Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

AIK vs Bajen vs Djurgården - hemmapubliken 2012–2016

Ni som följer den här bloggen bra minns säkert att jag uppmärksammade att Djurgården noterade sin sämsta publiksiffra på den nya hemmaarenan Tele2 Arena (Stockholmsarenan) i seriespel då Jönköpings Södra gästade i måndags kväll. Inte nog med det, det var även den sämsta publiksiffran på hemmaplan sedan slutet av oktober 2012 då laget fortfarande spelade på Stadion.

Endast tre dagar efter detta mindre smickrande från Djurgården kom turen till den värsta lokalkonkurrenten AIK. I torsdags när Häcken gästade kom endast 8 507 tappra personer till läktarna. Det innebar att AIK för andra gången lockade färre än 10 000 åskådare till Friends Arena, samt att ett bottenrekord sattes.

För att hitta en lägre hemmapubliksiffra än 8 507 för AIK i seriespel får man backa tillbaks till den 19:e augusti 2012 då 8 352 personer ville se mötet med Örebro SK på plats på den gamla Råsundastadion. Med andra ord noterades den sämsta hemmapubliksiffran på cirka 4 år och 2 månader i måndags – i princip en kopia på Djurgårdens facit.

…Hammarby, då?

Senaste hemmamatchen (i söndags 23:e oktober) mot Elfsborg lockade 21 999 personer till Tele2 Arena. Det är lååååångt ifrån bottennoteringar. Det var “bara” den 34:e gången som Hammarby lockade över 20 000 personer till Tele2 Arena sedan inflyttningen sommaren 2013. Detta kan jämföras med AIK som har lockat minst 20 000 personer till läktarna endast 13 gånger på samma tid. Djurgården är sämst i stan på denna statistik: 10 gånger.

Antal hemmamatcher med över 30 000 åskådare, sedan mitten av 2013

HAM: 6 (bäst)
AIK: 5 – där 3 st av dessa lockade över 40 000.
DIF: 0

Antal hemmamatcher med över 20 000 åskådare, sedan mitten av 2013

HAM: 34 (bäst)
AIK: 13
DIF: 10

Antal hemmamatcher med färre än 10 000 åskådare, sedan mitten av 2013

HAM: 1 (bäst) – den enda gången spelade laget i Superettan…
AIK: 2
DIF: 6 (sämst)

Total hemmapublik på lagens nuvarande hemmaarenor

HAM: 1 125 471 (21 643 i snitt / 52 matcher)
AIK: 1 079 328 (18 294 i snitt / 59 matcher)
DIF: 747 763 (14 380 i snitt / 52 matcher)

Total hemmapublik på lagens nuvarande hemmaarenor, jämförbart (2013–)

HAM: 1 125 471 (21 643 i snitt / 52 matcher)
AIK: 912 136 (17 541 i snitt / 52 matcher) – sedan sommaren 2013
DIF: 747 763 (14 380 i snitt / 52 matcher)

Hemmapublik på lagens nuvarande hemmaarenor, jämförbart (2015–)

HAM: 705 553 (24 329 i snitt / 29 matcher)
AIK: 549 138 (18 936 i snitt / 29 matcher)
DIF: 423 718 (14 611 i snitt / 29 matcher)

Var beredd på att scrolla nu, för nu kommer diagram över de tre Stockholmsklubbarnas samtliga publiksiffror sedan hemmapremiärerna år 2012:

20161029-aik-publik-2012-2016

Obs: trots ett fåtal publiksiffror för AIK som överskrider 35 000 så valde jag att ändå låta X-axeln (publiksiffrorna) stanna vid 35 000 för att göra grafiken direkt jämförbar med Djurgården och Hammarby. De publiksiffror som är större än 35 000 har ändå denna information i respektive stapel.

20161025-dif-publik-2012-2016

20161029-hammarby-publik-2012-2016

***

Jag tror att ni alla läsare kan hålla med om följande ranking över senaste årens bästa publiklag i Stockholm:

1 – Hammarby (bäst)
2 – AIK
3 – Djurgården (sämst)

Carl-Johan Eelde

Efter omgång 28 - kampen om den allsvenska kvalplatsen

Uppmärksammade igår hur Gefle har rusat poängmässigt i det allsvenska bottenträsket. Helsingborg verkligen får verkligen se upp! Efter 1–2-förlusten hemma mot Djurgården blir kampen om den där allsvenska kvalplatsen ännu mer spännande. Detta ger Gefle ännu mer hopp om att få chansen att stanna kvar i Allsvenskan där man spelat sedan 2005.

Så här har bottenlagen presterat så här långt i år:

20161028-allsvenskan-bottenstriden

Enligt SvFF har Helsingborgs totala kostnader exklusive spelarförvärv utvecklats på följande vis med Gefle som jämförelse inom parentes:

2010: 67,8 MSEK (Gefle: 32,7)
2011: 81,9 MSEK (28,9)
2012: 98,4 MSEK (29,0)
2013: 86,9 MSEK (30,9)
2014: 82,9 MSEK (29,6)
2015: 70,5 MSEK (33,5)

Denna kostnadsutveckling för Helsingborg sedan 2012 har tveklöst en del i anledningen till varför laget har gått från toppen av Allsvenskan till att nu riskera att skickas ner till Superettan. De som bedömer huvudtränaren Henke Larssons insatser i HIF bör väga in att klubben har tvingats dra ner på kostnaderna enormt vilket knappast gör att man lockar till sig se bättre spelarna som man kunde göra förut.

Ur ett rent dramaturgiskt perspektiv är senaste tidens sportsliga resultat från Helsingborg och Gefle det absolut bästa som kunnat hända för att bottenstriden skall vara maximalt spännande för de som följer Allsvenskan med stor dos passion.

