Kalla mig tråkig, feg eller omåttligt lat – men att rangordna värvningarna den här sommaren är smått omöjligt. Nu finns det heller inget rätt och fel, och allt i den här bloggen blir oavsett hur man vrider och vänder utifrån mitt perspektiv och således högst subjektivt.
Jag har i alla fall klurat och krånglat mig fram till 15 namn som jag tycker sticker ut av sommarens alla La Liga-värvningar. Till viss del har jag tagit övergångssumma och framtidsaspekt i åtanke – men i grund och botten är det här värvningar som jag tror kommer göra verkan redan den här säsongen.
Så, här kommer de 15 värvningar jag tror på mest, helt utan någon hierarkisk ordning.
Aymen Abdennour (€25 miljoner från Monaco till Valencia)
Nej, han är ingen Nicolás Otamendi. Men å andra sidan har jag svårt att se att någon skulle gå in och täcka upp för det tomrummet som argentinaren lämnade efter sig när han snackade sig bort från klubben på ett avskyvärt sätt. Av de alternativen som fanns står dock Aymen Abdennour ut som det kanske allra främsta, tillsammans med Ezequiel Garay. På pluskontot jämfört med Garay är Abdennour vänsterfotad och känns därför på förhand som ett bättre komplement till Shkodran Mustafi i mittförsvaret. Tunisiern gjorde en fantastisk vårsäsong i Monaco och har haft mängder med storklubbar efter sig under sommaren. Valencias ledning kan, trots att det såg mörkt ut ett tag, vara väldigt nöjda med hur allting slutade.
Luciano Vietto (€20 miljoner från Villarreal till Atlético de Madrid)
Det här är en av de värvningarna på den här listan som verkligen tar plats under kategorin framtidsaspekten. Visst kan Luciano Vietto redan göra braksuccé den här säsongen i Atlético (han gjorde trots allt 20 baljor på en säsong i Villarreal) – men framför allt är han en investering för framtiden. Det kommer bli tufft att konkurrera om en startplats när Antoine Griezmann och Jackson Martínez är före i ledet (ja, kanske ännu fler, beroende på hur allt artar sig), men Viettos enorma talang är svår att prata bort och återföreningen med Diego Simeone kryddar historien lite extra. När Vietto byggt på sin fysik, lärt sig spelsystemet och blivit helt varm i kläderna kommer hans kvalitéer få publiken på Vicente Calderón (och i framtiden Estadio La Peineta) att sjunga hans namn om och om igen.
Daniel Wass (€2,9 miljoner från Évian Thonon Gaillard till Celta Vigo)
Har under sin seniorkarriär mestadels spelat ytterback, men på grund av sin offensivlust och sina kvalitéer i närheten av motståndarens straffområde blev en mittfältsposition snabbt permanent i Évian. Med sin flexibilitet är han en tränares dröm och under sin korta tid i Celta Vigo har Eduardo Berizzo redan använt honom på flera positioner. En av förra höstens mest sevärda spelare i Ligue 1.
Cani (gratis från Villarreal till Deportivo La Coruña)
Nja, utlåningen till Atlético de Madrid i våras blev knappast något höjdarsuccé för Cani. Men någon comeback till Villarreal blir det inte – trots att han har ikonstatus i klubben. Veteranen hamnade i luven med Marcelino förra säsongen och klubben valde väldigt snabbt sida. Trots att mittfältsgeniet hunnit fylla 34 har han – bortsett från sejouren i Atleti där det knappt blev någon speltid – visat superfin form de senaste säsongerna. Når han upp till samma nivå i Depor kommer han bli ett sanslöst tillskott.
Patrick Ebert (gratis från Spartak Moskva till Rayo Vallecano)
Var fullkomligt briljant under en längre period i Real Valladolid för ett par år sedan. Det är också den minnesbilden jag tar mig an den här värvningen som en av sommarens allra främsta. Nu är Patrick Ebert tillbaka i La Liga, och även om han fortsätter envisas med att inte lära sig språket, säkerligen vill träna efter eget behov och nonchalerar vissa seriösa grejer är han är fantastisk fotbollsspelare. Det kan bli ett fint giftermål med Paco Jémez.
