Alexander Isak, tillsammans med nyckeltrion Mikel Merino, Nacho Monreal & Portu, vilades från start när Real Sociedad åkte till Balaídos och bara städade av Celta. Poängmaskinen Mikel Oyarzabal kunde plockas av i paus – för att Imanol Alguacil uppenbart kände sig säker på att tre poäng skulle bärgas ändå.
Egna produkter som Aritz Arambarri & Martín Merquelanz (som gjord 15+10 på lån i Mirandés förra säsongen) gjorde sina första framträdanden för säsongen och 20-årige Roberto López fick också speltid.
Isak då, fick inte han spela? Nej, det behövdes inte i den här matchen. Willian José lirade och gjorde det bra. Brassen noterades för sina första fullträffar den här säsongen – två till antalet – och tränare Alguacil har inte många frågetecken kvar att räta ut den här hösten.
I går fick vi ett stort kvitto på att Real Sociedad definitivt är i toppen för att stanna den här säsongen. Titelutmanare? Kanske för tidigt för att säga. Å andra sidan är läget, just den här speciella säsongen, bättre än någonsin för flera lag att skrälla.
Men La Real ser bättre ut än förra säsongen och har så här långt hanterat spelet på två fronter bra. Nu när alla offensiva spelare kommit igång finns ingenting för Alguacil att ligga sömnlös över ur det perspektivet. Den offensiva bredden är enorm.
Det enda frågetecknet jag har när jag ser på Real Sociedads trupp utifrån är mittförsvaret. Diego Llorente försvann sent under förra transferfönstret till Leeds. Ingen konkret ersättare plockades in. Modibo Sagnan var på lån förra säsongen och är fortfarande oprövad. Jag kan inte uttala mig om hur redo han är för att vara tredjevalet bland mittbackarna och kliva in när det behövs.
Aritz Elustundo är väldigt bra. En oerhört trygg ledare i backlinjen, bra på det mesta och väldigt underskattad. Hans betydelse för det här laget går inte bortse ifrån. Det är han som håller den så opolerade Robin Le Normand i handen match efter match.
Att La Real med nuvarande trupp kan fortsätta vara ett lag i det översta toppskiktet är tveklöst. Men ska Real Sociedad göra som 2002/03, och vara en titelutmanare hela vägen in över mållinjen, så hade en förstärkning i mittförsvaret varit gynnsam.
Apropå 2002/03 och en parallell med nuvarande upplaga. Imanol Alguacil har varit huvudtränarei 87 matcher nu. Facit? 42 segrar, 20 kryss & 25 förluster.
Reynald Denoueix, som tränade Real Sociedad den här historiska 02/03-säsongen, hade på sina första 87 matcher ett facit enligt följande: 36 segrar, 26 kryss & 25 förluster.
87 matcher är en del del. Visst ska vi ta Real Sociedad på allvar.
Valencia-Getafe är en av de moderna rivalerna inom spansk fotboll. Det har utspelat sig många krig – ja, i den mån man kan dra en parallell till dramatik, stök & tumult på planen till krig – när lagen har stött på varandra de senaste åren.
Framför allt i januari 2019, då Valencia på ett smått mirakulöst sätt vände i Copa del Rey-kvartsfinalen och gjorde två mål på tilläggstid hemma mot Getafe och på så vis tog sig vidare. Valencia gick till slut hela vägen i turneringen, men det kom att bli just kvartsfinalen mot Getafe som stack ut. Efter Rodrigo Morenos två sena mål bröt kaoset ut, flera spelare hamnade i bråk, en kvartett blev avstängda i efterhand och sedan dess har det varit stökiga möten när lagen drabbat samman.
Så även i går. Två röda kort, galen dramatik i slutskedet där Getafe först vände underläge till 2-1-ledning, men drog på sig straff som Carlos Soler bankade in när klockan var inne i minut 100.
Den otippade klassikern: Valencia mot Getafe.
Fullt nyhetspådrag i Barcelona stundar i veckan, eftersom spelartruppen måste gå med på lönesänkning, åtminstone tillfälligt, för att rädda ekonomin.
Ändå handlar det mesta om Barças kommande värvningar där Eric García fortsatt pekas ut som förstavalet i janauri.
Lönebudgeten ska sänkas med ett par miljarder. Samtidigt som klubben jagar nyförvärv. Det är en intressant fotbollsvärld ändå.