Tabellrader, efter 28 omgångar

14 HIF 23p, 28–51 (–23), kvalplats
15 GEF 21p, 29–54 (–25), nedflyttningsplats

ÅTERSTÅENDE 2 OMGÅNGARNA AV 2016

2016-10-30 17:30 Gefle – Malmö FF
2016-10-30 17:30 Falkenbergs FF – Helsingborgs IF

2016-11-06 15:00 Östersund – Gefle
2016-11-06 15:00 Helsingborgs IF – Jönköpings Södra

***

Vilket lag tror ni läsare kniper kvalplatsen?

Carl-Johan Eelde

Se upp Helsingborg! Gefle rusar poängmässigt i tabellen!

Någon som minns när Gefle gick upp i Allsvenskan efter att ha slutat tvåa i Superettan 2004? Vem kunde då tro att detta lilla Gefle skulle hålla sig kvar i högsta divisionen i så många år som det blivit? 12 säsonger i sträck (2005–2016) för att vara exakt. Efter en fullständigt genomrutten första halva av säsongen 2016 med blott 8 poäng har många mer eller mindre tagit för givet att Gefle skulle följa med Falkenberg ner i Superettan.

Efter den sista allsvenska omgången (12) inför EM-uppehållet hade Gefle radat upp 7 förluster på löpande band och hade ynka 5 poäng på kontot. Då valde klubben att byta huvudtränare. Roger Sandberg sparkades och ersattes av den tidigare assisterande tränaren Thomas Andersson. Norrlandslaget låg vid den tidpunkten exempelvis hela 10 poäng bakom det Henke Larsson-coachade Helsingborg.

Så här har det gått sedan tränarbytet:

20161027-allsvenskan-bottenstriden

Gefle inledde med en förlust efter EM-uppehållet (2–4 borta mot Häcken 9:e juli), men därefter har laget ändå presterat förvånansvärt bra. Gapet upp till Helsingborg har minskat från 10 till 2 poäng. Helsingborg har dock en match mer kvar att spela.

Kan Gefle rädda sig kvar i Allsvenskan? Kan Gefle gå om Helsingborg nu i slutskedet?

Sedan Djurgården bytte tränare, också i syfte att rädda laget kvar i Allsvenskan, har Gefle endast 3 förluster. Bara topplagen Malmö FF (grattis till SM-guldet!) och AIK som har färre förluster: 2 stycken. Så här ser allsvenska tabellen ut sedan Djurgårdens tränarbyte och det får ses som en slags formkurva:

20161027-allsvenskan-sedan-omg17

Medan Helsingborg har radat upp hela 9 förluster har Gefle bara åkt på stryk tre gånger: 1–2 borta mot Djurgården, 0–1 borta mot AIK samt 0–1 hemma mot J-södra. Samtliga är så kallade uddamålsförluster. Gefle är knappast en slagpåse just nu.

Gefles mål- och poängmaskin är Johan Bertilsson som står på 7 mål & 9 assister efter 27 spelade matcher (samtliga från start). Hos Helsingborg leder Henkes grabb Jordan Larsson den interna skytteligan med sina 5 mål, medan Anton Wede som skuggar bakom med sina 4 mål leder interna poängligan tack vare 3 assist. Bägge nämnda HIF-spelare står på 24 spelade matcher.

***

Vad anser ni läsare: vilket lag av Gefle och Helsingborg har det som krävs för att slippa direktnedflyttning till Superettan? Tilläggas bör att Helsingborg har en teoretisk chans att gå om GIF Sundsvall och på så vis skicka ner Gefle till Superettan medan Sundsvall får kvala sig kvar.

 

Carl-Johan Eelde

DIF-Jsödra gav sämsta hemmapublikssiffran på 4 år

Efter att Djurgården inkasserat sin 14:e allsvenska förlust (mot Hammarby) i år kombinerat med att laget har säkrat en plats i Allsvenskan 2017 samt att den kyliga hösten kommit är det kanske inte konstigt att det är svårt att fylla Stockholmsarenan.

Djurgården befinner sig onekligen i den absolut tråkigaste delen av “ingenmanslandet” i tabellen: har varken med bottenstriden eller europacupplatserna att göra. Dessa förutsättningar gör det extra svårt att väcka liv i de så berömda “medgångssupportrarna”.

Så blev det dags för årets näst sista hemmamatch i går kväll på den plastgräsprydda Stockholmsarenan när naturgräslaget Jönköpings Södra – med den dumpade ex-Djurgårdaren André Calisir – kom på besök. 6 724 beundransvärda “motgångssupportrar” såg till att laget i hjärtat slapp spela inför tomma läktare.

Matchen slutade 0–2, vilket innebär den 15:e förlusten samt insläppt mål nummer 43 respektive 44 för säsongen. Kanske borde Djurgården ha förlängt med Calisir i slutet av 2011 istället för att låta honom lämna som bosman för just detta Jönköpings Södra?

Ni som har läst rubriken har nog redan förstått att detta inlägg kommer inte att behandla förlustmatchen utan i stället ta upp det faktum att så få dök upp på läktarna. Denna match slog faktiskt nytt rekord i minst antal åskådare för Djurgårdens hemmamatcher på Stockholmsarenan.

Aldrig tidigare har publiksiffran underskridit 7000 för Djurgården på Stockholmsarenan, men nu har det hänt, och så här har klubbens publiksiffror utvecklats sedan sista hela säsongen på Stockholms Stadion, vilket var 2012:

20161025-dif-publik-2012-2016

(Längs y-axeln ser ni årtal kombinerat med de allsvenska omgångar som innebär hemmamatcher för Djurgården. Nästa allsvenska hemmamatch blir således 2016-29.)

