes när hans lag spelade.

De två sejourerna i Leverkusen var båda framgångsrika för Lewandowski. Det var därför hans namn många gånger dök upp i diskussionerna kring öppna luckor hos andra klubbar i Bundesliga när han fortsatt jobbade i Leverkusens ungdomsakademi. Till slut föll valet på Union Berlin, en klubb som hade många ingredienser som lockade en fotbollsfantast som Lewandowski. I Union började han att sakta bygga upp sin filosofi och visade stundtals prov på den stora kunskap han besatt. Många såg en framtida stortränare bygga sin karriär i huvudstaden men det fick ett abrupt slut när han i mars fick tacka för sig på grund av att Lewandowski blivit utbränd.

Annons

Det var i februari. I mars löstes hans kontrakt med Union Berlin upp. Och det var det sista vi fick se av Lewandowski. Idag hittades han avliden hemma i sin lägenhet i Bochum. Ett tragiskt slut på en karriär som inte hade hunnit ta fart. En karriär som på många sätt såg ut att kunna bli något alldeles extra, något för den utomstående att följa och se tillbaka på i framtiden. Nu blir det inte så. Och för den tyska fotbollen är det en bitter förlust. För Lewandowski hade så mycket att ge fotbollen. Han kommer att vara saknad.

Adam Nilsson

Tah helt rätt ersättare till Rüdiger

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-06-08 10:59

Twitter: @atnilsson

Första träningen på fransk mark och redan den första skadan. I en duell med Thomas Müller skadade sig Antonio Rüdiger så pass allvarligt att han missar resten av turneringen. En ersättare lär behövas och för mig finns det ett givet val – en nykomling som imponerat i Bundesliga i säsongen.

Inför lite drygt tusen personer genomförde Tyskland sitt första träningspass vid sin bas i Évian. Det var med största sannolikhet landslagets första och sista publika träning under mästerskapet och oturen var framme omedelbart. Försvararen Rüdiger, till vardags i italienska Roma, fick kliva av korsbandsskadad och blir borta för en oviss tid framöver. Ett dråpligt slag för försvararen som troligen hade fått starta i premiären bredvid Jerome Boateng i mittbackslåset och som dessutom haft ögonen från Chelsea på sig.

Annons

För förbundskapten Joachim Löw betyder skadan att han nu behöver fundera ut både vem som ska spela högerback och vem som ska spela mittback i premiären. I truppen finns redan Benedikt Höwedes, Shokdran Mustafi och Joshua Kimmich som alla kan agera mittbackar. Men det finns stora tvivel om någon av dessa kan lösa den lucka som nu Rüdiger lämna bakom sig, ingen av dessa tycks besitta de kvalitéer som Löw vill se i Boatengs kompanjon i mittlåset.

Därför var det inte konstigt att Löw utnyttjade möjligheten att kalla in ytterligare en spelare i Rüdigers frånvaro och valet föll på en försvarare som var halvvägs iväg på sin egen semester. För kvar i Tyskland fanns en mittback som har alla möjligheter och förutsättningar för att kunna gå in i backlinjen och ackompanjera Boateng i jakten på EM-guldet tills dess att Mats Hummels blivit fullt kurerad. Naturligtvis pratar vi om Jonathan Tah.

Annons

Den 20-årige mittbacken har haft en strålande säsong i Leverkusen dit han värvades inför säsongen från Hamburg. Tah var ett oprövat kort på högsta nivå men klev in omedelbart i Leverkusens backlinje och imponerade. Med sina 194 centimeter och 92 kilo är Tah en reslig mittback som inte ger något intryck av att vara begränsad av sina fysiska förutsättningar. Han kanske inte besitter den där extraordinära snabbheten, men han är inte heller en mittback som lätt blir översprungen av sina motståndare.

I min värld är Tah ett perfekt komplement till Boateng i backlinjen. 20-åringen kan komma in och spela sitt spel, veta att Boatengs atletiska förmåga och erfarenhet kommer att vara en trygghet i en högt stående backlinje. Tah är tillräckligt intelligent och bollskicklig för att kunna agera som en spelande mittback och vara ett offensivt vapen på fasta situationer, så som det förväntas av en mittback i landslaget. Där ser jag fördelar för Tah mot Kimmich vars fysisk inte är av samma klass, en något matchotränad Höwedes och en Mustafi som blandar och ger.