Jackson Martínez (€35 miljoner från Porto till Atlético de Madrid)
Dyraste spelaren på den här listan, men sett till spelarna som värvats över €30 miljoners-strecket den här sommaren är Jackson Martínez den spelaren jag tror kommer göra överlägset störst skillnad för sitt lag. Mario Mandzukic kom aldrig in i Atléticos spelsätt förra säsongen. Nu har Diego Simeone fått en världsklassanfallare ut i fingerspetsarna som inte bara kan göra mål i boxen utan faktiskt också är skicklig i djupled. Det är ämnat för ny colombiansk succé i Atlético.
Joaquín (€1 miljon från Fiorentina till Real Betis)
Knappt 20 000 tog sig till Benito Villamarín för att välkomna tillbaka Joaquín – aldrig tidigare har så mycket folk dykt upp när Real Betis presenterat en spelare. Samma dag som han presenterades sålde klubbshopen vid arenan fler tröjor än någonsin. Säkerheten fick förstärkas och tillgången till butiken begränsas – så stort var intresset. Så stor är Joaquín i Real Betis. Det påminner givetvis en del om när Fernando Torres återvände hem till Vicente Calderón i januari. En stor skillnad? Joaquín är fortfarande på en nivå högre än de allra flesta i Betis. Även på planen kommer han bli enormt nyttig.
Jonathas (€7,2 miljoner från Elche till Real Sociedad)
Real Sociedad har länge saknat en högklassig nummer nio-spelare. Imanol Agirretxe var bra säsongen 2012/13 när La Real tog Champions League-platsen – men har överlag haft svårt att prestera på en jämn nivå. Nu har klubben plockat in fjolårets succéman Jonathas, som var enskilt kanske var allra viktigast för sitt lag förra säsongen då han ledde Elche till en fin tabellplacering. Nu är det upp till bevis om han har någonting ännu större i sig och kan fortsätta leverera på reguljär basis.
Yehven Konoplyanka (gratis från Dnipro Dnipropetrovsk till Sevilla)
Han har ju varit på gång att flytta bort från Ukraina i flera somrar nu, Yehven Konoplyanka. Till slut blev det Sevilla – det det här känns verkligen som en klassisk Monchi-värvning. Jag är inte säker på att Konoplyanka kommer briljera i Sevilla-tröjan på en gång, men med tiden, när han lärt sig klubben och kommit in i sin nya miljö, har Sevilla hittat en spelare som besitter enormt mycket kvalité. Ska vi säga att han lämnar för €25-30 om tre år medan Monchi sitter och gnuggar händerna?
Roberto Soldado (€13,5 miljoner från Tottenham till Villarreal)
Tänka sig, Roberto Soldado i Villarreal. Den sportsligt största lokalkonkurrenten till Valencia. Vem hade trott det för ett par år sedan, när han kritade på för Tottenham som en jättevärvning? Nåväl, allting blir inte alltid som man har tänkt sig, och efter bara totalt 5 fullträffar på 40 matcher i “Spurs” förra säsongen vänder nu Soldado hem till Spanien igen. Även om prislappen är relativt stor och Soldado klivit över 30-strecket är det en anfallare som i rätt miljö kommer göra sina 15 mål. Och kan han vara bara i närheten av den nivån han höll under sista säsongen i Valencia har Villarreal gjort ett superfynd i sommar.
John Guidetti (gratis från Manchester City till Celta Vigo)
Svensken gjorde totalt 15 mål under sejouren i Celtic förra säsongen. Det avrundade han med ett fantastiskt U21-EM i Tjeckien där han var en av förgrundsfigurerna när Sverige gick hela vägen och vann mästerskapet. Det är med hög status och en stor portion självförtroende som John Guidetti nu tagit nästa kliv i karriären i form av flytten till Vigo. Konkurrenssituationen i anfallet är redan tuff – men är det någon som har skalle för att klara det och bli en stöttepelare för Celta är det John Guidetti.
Javier Eraso (gratis från Leganés till Athletic Club)
25-årig mittfältare som lämnade Athletic så sent som 2013, då klubben inte ville satsa helhjärtat på honom. Två fantastiska säsonger i Leganés senare så fick Bilbao-klubben upp ögonen igen, och nu är Pamplona-sonen tillbaka i Athletic. Med en fantastisk försäsong och en strålande inledning på den här hösten i ryggen finns all anledning att tro att Javier Eraso kan bli guld värd för Athletic.
Samuel Castillejo (€8 miljoner från Málaga till Villarreal)
En personlig favorit som slog igenom rejält när han kom fram i Málaga förra säsongen. Förutom sin aviga spelstil blandat med fin teknik och en bra spelförståelse har han också något som många 20-åringar saknar, nämligen den taktiska biten. Är väldigt smart och spelar klokt vilket jag tror kommer leda till att raketutvecklingen fortsätter i Villarreal.
Santi Mina (€10 miljoner från Celta Vigo till Valencia)
Vi är många som undrat när – inte om – Santi Mina ska få sitt stora genombrott. Och det vore väl fel att säga att det kommit än, trots att han gjorde en väldigt fin vårsäsong i Celta. Fyra mål i en match blandat med en del snedsteg räcker inte. Däremot är det omöjligt att snacka bort 95-modellens stora talang, och det är något som åtminstone Valencia upptäckt. Om Santi Mina redan är redo för det steget lämnar jag till framtiden att utvisa, men lyckas de finslipa på detaljerna har klubben hittat en diamant.
Iago Aspas (€5 miljoner från Sevilla till Celta Vigo)
Är det hemvändarnas år i år? Fernando Torres till Atlético, Joaquín till Betis. Och Iago Aspas är tillbaka i Celta Vigo. Efter två säsonger utanför tryggheten i Vigo lyckades anfallaren inte övertyga tillräckligt i varken Liverpool eller Sevilla – men lärde sig garanterat något under resans gång. När han nu är tillbaka i Celta med stort förtroende i ryggen förvånar det nog ingen om han trycker dit 15 baljor.
***
Många frågar sig säkerligen vart Arda Turan och Mateo Kovacic – bland många andra – är på den här listan. Här kommer en kort förklaring. Arda fyller 29 i januari, samma månad han först för börja representera Barcelona på fotbollsplanen, och jag ser ingen glasklar roll för honom i laget. Visst, han kommer kunna agera backup både på flankerna och centralt i banan – men lägger man närmare 40 miljoner euro på en sådan spelare i den åldern? Jag älskar Arda Turans spelstil – men jag tycker det osar väldigt mycket desperation över den här värvningen.
Vad gäller Mateo Kovacic har jag aldrig varit särskilt övertygad om kroatens storhet. Talang? Oja. Men att värvas som galactico till Real Madrid? Så långt fram i utvecklingen är han inte.
Det kommer bli en hel del tid på bänken för Kovacic i Real Madrid och jag blir inte förvånad om tiden i huvudstadsklubben blir kortvarig.
***
Mitt under brinnande landslagsuppehåll sitter jag här och skriver om klubblagsfotboll. Kanske en effekt av att Sverige är ett rätt och slätt tråkigt landslag att följa i dessa tider (jag saknar U21-sommaren – tur att nya kvalet är i gång) eller bara det faktum att uppehållet kom blott ett par omgångar in i ligafotbollen.
Spanien då? Jo, de vann planenligt mot Slovakien och tog ett stormsteg mot EM. Däremot är det fortsatt helt obegripligt varför Vicente del Bosque valt att plocka ut fem (!) ytterbackar den här landslagssamlingen – samtidigt som Nolito får sitta hemma och rulla tummarna. Han borde, sett till kvalité och unika spelstil, vara en av de första offensiva spelarna som del Bosque präntar ner inför en uttagning.