Matchen mot Jönköpings Södra var alltså ett nytt bottenrekord på Stockholmsarenan (Tele2). Totalt har Djurgården spelat 52 allsvenska hemmamatcher på den arenan och haft publiksiffror mellan 6 724 som sämst och 27 798 som bäst med 14 380 i snitt. Totala publiksiffran är 747 763.

Vem blir den milj000.000nte besökaren? 

För att hitta senaste publiksiffran som var sämre än den mot Jönköpings Södra måste man bläddra fyra år bakåt i statistikböckerna. Svaret har vi i den hemmamatch som föregick “päronmatchen” (mot Mjällby tidigt 2013). Den sista oktober 2012 fick 5 637 åskådare bevittna en 1–1-kamp mot Syrianska (på Stadion) där Sebastian Rajalakso och Sharbel Touma gjorde varsitt mål.

Hur länge tror ni läsare att detta bottenrekord för Djurgården på Stockholmsarenan (ja, jag vet – den är namnsponsrad för att heta Tele2 Arena) kommer att stå sig?

Carl-Johan Eelde

Flashback: Zlatans målfacit i La Liga säsongen 2009-10

Det snackas då och då om att “man kan inte jämföra Zlatan (Ibrahimovic) med (Leo) Messi & (Cristiano) Ronaldo”, men självklart kan man alltid göra det. Vem var kungen av El Clasico i slutet av 2009 (29:e november)? Barcelona vann med 1–0, där Messi spelade hela matchen, Zlatan hoppade in i 51:a och Ronaldo byttes ut i den 66:e. I en kvart hade vi dessa tre världsstjärnor på planen samtidigt. Det var i denna “magiska kvart” som Zlatan gjorde det där klassiska målet. Messi spelade 90 minuter, Ronaldo spelade cirka 66 minuter och Zlatan drygt 39 minuter.

Så här ser den grafiska bilden ut för trions målutveckling i La Liga den säsongen som Zlatan spelade i Barcelona:

20161022-la-liga-2009-10-skytteligan

En enskild match är såklart inte ett karriärfacit, och ej heller ett säsongsfacit. Zlatan var kungen av El Clasico den gången, men var sämst i trion då ligaspelet kunde summeras. Zlatan och Ronaldo spelade lika många matcher (29 stycken) men Ronaldo gjorde betydligt fler mål.

Trots allt så var Zlatan målkungen i denna trio fram till den 16:e omgången (även om Zlatan inte alltid var ledaren). Zlatan var målkungen i 42 procent av säsongen. I den 17:e omgången där Zlatan inte spelade gjorde Messi hattrick och gick om och den ledningen behölls säsongen ut.

Det skulle dröja till den 23:e omgången innan Ronaldo kunde gå upp på samma antal mål som Zlatan: 12 stycken. Därefter gjorde Ronaldo ett litet ryck, men i den 29:e omgången gjorde Zlatan mål och klev upp på 15 mål medan Ronaldo stod kvar på sina 17 stycken. Så långt in på säsongen var det ingen större skillnad i prestation.

I de sista 9 omgångarna (30–38) blev det väldigt sparsamt med speltid för Zlatan: fick spela i 5 av 9 matcher. Två starter som gav en 90-minutersmatch samt 65 minuter. Tre inhopp med otacksamma 5–10 minuter kvar av matcherna. Under denna period av 9 matcher gick Ronaldo från sina 17 till 26 mål, medan Zlatan gjorde endast ett enda och slutade på 16 stycken.

***

Gillar ni läsare sådana här flashbacks inom statistik? Sugna på fler framöver?

Carl-Johan Eelde

Djurgårdens derbyfacit på 2000-talet - för samtliga år

Senaste veckorna har en av de stora snackisarna i Allsvenskan varit Djurgårdens usla derbyfacit på senare tid, samt det där berömda “derbyspöket” som verkar ha checkat in “mellan väggarna” hos Blåränderna. För drygt 10 år sedan var det Hammarby som gästades av samma spöke.

Diverse påståenden och statistik kring Djurgårdens derbyfacit har ältats på sistone. Vad är det som egentligen är sant? Stämmer det? Och hur har Djurgården egentligen presterat på 2000-talet i de riktiga derbymatcherna?

Nu kör vi, först i grafisk variant som ger rejält med kött på benen:

20161020-dif-derbyfacit-2000-talet

Eftersom det klämdes in ett cupderby i mars så stod inte bara 12 derbypoäng på spel under 2016, utan hela 15 poäng – precis som det råkade bli åren 2002 och 2003 om man låtsas att finalen 2002 och kvartsfinalen 2003 hade gett poäng.

Som ni ser i grafiken, så är det precis som många av er läsare redan kände till, att Djurgården tog noll poäng i år mot AIK och Bajen. Noll av 15 poäng. Detta slår faktiskt året 2009 då det blev noll av 12 poäng.

TABELLRADER, de två sämsta åren:
2016: 5m 0 0 5 4–15 (–11), 0 av 15p (0 mål mot AIK, 4 mål mot Bajen)
2009: 4m 0 0 4 1–7 (–6), 0 av 12p (0 mål mot AIK, 1 mål mot Bajen)

Djurgårdens riktiga storhetstid i Stockholm var definitivt åren 2001–2004, det vill säga de fyra första åren efter att ha tagit sig upp från Superettan.

DJURGÅRDENS DERBYFACIT – 2000-talet
Mot AIK: 32m 9 12 11 41–46 (–5)
Mot Bajen: 23m 9 3 11 29–36 (–7)
Totalt: 55m 18 15 22 70–82 (–12)

Senaste segrarna
Mot AIK: 19 sep 2011, 1–0 (Kennedy Igboananike)
Mot Bajen: 13 aug 2007, 1–0 (Micke Dahlberg)

Segertorka – antal matcher i rad utan seger
Mot AIK: 10 matcher (10 allsvenska matcher)
Mot Bajen: 9 matcher (8 allsvenska matcher & 1 cupmatch)

***

Blir det en repris av året 2010 (full pott i derbyn) för Djurgården under 2017, eller hur tror ni läsare att det kommer bli? Vilket Stockholmslag kommer att vara bäst nästa år?

Carl-Johan Eelde

Zlatan VS Messi VS Ronaldo – 18 oktober 2016

Känns nu värt att citera det jag skrev i denna Statistikbloggen för ett tag sedan:

“Skulle Zlatan bli mållös borta mot Liverpool i nästa ligamatch (måndag 17:e oktober) så är den senaste sviten som pågick till 18:e januari 2015 med 4 ligamatcher i rad utan mål tangerad.”

Nu blev det alltså exakt så.

Därmed ser Man Uniteds facit ut så här i Premier League denna säsong, med antal Zlatan-mål:

2016-08-14, omg 1, Bournemouth (b) – 1 mål
2016-08-19, omg 2, Southampton (h) – 2 mål
2016-08-27, omg 3, Hull (b) – 0 mål
2016-09-10, omg 4, Man City (h) – 1 mål
2016-09-18, omg 5, Watford (b) – 0 mål
2016-09-24, omg 6, Leicester (h) – 0 mål
2016-10-02, omg 7, Stoke (h) – 0 mål
2016-10-17, omg 8, Liverpool (b) – 0 mål

———————————————————–
2016-10-23, omg 9, Chelsea (b) – ?

Zlatans senaste mål kom i matchen mot Man City som synes i tabellen ovan. Målet kom i den 42:a spelminuten. Det gör att hans måltorka är uppe i drygt 4 1/2 match, eller 408 minuter exklusive stopptidsminuter.

Trots den långa måltorkan har Zlatan ändå ett bättre målsnitt i ligan denna säsong än vad Cristiano Ronaldo har. Det uppdaterade diagrammet ger följande bild:

20161018-z-r-m-liga

Denna säsong i ligaspelet (efter 8 omgångar i både La Liga & PL)
Messi: 5 mål på 6 matcher => 0,833 mål/match
Zlatan: 4 mål på 8 matcher => 0,500 mål/match
CR7: 2 mål på 5 matcher => 0,400 mål/match

***

Denna vecka är det europacupmatcher. För denna Superstar-trio innebär det följande matchprogram:

Tis 18 okt 2016 (20:45), Real Madrid – Legia Warszawa
Ons 19 okt 2016 (20:45), Barcelona – Man City
Tor 20 okt 2015 (21:05), Man United – Fenerbahce

…därefter spelar lagen på följande vis i ligaspelet under kommande helg:

Lör 22 okt 2016 (16:15), Valencia – Barcelona
Sön 23 okt 2016 (17:00), Chelsea – Man United
Sön 23 okt 2016 (20:45), Real Madrid – Athletic Bilbao

Real Madrid får vila längst tid mellan de kommande två matcherna för respektive lag. Om man nu kan kalla träningar för att “vila”…

***

Skulle Zlatan gå mållös från stormötet med Chelsea så innebär det 5 ligamatcher i rad utan att ha gjort mål. Det hände aldrig i PSG. Det hände heller aldrig i Milan. Däremot inträffade det i Barcelona säsongen 2009/10 under de sex omgångarna 16–21 där Zlatan missade omgång 17:

2:a januari – 6:e februari 2010 (omgång 16, 18, 19, 20 & 21)

Carl-Johan Eelde

Råsundas & Friends Arenas facit 2000–2016

För två dagar sedan skrev jag en summering av Friends Arenas facit sedan premiärlandskampen mot England i november 2012. I denna redovisade jag att publiksiffran för matchen mot Bulgarien i måndags inte bara är den sämsta för tävlingsmatcher hittills på Friends Arena, utan även den sämsta för tävlingsmatcher på hela 2000-talet på Sveriges nationalarenor – Råsunda och Friends.

…men ni läsare fick ingen grafik på detta, där och då. Det blogginlägget fokuserade på Friends Arena. Hade nog blivit för långt om den grafiken hade adderats till det inlägget som redan var långt.

Så nu kommer en grafik som ni kanske aldrig sett förut någonstans i svensk media tidigare, grafisk genomgång av samtliga 55 landskamper under 2000-talet på Sveriges två nationalarenor, uppdelat efter tränings- och tävlingsmatcher:

20161014-publiksiffrorna-2000-talet

PUBLIKFAKTA (år 2000–2016) – alla landskamper
Totala publiksiffran: 1 747 590 (Råsunda: 989 030, Friends: 758 560)
Matcher per arena: Råsunda – 34 st, Friends – 21 st
Publiksiffra, max: 35 220 (Råsunda), 49 967 (Friends)
Publiksiffra, snitt: 29 089 (Råsunda), 36 122 (Friends)
Publiksiffra, min: 15 109 (Råsunda), 13 438 (Friends)
Beläggningsgrad: Råsunda (35k) – 83,1%, Friends (50k) – 72,2%

PUBLIKFAKTA (år 2000–2016) – endast tävlingsmatcher
Totala publiksiffran: 1 186 755 (Råsunda: 671 589, Friends: 515 166)
Matcher per arena: Råsunda – 21 st, Friends – 13 st
Publiksiffra, max: 35 220 (Råsunda), 49 766 (Friends)
Publiksiffra, snitt: 31 980 (Råsunda), 39 628 (Friends)
Publiksiffra, min: 25 342 (Råsunda), 21 777 (Friends)
Beläggningsgrad: Råsunda (35k) – 91,4%, Friends (50k) – 79,3%

PUBLIKFAKTA (år 2000–2016) – endast träningsmatcher
Totala publiksiffran: 560 835 (Råsunda: 317 441, Friends: 243 394)
Matcher per arena: Råsunda – 13 st, Friends – 8 st
Publiksiffra, max: 34 735 (Råsunda), 49 967 (Friends)
Publiksiffra, snitt: 24 419 (Råsunda), 30 424 (Friends)
Publiksiffra, min: 15 109 (Råsunda), 13 438 (Friends)
Beläggningsgrad: Råsunda (35k) – 69,8%, Friends (50k) – 60,8%

Vi ser att det gamla Råsunda har högre lägstasiffror än Friends för publik. Dessutom har gamla Råsunda fortfarande en betydligt högre beläggningsgrad oavsett hur man räknar, det vill säga hur välfyllda arenorna är.