Annons

Under säsongen i Leverkusen har Tah prövats i Bundesliga, i Champions League och i Europa League och han har aldrig gjort bort sig. Den unge mittbacken är en spelare som lyfter sig med uppgiften, en spelare som hela tiden tycks nästa kliv upp på trappsteget trots att man inte tror han är där riktigt ännu. Det var inte för inte som han gjorde sin a-landslagsdebut i mars i år mot England. Löw kände redan då att Tah kunde vara ett alternativ till sommarens EM.

Med tanke på allt detta fanns det många argument till varför Löw skulle kalla in Tah som ersättare. Mittbacken har en stark säsong bakom sig, har visat i Leverkusen att han håller på högsta nivå, har fina fysiska förutsättningar för att passa in i Löws spel och är redo för att representera landslaget i de stora turneringarna. För mig var valet givet. Jag tror att Tah kommer att göra succé.

Annons
Adam Nilsson

Med en vy över Genevesjön lägger Tyskland grunden till EM-titeln

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-06-07 11:41

Twitter: @atnilsson

Idag flyttar det tyska landslaget in i ett fyrstjärnigt hotell i den franska byn Évian-les-Bains. Det är där truppen siktar på att vara inkvarterade under den kommande månaden medan EM pågår. Valet av hotell gjordes för länge sedan. Precis som de flesta andra landslagen såg sig staben till en början omkring i trakterna kring Paris, men valet föll till slut på den lugna oasen i östra Frankrike, inte långt från den schweiziska gränsen.

När Tyskland inför VM i Brasilien letade efter boenden föll valet till slut på att låta bygga upp en egen liten by. För förbundskaptenen Joachim Löw fanns det inget alternativ som lockade honom tillräckligt. Av de otaliga förslag som kom hans väg fanns det inget som hade ett utrymme där endast han och hans landslag skulle kunna vara, utan en alltför stor närhet till andra människor och media. Ingen plats där andades lugn och ro.

Annons

Därför var det inte konstigt att valet i Frankrike inte föll på något i närheten av urbana Paris utan istället på den lilla orten Évian med drygt 8000 invånare. Från hotellet har man en vacker vy över Genevesjön, något som varje människa själsligt skulle må bra av att vakna upp till varje morgon. Inte minst 23 fotbollsspelare som kommer att slitas mellan hopp och förtvivlan under en månad där de kommer vara en av favoriterna till att vinna turneringen.

Hotellet ger också förbundskapten Löw den sinnesro han behöver för att fatta de svåra beslut han kommer att behöva ta under de kommande veckorna. Vem ska spela högerback? Vilken Mario G ska spela på topp? Och kommer Schweinsteiger att kunna bidra mer än inhopp? Kanske är det sådana vitala, avgörande beslut som blir lite enklare att ta när en människa framför sina ögon kan skåda den rofyllda Genevesjön guppa stilla, fram och tillbaka, medan de små båtarna rör sig ut över den.

Annons

Erfarenheten av vad som krävs i stora mästerskap är något Löw har med sig in i årets EM-slutspel. Han vet hur många gånger han måste kavla upp ärmarna på sin vita skjorta för att den ska sitta bekvämt när han gnager på sina naglar vid sidlinjen. Han vet hur han ska hantera de otroligt stora förväntningarna som finns, inte bara från honom själv och spelargruppen, utan från en hel tysk nation som hoppas kunna följa upp 2014 års VM-guld med ett EM-guld.

Det sitter numera så djupt inrotat i Löws sinne att hantera förväntningar att hans grånande hårsvall har stagnerat, det tycks inte bli mer grått än lite vid slutet av hårtopparna. Inte ens ett sent beslut att den så viktige Marco Reus inte kunde följa med till Frankrike tycktes få Löw det minsta ur balans. Istället talar Löw försiktigt, men självsäkert, om en gameplan som ska få Tyskland att gå hela vägen även i det här mästerskapet.

Annons

För Löw spelar det ingen roll att Tyskland sedan VM-finalen mot Argentina endast har hållit nollan i fem matcher. Att man i snitt har släppt in 1,4 mål per match. Att man på 19 matcher har vunnit tio, spelat två oavgjorda och förlorat sju stycken till en målskillnad på 39:26 (+13). Att man så sent som häromveckan hemma i Augsburg förlorade mot Slovakien med 1-3, trots att man kontrollerat tillställningen till en början.

Sådant är petitesser i Löws värld, det är inget som får honom att bita på naglarna. Det är det förgångna, han är närvarande – här och nu är vad det handlar om.

