Det är häftigt ändå, hur snabbt saker och ting förändras. Hade Real Madrid förlorat mot Sevilla i går hade säsongsinledningen stämplats som krisartad.
Nu blev det seger, på ett ganska övertygande och stabilt sätt, och helt plötsligt är laget i delad serieledning (Athletic står på bättre målskillnad). Det skär fortfarande i ögonen för Madrid att det inte blev en trea hemma mot Valladolid. Att spelet mot Villarreal stundtals var så instabilt. Att 3-0-resultatet mot PSG inte var missvisande.
Men det Real Madrid visade upp på Ramón Sánchez Pizjuán i går – en arena där man förlorat sex av de senaste sju ligamatcherna – var inte annat än imponerande. Mer kompakt än tidigare, ett urstarkt kollektiv där de uppenbara finlirarna underkastade sig och slet mer i defensiv riktning än offensiv.
Casemiro var återigen en bärande nyckelfigur. Han är, tillsammans med Dani Carvajal och segerskytten Karim Benzema, de som individuellt inlett säsongen bäst i Real Madrid.
Trots alla kritiska ord är laget där uppe i toppen av tabellen. Och när skadelistan börjar bli tunnare och Eden Hazard trummar igång på ännu högre växel (det var ett steg framåt i går) finns väl ingen anledning att tro att vi får se en sämre version av Madrid.
Men det svänger snabbt. För några dagar sedan höjdes röster om Zinedine Zidanes avgång. Eden Hazard kallades för en bluff. Karim Benzema gjorde inte lika många viktiga mål som Cristiano Ronaldo.
I dag sitter Zidane säkert, Hazard visade upp delar av sitt kvalitetsregister och Benz gör inget annat än viktiga mål.
***
Bakom alla positiva rubriker som präglats av 16-årige Ansu Fati är det i stället Barcelona som redan halkat efter en aning. Laget har förvisso haft en del tuffa matcher och varit utan Leo Messi, men det är alarmerande insatser som presterats.
Framför allt på bortaplan.
Jag kan inte minnas ett så binärt Barcelona när det gäller hemmaplan kontra bortaplan. På Camp Nou har det gjorts tio mål på två matcher. Varit den där propagandafotbollen som supportrarna kräver. Där har Antoine Griezmann varit en världsspelare och Frenkie de Jong sett lika värdefull ut som prislappen antydde.
På bortaplan? Trögt, idéfattigt och alldeles för individualiserat. Fyra bortamatcher och inte en enda seger. Det var nära mot Osasuna, men tveksamt om det hade varit välförtjänt. Att Barça klarade 0-0 mot Dortmund stavas enbart Marc-André ter Stegen.
Precis som i fallet Real Madrid så ska vi nog inte måla fan på väggen för tidigt. Men även om stjärnspelare saknats har det spelmässigt varit undermåligt, i alla fall på bortagräs. Ett Barcelona som inte gått att känna igen. Ska det bli en framgångsrik säsong kan inte allt falla på Leo Messis ansvar.
För övrigt begriper jag inte hur Ernesto Valverde inte spelar Arthur från start i bortamatcherna. Hans rotationssystem har redan kostat många poäng.
***
Vi måste prata om och hylla Granada. En av spansk fotbolls mest spännande tränare med Diego Martínez som inte ber om ursäkt utan gör sin grej.
Granada har spelat som väldigt få nykomlingar brukar göra. Mindre anpassningsbart och mer till sitt eget. En naiv strategi för många men hittills har det funkat bra för Granada, som ångat på med sin anfallsfotboll.
Elva mål framåt på fem matcher är imponerande med tanke på vilket tufft spelschema laget haft. Just nu innebär det en tredjeplats i tabellen.
Jag är den förste att räcka upp handen och medge att jag inte trodde Granada skulle se så frejdiga och bra ut.
***
Serieledning då? Jo, det är alltså Athletic som toppar La Liga efter fem omgångar. Hittills obesegrat men leder på bättre målskillnad än Real Madrid.
Enkelt spelschema? Flyt i matcherna? Nej, inte alls.
Athletic ser riktigt, riktigt bra ut de inledande omgångarna. Och har så gjort över längre tid. Ända sedan Gaizka Garitano tog över när laget låg ganska risigt till precis innan jul förra säsongen har Athletic sett ut som en maskin.
Hemma på San Mamés är Bilbao-laget obesegrat i 17 raka matcher. Den här säsongen har man bara släppt in en boll och samtidigt har flera väldigt svåra matcher redan avfärdats. Barcelona slogs tillbaka i premiären och derbykonkurrenterna Real Sociedad och Alavés har redan spöats.
Att det finns mycket kvalité och en ruskigt stark startelva visste vi på förhand. Ska det här hålla över 38 omgångar och leda ut till Europas finrum så gäller det att nyckelspelarna håller sig friska och krya. Iñaki Williams, Iker Muniain & Yeray Álvarez kanske allra främst, men egentligen hela startelvan.
Kanske att Aritz Aduriz hoppar in och cyklar in någon extrapoäng också.
Men det ser oerhört lovande ut. Det finns anledning att drömma om något stort uppe i Bilbao.
***
Äntligen, Isak!
Första men långt ifrån sista målet i La Liga.
Real Sociedad går liksom baskrivalen Athletic riktigt start så här inledningsvis. Vi ska komma ihåg också att La Real spelat fyra av fem matcher på bortaplan och ändå ligger fyra. Det är starkt.
***
Veckoomgång stundar. Redan i morgon med höjdaren Barcelona-Villarreal.
Sen Madrid-derby kommande helg!