Klivet från Råsunda till Friends innebar en ökning med hela 42–43 procent i kapacitet för antalet åskådare, eller från cirka 35 till cirka 50 tusen som säkert ni alla läsare redan har bra koll på. Men vi ser i statistiken att ökningen av publiksnittet har definitivt inte hängt med särskilt bra då beläggningsgraden minskat grovt avrundat med 10 procentenheter.

Totala publiksnittet på Friends Arena – drygt 36 tusen – är ynka 3,2 procent mer än gamla Råsundas kapacitet. Publiksnittet för tävlingsmatcherna på Friends Arena – drygt 39 tusen – är 13,2 procent över Råsundas kapacitet. Detta är banne mig värt en liten tabell:

Friends Arenas övertag mot gamla Råsunda
Publikkapacitet: 42–43 procent
Tävlingsmatcher: 13,2 (Friends snitt VS Råsundas kapacitet)
Alla matcher: 3,2 (Friends snitt VS Råsundas kapacitet)

***

Sportsliga resultatet på 2000-talet
T: 55m 34 9 12 111–55 (+56) 111p (2,02 p/match & 61,8% segrar)
R: 32m 21 6 7 69–29 (+40) 69p (2,16 p/match & 65,6% segrar)
F: 21m 13 3 5 42–26 (+16) 42p (2,00 p/match & 61,9% segrar)

Gjorda mål/match
T: 111 mål –> 2,02 mål/match
R: 69 mål –> 2,16 mål/match
F: 42 mål –> 2,00 mål/match

Insläppta mål/match
T: 55 mål –> 1,00 mål/match
R: 29 mål –> 0,91 mål/match
F: 26 mål –> 1,24 mål/match

T = Totalt, R = “Råsunda” (Råsundastadion), F = “Friends” (Friends Arena).

Carl-Johan Eelde

Allsvenskan: så bra är alla lag inför sista 5 omgångarna

Efter senaste tidens landskamper är det nu dags för klubblagsfotboll kommande drygt 3 veckorna i hela europa. Därefter är det dags för VM-kvalmatchen Frankrike–Sverige fredag den 11:e november samt träningsmatchen borta mot Ungern tisdag den 15:e november. Men innan den landslagssamlingen är det dags för det som de flesta av oss har längtat efter i snart ett år: de absolut sista omgångarna i Allsvenskan 2016.

Samtliga lag i Allsvenskan har nu spelat 25 omgångar. Fem omgångar återstår: omgångarna 26–30. Nu skall det avgöras. Både i toppen och i botten. Dessutom har flertalet lag god chans att spela till sig en hemmaplansfördel till svenska cupens gruppspel. Av de gruppspelsklara lagen kommer de åtta bäst placerade i Allsvenskan att få 2 istället för 1 hemmamatch vilket är en viss fördel. Så det finns definitivt anledningar att hålla tummarna för laget i sitt hjärta även om laget just nu är hårt förankrat i “ingenmansland”.

En bra måttstock på hur bra samtliga Allsvenska lag är just nu är att kolla på hösttruppernas resultat. Det vill säga alla resultat efter slutskedet av sommarens transferfönster som bommade igen den 11:e augusti (mellan omgångarna 17 och 18). Men jag tar mig friheten att räkna från och med omgång 17, eftersom det var inför denna som Djurgården bytte huvudtränare.

Så här ser den Allsvenska tabellen ut för hösttrupperna:

20161013-allsvenskan-formkurva

Den kommande omgången är glödhet! Först är det seriefinalen IFK Norrköping–Malmö FF på söndag, en match som hemmalaget måste vinna för att hålla guldstriden maximalt spännande för oss som hejar på andra lag. Därefter kommer de två formstarka lagen Djurgården (2,11 p/match) och Hammarby (2,00 p/match) att mötas nu på måndag på Tele2 Arena där Hammarby agerar hemmalag. Förhoppningsvis blir det derbyt en riktig fotbollsfest!

Tabelltoppen efter omgång 25:

1 – MFF 57p, 31 plusmål
2 – “Nor” 53p, 21 plusmål
3 – AIK 50p, 22 plusmål

Omgång 26 i sin helhet:

Lördag 15:e oktober
Falkenberg–Sundsvall

Söndag 16:e oktober
Örebro–Kalmar
AIK–Östersund
IFK Norrköping–Malmö FF
Elfsborg–Helsingborg
J-Södra–Häcken

Måndag 17:e oktober
IFK Göteborg–Gefle
Hammarby–Djurgården

Samtliga matcher visas i C Mores sportutbud.

Carl-Johan Eelde

Friends Arenas facit 2012–2016

Efter avslutad “week of football”, eller vad man nu vill kalla det, så har Sverige förmodligen spelat årets sista landskamp på nationalarenan Friends Arena i Solna (väster om Stockholm). Med tanke på förra blogginlägget som handlade om publiksiffrorna inför Bulgarien-matchen så blir detta ett inlägg för att “knyta ihop säcken” då vi nu kan lägga Friends Arena år 2016 bakom oss.

Vi kan konstatera först och främst att publiksiffran 21 777 för Sverige–Bulgarien är det nu gällande bottenrekordet för tävlingslandskamper på Friends Arena. Förra bottenrekordet, 22 528 åskådare, från oktober 2014 när Liechtenstein gästade, ansågs väl vara “oslagbart”, men det gick tydligen att slå. Här är samtliga publiksiffror för landslagets matcher på Friends Arena i grafisk version:

20161012-publiksiffrorna-friends

Efter att ha undersökt publiksiffrorna för tävlingsmatcherna för åren 2000–2012 på det gamla Råsunda så fanns det ingen med lägre siffra. Det var oftast cirka 32–35 tusen som publiksiffror för dessa tävlingsmatcher.

För träningsmatcherna på Råsunda på 2000-talet var Sverige–Norge den 8:e juni 2005 den möjligen sämsta publikmagneten med endast 15 345 åskådare. Det kanske inte låter så värst mycket bättre än de 13 438 som kom till Sverige–Norge på Friends i Augusti 2013, men i relation till publikkapacitet så nådde Sverige-Norge år 2005 cirka 44 procent beläggningsgrad medan senaste mötet på Friends endast fyllde knappt 27 procent av arenan.

Kontentan: Sverige–Bulgarien i VM-kvalet den 10:e oktober 2016 är just nu den historiska matchen med lägst publiksiffra för tävlingsmatcher på Sveriges nationalarena under 2000-talet.

De tre sämsta publiksiffrorna för Sveriges tävlingsmatcher hemma på Friends är av en händelse de tre senaste “oktobermatcherna” (2 gånger under “Zlatan-epoken” och 1 gång efter “Zlatan-epoken”):

Oktober 2014: 22 528 (mot Liechtenstein), en söndag kl 20:45
Oktober 2015: 25 351 (mot Moldavien), en måndag kl 18:00
Oktober 2016: 21 777 (mot Bulgarien), en måndag kl 20:45

Går vi bakåt ytterligare till de tre första första oktobermatcherna så har vi 3x utsålt Friends Arena (Ryssland, Österrike och Tyskland). Med andra ord är oktober en volatil månad. Blandar och ger: 3 gånger fullsatt i rad, därefter de tre sämsta publiksiffrorna. Blickar vi framåt ett år till Oktober 2017 så är det Luxemburg på gästlistan. Känner ni läsare att risken är stor att det blir ytterligare en ödslig oktobermatch? Eller lyckas förbundet fylla arenan?

***

Resultatmässigt på Friends Arena kan vi svenska supportrar (och SvFF) glädja oss åt att landslaget har nu den längsta förlustfria sviten någonsin: 6 matcher varav 3 segrar och 3 kryss med totala målskillnaden 12–3 (+9) och 3 stycken så kallade “målvaktsnollor”. Denna svit startade efter förnedringen i september 2015 mot Österrike, som vi alla vill glömma.

Längsta segersviten på Friends Arena är September 2014 (Estland) till och med Juni 2015 (Montenegro): 5 raka segrar, med hela 10–1 (+9) i målskillnad. Motståndarna var i turordning Estland, Ryssland, Liechtenstein, Iran och Montenegro. Det enda insläppta målet kom i matchen mot Iran (Javad Nekounam var det som målade). Därefter kom den där matchen mot Österrike som inte var så rolig…

Dessa två nämnda sviter avser alltså enbart matcher på Friends Arena och inte på övriga arenor.

Totalt har Sverige spelat 21 landskamper på Friends Arena. Tabellraden ser ut enligt följande, till och med oktober 2016 (Bulgarien-matchen):

21m 13 3 5 42–26 (+16) 42p

Poäng/match: 2,00
Segerprocent: 61,9%
Målvaktsnollor: 9 gånger (43% av matcherna)
Målrikaste match: Sverige–Tyskland (okt 2013), 8 mål (3–5)

***

Det har även tagits upp i media att dessa sämre publiksiffror kan ha att göra med sena avsparkstider som gör att exempelvis barnfamiljer kan komma hem kring midnatt en vardag vilket lär få ett och annat hushåll att föredra att följa matchen från TV-soffan istället.

Stämmer verkligen detta? Är det så att personer bara gått ut och “gubbgissat”? Statistikbloggen har granskat om det verkligen finns statistiskt belägg för dessa magkänslor.

Hela nio gånger har Friends Arena varit fullsatt (snudd på 50 tusen) när Sverige spelat landskamper. En summering av dessa landskamper ger dessa avsparkstider:

1 England, nov 2012 – onsdag 20:30 (träning, TV4)
2 Argentina, feb 2013 – onsdag 20:30 (träning, TV4)
3 Irland, mars 2013 – fredag 20:45 (kvalmatch, Kanal 5)
4 Österrike, oktober 2013 – fredag 20:45 (kvalmatch, Kanal 5)
5 Tyskland, oktober 2013 – tisdag 20:45 (kvalmatch, TV4)
6 Portugal, november 2013 – fredag 20:45 (kvalmatch, TV4)
7 Ryssland, oktober 2014 – torsdag 20:45 (kvalmatch, Kanal 5)
8 Österrike, september 2015 – tisdag 20:45 (kvalmatch, Kanal 5)
9 Danmark, november 2015 – lördag 20:45 (kvalmatch, Kanal 5)

Vid 5 av 9 tillfällen då Friends Arena har varit fullsatt då avsparkstiden varit 20:30 alternativt 20:45 under veckodagarna tisdag–torsdag.

Det talar sitt tydliga språk att det faktiskt g-å-r att fylla Friends Arena när det är dessa avsparkstider som gäller.