När den franska luften kommer att fylla hans lungor är det som om alla dessa siffror, kvalet till turneringen och träningsmatcherna, aldrig har existerat. För i mästerskap vet den erfarne Löw att det inte handlar om vad som har varit, eller vad som skulle kunna ha varit, utan det som är här och nu. Och det är därför, de negativa resultaten till trots, Tyskland fortfarande hör till favoriterna. Och kanske kan Évian och Genevesjön komma att hjälpa dem hela vägen framåt. Det är åtminstone Löws tro.

Annons
Adam Nilsson

Schalke har något stort på gång

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-06-04 12:50

Twitter: @atnilsson

Det var den sista och första pusselbiten som kom på plats när Schalke 04 igår kunde presentera Markus Weinzierl som ny tränare för klubben. Nu kan den nytillträdde tränaren tillsammans med den nye sportchefen Christian Heidel på allvar börja planera för den kommande säsongen. Och med denna duo ser Schalkes framtid minst sagt lovande ut.

När Christian Heidel bestämde sig för att lämna Mainz efter 25 år av lång och trogen tjänst var det en stor chock för många i den lilla staden utanför Frankfurt. Heidel har personifierat Mainz, varit med under hundåren och sedan sakta men säkert byggt upp klubben till det den är idag. Det vill säga en stabil klubb, ekonomiskt trygg och numera etablerad i Bundesliga. Jürgen Klopp och Thomas Tuchel är båda Heidels verk, likaså kommer den nuvarande succétränaren Martin Schmidt att räknas dit när han lämnar.

Annons

Därför var det i mina ögon ett riktigt kap när det visade sig att Schalke – den totala motsatsen till Mainz – lyckats locka till sig just Heidel till klubben. För till skillnad från Mainz har Schalke haft ryktet att vara något av en kaosklubb under de senaste åren. Det var länge sedan en av klubbens tränare inte omgärdades av rykten om att vara en förlust från att få gå, motsägelsefulla uttalanden har varit en paradgren och ingen har vetat vem som faktiskt har styrt den sportsliga utvecklingen då många har velat ha fingrarna i syltburken. Det ska nu Heidel styra upp och med Weinzierl vid sin sida får han bästa möjliga hjälp.

För i Weinzierl får Schalke en ung tränare som gjort ett fantastiskt jobb i Augsburg under de senaste fyra åren. Tränaren kom från Regensburg som han förde upp i 2. Bundesliga, genomled sin första höst i Bundesliga då Augsburg endast tog nio poäng och kom stärkt därifrån. När han nu lämnar har han stabiliserat Augsburg som ett Bundesligalag med små medel och en hel del finess. Det var en fullständig bragd att laget under tränarens sista säsong för första gången representerade Tyskland ute i Europa, närmare bestämt i Europa League.

Annons

I Schalke kommer förutsättningarna för att bygga ett bra att vara betydligt enklare än vad det har varit i Augsburg för Weinzierl. Även om Schalkes varumärke har naggats i kanten under de senaste åren är det fortfarande en högt ansedd förening i Tyskland och även i Europa. Det är inte förstavalet för spelare, men det är långt ifrån det sista och när KPMG nyligen rankade Europas mest värdefulla klubbar hamnade Schalke på en hedrande 13:e plats. Det ger utrymme för en spännande lagbygge och med tanke på vad Weinzierl har lyckats med tidigare också hopp om vad han ska kunna uträtta med möjligheterna i sin nya omgivning.

Med Heidel och Weinzierl har Schalke skaffat sig en duo för att på sikt kunna bygga något oerhört spännande och framgångsrikt i Schalke. Det vittnar deras tidigare meriter om. Det krävs dock att Schalke blir lite mindre Schalke, att det manas till mer lugn och ro, att det inte blir katastrofvarning vid första bakslag. Men jag är hoppfull om att Schalke kan ha något riktigt stort på gång, för de flesta förutsättningarna finns där för att man ska kunna lyckas med det.

Annons
Adam Nilsson

Mkhitaryan-storyn en lärdom

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-06-01 13:13

Twitter: @atnilsson

”Det är helt uteslutet, att alla tre inte skulle spela för Borussia Dortmund nästa år”, sa Hans-Joachim Watzke bestämt framför tv-kamerorna, med lamporna riktade mot sig under våren när han besökte en tysk talkshow i april. Vad den Dortmundchefen då inte visst, när han gungade lätt på sin stol som om han visste mer än någon, lite drygt en månad senare skulle vara på väg att bli en sanning.

