Ingen kan någonsin påstå att Valencias chans till en slagkraftig comeback kunde bli bättre. Det klart, ett enklare motstånd i grund och botten möjligen, men det här är Champions League. Här ska inte enkla matcher existera. Här ska de bästa besegras för att bryta ny mark och kunna ta nästa steg.
Att Juve fick Cristiano Ronaldo utvisad var förstås felaktigt, men det borde gett en annan effekt på matchen. Valencia spelade med en man mer i över en timme. På ett utsålt Mestalla, där publiken längtat, längtat och längtat efter Champions League och matcher av den här digniteten.
Nå?
Laget vek ned sig. När det betydde som mest blev reaktionen att spelarna fegade ur.
Juventus fick av uppenbara skär ändra om i sin grundtaktik efter utvisningen, men jag vet inte om det gjorde laget sämre. Det känns inte så. Något mer defensivt inriktat i perioder men en spelargrupp som aldrig trodde på något annat än seger. Juventus betedde sig som mästare. Valencia gjorde det inte.
Det finns verkligen anledning att oroa sig på riktigt över Valencia inledning den här hösten. En förlust mot Juventus i CL är förstås inte det som alarmerar. Men sättet matchen förloras, i kombination med en urusel ligastart utan någon seger och en tränare som byter ut fyra-fem spelare ur startelvan från match till match signalera om att någonting inte står rätt till.
Marcelino har fått en närmast skräddarsydd trupp. Han har fått precis det han velat ha under sommaren. Det här är en trupp som ska kunna ta sig vidare från ett CL-gruppspel, som ska kunna krympa avståndet till topptrion i ligan och överlag konkurrera på helt andra premisser.
Förra hösten flög Marcelinos lag fram. Nu har supportrarna fått uppleva raka motsatsen. Det vi ska komma ihåg är att Valencia inte alltid är en klubb där tålamod praktiseras. Framför allt inte när truppen är den bästa på ja, jag skulle nästan säga tio år. Det behöver ställas högre krav och Marcelino behöver vända den här negativa trenden omgående om han inte vill söka nytt jobb innan årsskiftet.
***
Real Madrid gjorde vad som krävdes och lite därtill hemma mot Roma.
Det mest noterbara var väl att Marco Asensio, som befinner sig i fantastisk form, helt plötsligt lämnades utanför startelvan.
Jag vet inte vad det säger eller om det säger något överhuvudtaget. Det har inte alltid känts som att Casemiro kommit rätt in i Julen Lopeteguis otroligt passningsinriktade possession-fotboll. Det gjorde han bättre mot Roma.
Eller så kanske Lopetegui helt enkelt ha en mer defensivt inriktad spelare som är bra på att stänga ytor i den typen av match. Inte för att Roma spelar med klassisk “tia” men väl ytterspringare som gillar att vika inåt och vandra fritt.
Det blir överlag spännande att Lopeteguis fortsatta utveckling med Real Madrid. Än så länge är det en fröjd att följa och Cristianos exit har – hur klyschigt det än låter – gjort att desto fler tagit ansvar och framför allt fått möjligheten att ta ansvar.
Kul för övrigt att Mariano fick hoppa in och näta. Betyder garanterat sjukt mycket för honom. Det var ingen kioskvältare när han presenterades som ny Madrid-spelare sista transferdagen eftersom ingen annan offensiv profilvärvning hämtades in. Därför behövde han den här starten ännu mer.
***
Har svårt att släppa 18:55-tiderna och det har krockat med allt annat den här veckan – men KUL att Champions League är igång.