***

Totala publiksiffran på Friends Arena är nu 758 560 (snittet är 36 122, eller 39 628 för kvalmatcher och 30 424 för träningsmatcher). 241 440 återstår till att den milj000.000nte besökaren klampar in. Med snudd på fullsatta läktare (minst 48 288 i snitt) så sker detta om fem landskamper.

Carl-Johan Eelde

Landslagets alla publiksiffror på nya nationalarenan

1000 gratisbiljetter delas ut till Sverige–Bulgarien, meddelar Svenska Fotbollförbundet (SvFF). Hade biljettförsäljningen i god tid pekat mot ett fullsatt Friends Arena hade detta aldrig hänt. Sådana här livlinor var SvFF inte i närheten av att behöva under de första smekmånaderna för den nya arenan då även Zlatan Ibrahimovic var en publikmagnet. SvFF har dessutom mer eller mindre t-v-i-n-g-a-t-s sänka biljettpriserna rejält, inte bara inför Bulgarien utan det blev så även inför Holland senast.

Tiderna har förändrats. Inget snack om saken.

Tittar man på publiksiffrorna på Zlatan-tiden så blev det totalt 11 stycken tävlingsmatcher. Vid 7 av dessa blev det i praktiken fullsatt (snudd på 50 000), i alla fall enligt de officiella publiksiffrorna. För de resterande 4 tävlingsmatcher blev det “Råsundasiffror” (32–33 tusen) i 2 stycken, samt knappt 23 tusen respektive drygt 25 tusen i de två sämsta. Grafiskt ser det ut så här:

20161009-publiksiffrorna-friends

Hittills i år är rekordet knappt 38 tusen. Det hade spekulerats en hel del inför Wales-matchen att Zlatan skulle sluta i landslaget efter sista matchen i EM. Kanske lockade detta några fler till Friends för att troligen skulle bli sista chansen att se honom i landslaget på hemmaplan?

Träningsmatchen mot Wales lockade alltså fler till Friends Arena än vad “Party-Janne“:s första landskamp gjorde, trots att det var en tävlingsmatch och trots att det var mot Holland och trots att biljettpriserna hade sänkts rejält dagarna innan.

Vi lär inte komma i närheten av “nästan 50 tusen” på Friends Arena nu när Bulgarien kommer på besök. Därmed blir 2016 det första året utan ett fullsatt Friends Arena för landslaget. Hur blir det nästa år? Blir det fullsatt i någon av landskamperna?

Spelprogram VM-kval – 2017 års matcher

2017-03-27 Sverige–Vitryssland
2017-06-09 Sverige–Frankrike
2017-10-07 Sverige–Luxemburg

Utöver dessa så tillkommer det någon landskamp. Det kan dessutom bli aktuellt med ett playoff-dubbelmöte för VM om Sverige blir grupptvåa i kvalgruppen. Det på förhand största hoppet om att kunna fylla Friends under år 2017 får väl anses vara Frankrike.

Hittills är den totala publiksiffran för Sveriges landskamper 736 783. Det ger ett snitt på 36 839 åskådare/landskamp, eller drygt 41 tusen i snitt för tävlingsmatcher och drygt 30 tusen för träningslandskamper. Publikrekordet (49 967) är fortfarande premiärmatchen mot England (4–2, med 4 st Zlatan-mål) som var en träningsmatch. Sämsta publiksiffran är från träningsmatchen mot Norge i augusti 2013: 13 438.

Något nytt bottenrekord publikmässigt mot Bulgarien ikväll får vi hoppas att det inte blir…

För alla er som inte kommer att se matchen på plats (avspark 20:45) men vill kolla:

Alt A – på TV: sajten tvmatchen har superkoll på hur matchen sänds.
Alt B – närmaste/bästa sportbaren (Google-sökning)

Carl-Johan Eelde

Zlatans måltorka just nu den längsta på drygt 20 månader

De flesta fotbollsintresserade har förmodligen märkt av att Zlatans första tid i nya klubben Man United blev den fina smekmånaden som han var värd. Mål i första träningsmatchen som dessutom spelades på Ullevi. Avgjorde sedan i supercupfinalen med 2–1-målet. Sedan rullade det på med 4 mål på 4 första ligamatcherna.

Sedan har något hänt efter ligamatchen mot lokalrivalen Man City där senaste ligamålet kom. Smekmånaden får nog anses vara över med tanke på måltorkan i ligan kombinerat med ett relativt svagt målfacit i de övriga tävlingsmatcherna (Europa League och ligacupen). Denna måltorka leder oss in på Zlatans senaste måltorkor i ligaspelet. När hände det senast?

Zlatan-målen i ligaspelet med Man United hittills denna säsong:

2016-08-14, omg 1, Bournemouth (b) – 1 mål
2016-08-19, omg 2, Southampton (h) – 2 mål
2016-08-27, omg 3, Hull (b) – 0 mål
2016-09-10, omg 4, Man City (h) – 1 mål
2016-09-18, omg 5, Watford (b) – 0 mål (klockrent att Rash-FORD målade mot Wat-FORD)
2016-09-24, omg 6, Leicester (h) – 0 mål
2016-10-02, omg 7, Stoke (h) – 0 mål
———————————————————–
2016-10-17, omg 8, Liverpool (b) – ?

Den pågående måltorkan i ligan är tre matcher i rad. Senast Zlatan gick mållös från tre eller fler ligamatcher i rad var perioden (i PSG-tröjan) som pågick 14:e december 2014 till och med 18:e januari 2015 där det blev hela fyra ligamatcher i rad utan att ha gjort mål. Det är drygt 20 månader sedan. Därefter har Zlatans längsta måltorka i ligaspelet varit två matcher – fram till nu med tre matcher i rad.