För när det under tisdagen kom fram att Henrikh Mkhitaryan tackat nej till sitt kontraktserbjudande, så kan det mycket väl bli så att det Watzke så avslappnat lovade inte skulle ske, faktiskt kommer att kunna ske. Mats Hummels har redan packat sina väskor och lämnat Dortmund. Ilkay Gündogan tycks stå med ett ben i Manchester, i väntan på att de ljusblå ska signalera att han ska ta det andra med sig.

Annons

Och den tredje musketören, Mkhitaryan, sätter nu klubben i en prekär situation där Watzke antingen får bryta sitt löfte, gå emot klubbens kontraktspolicys eller låta armeniern lämna gratis om ett år. Detta förutsatt att inte ”Miki” och hans obeveklige agent Mino Raiola gör en klassisk kovändning och bestämmer sig för att gå Dortmund till mötes. Vilket verkar långsökt då Raiola inte tycks ha det draget i sin bok kring förhandlingsteknik.

Raiola och Mkhitaryan tycks ha rätt lite för Dortmunds policy som säger att de inte tillåter några utköpsklausuler i sina spelares kontrakt. En policy som kom till efter att Mkhitaryans företrädare Mario Götze värvats av Bayern München i ett svagt tjuren Ferdinand-tillfälle (”Honom ska vi ha!”) rakt framför Dortmunds näsor. Det var droppen i en sedan länge överfylld bägare.

Annons

Nu vill Mkhitaryan dock bryta denna policy. Helst tvefalt om man får tro tidningen Kicker. En klausul skall finnas ifall att några av Europas toppklubbar skulle vilja värva honom. En annan skall göra det möjligt för honom att flytta ifall att tränaren Thomas Tuchel lämnar. Båda ska vara omöjliga att kunna genomföra.

Så nu sitter Dortmund i ett läge där Mkhitaryan har ett år kvar på kontraktet, men där spelaren själv inte vill förlänga och Dortmund inte vill bryta ett löfte. Och det finns ytterligare en liten detalj som gör det hela än mer…ja, svårt. Efter att Robert Lewandowski gått gratis till Bayern München när hans kontrakt löpte ut försäkrade klubben utomstående om att det skulle vara en engångsföreteelse. Klubben skulle inte låta sina spelare lämna gratis, utan sälja dem medan det gick att tjäna pengar på dem. Åtminstone var det förhoppningen.

Annons

Detta betyder att Dortmund nu sitter i en situation där det, åtminstone enligt vad jag kan tänka ut, inte finns en lösning som inte går emot något av deras tidigare uttalanden. För med tanke på att Mkhitaryan med största sannolikhet inte kommer att skriva på ett kontrakt utan någon sorts utköpsklausul, samtidigt som Hummels redan är förlorad och Gündogan snart är det, så ter det sig vara en omöjlighet att inte bryta sitt ord på något sätt.

Antingen säljer klubben Mkhitaryan, tar pengarna och får ångra ett uttalande som var betryggande för Dortmundsupportrarna och som kommer att reta upp många om det bryts. Eller så behåller klubben mittfältaren, som under Tuchel verkligen har blommat ut och blivit Götzes ersättare, och låter honom lämna gratis efter säsongen (kan man tänka sig att Bayern kommer sondera terrängen då?).

Annons

En sista – mindre trovärdig – lösning är annars att gå med på Mkhitaryans krav, att genom någon form av garanti för att han får lämna för en viss summa. En sådan som inte står i kontraktet men som alla vet finns där, en handskakslösning, och att den gäller från och med efter kommande säsong. Dortmund har inte ”brutit” sin policy, men han är fortfarande borta. Det är ingen optimal lösning, men det är en lösning som alla parter kan tänka sig acceptera.

I slutändan är hela Mkhitaryan-storyn ett tydligt exempel på att man som ansvarig måste tänka sig för kring sina uttalanden, det inte bara i Dortmund. Om man inte heter Uli Hoeneß naturligtvis, för i hans värld har han alltid rätt, oavsett om man har fel. För i slutändan kan det komma att bita en i arslet, något som ingen vill ska ske oavsett i vilken förening eller på vilken nivå man arbetar.

Annons
Adam Nilsson

Senaste tweets

Arkiv

ANNONS
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto