Det blev aldrig så där spännande som den neutrala eller Barcelona-supportern hade hoppats på. Isco, på sin gamla hemmaborg där han fortfarande är omåttligt populär, stod för förarbetet till Cristiano Ronaldo och redan efter ett par minuter kändes det som Real Madrids guldfirande hade börjat.
Symboliskt vackert att Isco – just i Málaga, dessutom – står för framspelningen till Ronaldo. Real Madrids två bästa offensiva spelare på vårkanten. Två spelare som klivit fram när det som mest behövts.
Real Madrid är mästare 2016/17 (första ligaguldet på fem år) och drygar ut sin ledning som mesta mästare. Klubben har nu 33 ligatitlar att stoltsera med. Och man tar den 33:e fullt välförtjänt, efter en lång säsong där Madrid kopplade greppet redan under hösten men som till sist kulminerade i en spännande upplösning där Barcelona bjöds in i kampen men där Madrid knöt ihop säcken i slutomgångarna.
Det som för övrigt är unikt med Real Madrid och den här säsongen är att man för första gången i klubbens historia lyckats med bedriften att göra mål i samtliga 38 ligamatcher. Det har alltså tidigare aldrig hänt. Och tutti över 100 mål. Smått fantastiskt facit.
Här kommer några av de största grundfaktorerna till Real Madrids ligatriumf 2016/17.
Jämnheten
Medan de två största utmanarna på förhand, Barcelona och Atlético, tidigt började tappa poäng i de på pappret “mindre matcherna” sopade Real Madrid i stort sett rent. Och den höga lägstanivån sett till att resultaten aldrig blir lidande, något som går hand i hand med en enorm vinnarmentalitet, gjorde att Madrid hade greppet från start till mål och hade allt i egna händer.
Zidanes rotationssystem
De här meningarna hade kunnat tilldelas Zinedine Zidane i egen hög person, för allt han betyder för Real Madrid med sin klokhet och sin aura. Men för att peka på någonting under ligasäsongen väljer jag rotationssystemet, som har lyckats betydligt bättre i jämförelse med toppkonkurrenternas dito.
Mitt i brinnande guldstrid valde Zidane att rotera friskt för att hålla spelarna ifrån slitage med tanke på det tuffa spelschemat. Efter El Clásico-förlusten på Bernabéu – som innebar att Real Madrid förmodligen skulle vara tvingat att gå rent resterande matcher – valde Zidane att spela utan Keylor Navas, Sergio Ramos, Dani Carvajal, Toni Kroos, Luka Modric och Karim Benzema från start på Riazor mot Depor. Men åkte ändå hem med en 6-2-viktoria.
Och det var en liknande visa när laget ett par omgångar senare mötte Granada borta. Hur tafatt motståndarlaget än må vara sänder det ut signaler till en trupp att inte spela majoriteten av de största stjärnorna – men Zidane bevisade hur man roterar snyggt utan att det avsevärt sänker lagets prestation som helhet.
Visste ni för övrigt att Lucas Vázquez är den i Real Madrids trupp som spelade flest ligamatcher under säsongen? Bara en sådan sak.
Cristiano Ronaldo
Jag vet att många av de störra La Liga-journalisterna runt om i Europa har blundat för Cristiano Ronaldo när det gäller säsongens lag. Jag skriver under på att Toni Kroos varit Real Madrids jämnaste spelare. Att Marcelo gjort livets säsong. Eller att Isco glänst i Gareth Bales frånvaro hela våren.
Men det går inte att blunda för denna vinnarskalle och målmaskin som i slutändan ändå står där med ligatiteln i händerna, halsduken på och gör det som lagets i särklass största stjärna. När det väl gällde på slutet klev han fram och sköt titeln till huvudstaden.