Vilka otroliga matcher vi har fått bevittna i årets Champions League-slutspel så här långt. Och knappast sämre lagom till semifinalerna med Mohamed Salahs sanslösa uppvisning på Anfield mot Roma – vi kan väl vänta oss att Florentino Pérez förbereder ett gigantiskt bud – följt av mästarmötet på Allianz Arena i går.
Efter första mötet känns det ju ganska klart vilka som går in i varsin ringhörna i Kiev och spelar final om några veckor. Liverpool borde inte tappa sin tremålsledning. Real Madrid har 2-1 med sig från bortaplan.
Samtidigt ska vi väl inte utropa någonting i förtid, det är någonting som CL-säsongen har lärt oss.
***
Álvaro Arbeloa visar stor humor.
“Jag har inte sett en så farlig duo som Lucas & Asensio sedan Tango & Cash”, droppade han efter matchen och refererade till Sylvester Stallone och Kurt Russel från en film 1989.
Både Lucas och Asensio bör dock sannerligen berömmas. Lucas har alltid varit ett djupledshot och farlig med sin speed, men har utvecklat sitt spel på många sätt. Han är betydligt lugnare med boll, bättre på att värdera lägen och har – precis som Asensio – en förmåga att vara bra när det gäller.
Just Asensio går inte skölja nog med lovord över. Inhoppet gjorde direkt skillnad.
Noterade ni hans förstatouch vid det avgörande 2-1-målet? Att han direkt uppfattar Rafinhas felpassning, att Lucas finns i en tillgänglig yta på djupet och snabbt inser att det gäller att slå bollen på ett tillslag i stället för att ta emot. Allt för att skapa två-mot-ett-läget. Dessutom är han lika smart när han får tillbaka passningen av Lucas och skippar en onödig touch på bollen utan drar till direkt med sin vänsterfot.
Smådetaljer som ser enkla ut men där det krävs spelintelligens för att utföra i praktiken.
Bayern hade mängder med chanser, men saknade skärpan i just den typen av lägen. Kolla bara på Franck Ribérys läge i den första halvleken. Ett läge som inte blir bättre för en högerfot, ett läge där Thiago uppfattar situationen precis lika bra som Asensio vid 2-1-målet, men där mottagning och skärpan från Ribéry håller alldeles för låg kvalité.
Real Madrid gjorde långt ifrån sin bästa insats för säsongen, det bör understrykas. Ett ganska naivt försvarsspel i stunder och vore det inte för ett par vassa Keylor Navas-räddningar eller den där oskärpan från Bayern skulle läget varit helt annorlunda.
Till och med Niklas Süle – av alla människor – sa att han inte sett Madrid så blekt på länge.
Men i slutet av dagen klev Real Madrid av som vinnare med ett stort försprång inför returen. Det är det som förklarar vad Real Madrid är. Ett lag som hittar vägar sitt seger. Oavsett om det står 0-3 hemma mot Juventus. Och oavsett om ett El Clásico har förlorats med 0-3 på hemmaplan och vindarna blåser kraftigare än på länge kan säsongen räddas och kulminera i någonting historiskt.
Vi har lärt oss att det är för tidigt att ta ut någonting i förskott, men platsen i Kiev är inte långt ifrån. Att Zinedine Zidane har klarat sig ur den värsta pressen och faktiskt gjort en minnesvärd säsong av det här är något jag beundrar.