Jag kan inte säga att jag ens begriper en procent av Barcelonas värvningspolicy, den som pågått i snart ett decennium. Det är omöjligt att bara titta lokalt bland spelare runt om i Katalonien. Alla kan inte gå via La Masía. Men det går samtidigt inte heller bygga ett vinnande lag genom att betala dyra prislappar gång efter gång och till slut ha alldeles för många stjärnor som vill göra samma saker.
Det måste finnas en balans. Några “Sergi Robertos” och några “Marc-André ter Stegens”.
Barcelona har en hel del problem. Jag kallade det “Messi-beroende” i sändningen i går. Den senaste tiden har det blivit ännu mer uppenbart än tidigare. Lagkamraterna vill eller vågar inte ta egna initiativ, utan allt går genom Messi. Oavsett om han befinner sig i en farligare yta eller inte.
Till slut blir det ganska lättläst.
Och när det gäller Barças stjärnvärvningar de senaste åren är det alldeles för många som fungerat i en “Messi-roll” i sina tidigare klubbar. Coutinho i Liverpool, Antoine Griezmann i Atlético. Den som brutit mönster allra mest är Ousmane Dembélé, men ja, han har också haft närmare 20 skador den senaste treårsperioden.
Den enda ljusglimten för Barcelona mot Athletic i går var att se Riqui Puig komma in tidigt i den andra halvleken och ta för sig. Han spelade inte för Messi, han spelade med Messi. Han tog initiativ, var konkret, letade hela tiden efter alternativ framåt i banan.
Betydligt mer produktiv och innovativ än Arthur, som uppenbarligen har en del annat i tankarna. Däremot, för att återknyta till Barças policy när det gäller rekryteringar, förstår jag inte varför Barcelona hellre vill ha en Miralem Pjanic – som passerat 30 och sett ganska trött ut på slutet – snarare än en 23-årig Arthur med otrolig potential.
Kanske finns det mer bakom konflikten Messi/Arthur än vad som uppdagats.
Kanske är den yngre mittfältsgenerationen redo att ta ett större ansvar.
Det kanske är en kombination. Men sett till spelare för spelare och de prislappar det talas om (att Pjanic inte skulle kosta mycket mindre än Arthur) låter det i mina öron som att Barcelona är på väg att göra dålig business.
Eller så spelar den ekonomiska aspekten mindre roll när vi blickar tillbaka om tio år. Kanske öppnar en Arthur-flytt dörren på allvar för Riqui Puig. Kanske är det positivt för Barcelona i längden.
Men Pjanic jämfört med Arthur. Inte får Barcelona en bättre fotbollsspelare. Framför allt inte något att bygga en framtid runt. Blir spännande att se hur det här slutar.
***
Asier Illarramendi har blivit historisk – trots att han inte spelat fotboll sedan omgång tre den här säsongen.
Trots att han inte ens var med i Real Sociedads trupp häromdagen – alltså inte ens inkluderad som avbytare – har han blivit avstängd två matcher. Detta för snack/protester mot domaren.
Detta har aldrig tidigare hänt.
Att spelare som inte varit på planen fått kort och i förlängningen blivit avstängda sker titt som tätt. Detta var något nytt.
Nu har Illarra ändå dragits med småskavanker men comebacken låter vänta på sig av fler anledningar.