Där gick guldtåget, och kvar perrongen står Atlético Madrid.
Det kommer inte bli något guldrace den här säsongen. Poängmässigt har det skett större miraklen än att komma i fatt, men spelmässigt finns det ingenting som osar titelutmanare om den här upplagen av Atlético.
Det finns en defensiv grund att stå på. Det finns enorm potential i João Félix. Generationsväxlingen har hittills gått hyfsat bra.
Men för att den nu vara med och utmana de allra bästa hade det krävts att fler bitar var på plats. Framför allt saknas spets. En Radamel Falcao, en Fernando Torres på sin tid, eller för all del en Diego Forlán som var den som nätade senast Atleti slog Barcelona i ligan för nio år sedan.
Nu står Atlético med Álvaro Morata som springer, kämpar och springer lite till. Det räcker ganska långt. Men för att vara en bärande offensiv spelare räcker det inte hela vägen. Morata måste göra mål på sina chanser. Just nu lider Atlético av en spelare med killerinstinkt i boxen. Det som klubben nästan alltid förfogat över.
Prestationen mot Barcelona i går var stundtals det bästa vi sett av Atlético den här hösten. Första halvlek påminde en hel del om den intensiva höga press som Atleti satte in på Barcelona på Vicente Calderón 2014 när det sedermera blev avancemang i Champions League.
Men den stora skillnaden då jämfört med nu är att det fanns spelare som gjorde skillnad.
På Wanda Metropolitano var det i slutändan två spelare vars individuella insatser blev helt avgörande. Marc-André ter Stegen var ett monster i Barcelonas mål. Lionel Messi klev fram när han som mest behövdes.
På dagen faktiskt tio år sedan hann vann sin första guldboll. Det lär väl bli den sjätte i ordningen innan den här kvällen är över.
***
Om vi hakar av Atleti-vagnen på det där guldtåget så spetsas det till alltmer inför El Clásico att Real Madrid och Barcelona är helt jämsides (nåväl, ett mål skiljer lagen den här hösten, men poängen är samma) och att Sevilla smyger med i skymundan.
Men som jag har skrivit om tidigare. Sevilla kommer fortsätta haka på ett tag till. Det är först efter nyår, när de stora matcherna och utmaningarna väntar, så vi blir varse om Sevilla kan vara med och oroa i titelstriden.
Mycket talar annars för att det blir en fight mellan de klassiska giganterna. Känslan är att vi kan få en rysare som vi inte blivit bortskämda och upplevt på många säsonger.