Sveriges Radios fotbollstalkshow “FotbollsArena” tog upp denna måltorkastatistik i slutet av senaste avsnittet (här kan ni lyssna på det, eller rota fram avsnittet från 3 oktober 2016 med mobilappen SR Play). Där uppges det att den pågående måltorkan är fyra ligamatcher lång och att senaste lika långa sviten (4 matcher) höll på till november 2014.

Statistikbloggens läsare vet nu att det är tre och inte fyra ligamatcher som gäller och att den senaste minst lika långa sviten höll på till januari 2015 och inte november 2014. Den måltorkan på 4 ligamatcher i rad som Richard Henriksson nämnde i Stat-attack är den näst senaste och inte den senaste.

Skulle Zlatan bli mållös borta mot Liverpool i nästa ligamatch (måndag 17:e oktober) så är den senaste sviten som pågick till 18:e januari 2015 med 4 ligamatcher i rad utan mål tangerad.

There is one more thing…

Hur många av er läsare tänker tanken nu: när spelade Zlatan senast 5 ligamatcher i rad utan att göra mål? Det har Statistikbloggen grävt fram. Det hände aldrig i PSG (max 4). Det hände aldrig i Milan (max 4). Däremot inträffade det under säsongen i Barcelona:

2009-10: 2:a januari – 6:e februari 2010 (omgång 16, 18, 19, 20 & 21)

Om Zlatan skulle nå fem mållösa ligamatcher i rad med Man United, då kan ni läsare säkert lista ut vad Statistikbloggen ska försöka komma ihåg att granska.

Uppdaterat/rättelse (7 oktober 2016): Zlatans mållösa svit mars–maj 2011 stannade vid 4 ligamatcher (omgång 28, 29, 32 & 36) och inte vid 5 stycken (inklusive omgång 37) som tidigare uppgavs. Femmatchsviten från januari–februari 2010 är korrekt och därmed den senaste.

Carl-Johan Eelde

IFK Göteborg matematiskt sett borta från guldchansen

Bloggade tidigare om att IFK definitivt är borta från guldchansen. Då var det på rent statistiska grunder. Nu är laget även matematiskt sett borta från chansen att vinna SM-guld, eller så nära matematiskt borta man kan komma (för att vara petig). Efter förlusten borta mot Kalmar på “kycklingarenan” står IFK Göteborg kvar på 42 poäng. Inför mötet var det 18 poäng i potten. Nu är det bara 15 poäng kvar att spela om, och lika många poäng upp till serieledande Malmö FF.

Om två lag hamnar på samma poäng är det i första hand målskillnad (“plusmål”) som bestämmer tabellplaceringen. Det räcker därför inte att IFK Göteborg ska vinna allt och Malmö FF ska förlora allt. Malmö FF leder med hela 23 “plusmål” (31 mot Göteborgs 8). Med 5 omgångar kvar är denna ledning 4,6 plusmål/match. Så nu blir det dags för ett räkneexempel/tankeexperiment!

I praktiken innebär detta med “plusmålen” för nästa omgång att om Malmö FF förlorar borta mot IFK Norrköping med 1 “minusmål” så måste IFK Göteborg kontra med målkalas (4 “plusmål”) mot Gefle hemma. Förlorar Malmö FF med 4 “minusmål” behöver inte IFK Göteborg vinna lika stort mot Gefle även om ju fler “plusmål” desto bättre. Denna logik för MFF-förluster och IFK Göteborg-segrar måste därefter hålla i sig säsongen ut: att hämta in 5 “plusmål” per omgång.

Malmö FF har faktiskt råd i detta räkneexempel att förlora mot IFK Norrköping som är 4 poäng bakom. Detta räkneexempel bygger även på att guldjagande IFK Norrköping och AIK inte får gå om ett Malmö FF som förlorar resterande matcher. Med andra ord måste IFK Norrköping förlora sina 4 sista matcher efter en seger mot Malmö FF. AIK får ta maximalt 6 av 15 poäng på sista 5 omgångarna.

Att A-L-L-T detta (i tankeexperimentet ovan) skall klaffa för IFK Göteborgs del är verkligen omöjligt. Nu när IFK Göteborg har försvunnit från guldchansen leder detta oss till AIK som ligger sämst till av de tre lag som fortfarande har chansen kvar. AIK:s “tennisseger” med 6–0 hemma mot IFK Norrköping gjorde att man tog in alla inbördes “plusmål” och gick om och har en liten fördel med ett “plusmål” som kan komma att vara viktigt.

Över till verkligheten och nuläget med grafisk illustration:

20161003-guldstriden-allsvenskan

(Det längst upp till höger i diagrammet är poängskörd vid full pott för de tre lagen som har guldchansen kvar samt IFK Göteborg som nu är så nära matematiskt borta man kan vara.)

AIK med sina 50 poäng på 25 matcher (och dansar på/kring “guldsnittet”) är hela 7 poäng bakom Malmö FF, men till skillnad från IFK Göteborg som bara kan ta SM-guld om resterande matcher avgörs på ett skrivbord av någon med ett hjärta som dunkar stenhårt för Blåvitt, så har Solnagänget ändå en guldchans kvar som gör att hoppet fortfarande finns.

Resterande 5 omgångarna (med 15 poäng i potten) i turordning…

Malmö, 57p (+31): Norrköping (b), Östersund (h), Falkenberg (b), Gefle (b), Hammarby (h). 2 hemma.
Norrköping, 53p (+21): MFF (h), Falkenberg (h), Elfsborg (b), Hammarby (b), Göteborg (h). 3 hemma.
AIK, 50p (+22): Östersund (h), Göteborg (b), Häcken (h), J-Södra (b), Kalmar (h). 3 hemma.

Lite övrig intressant statistik för de tre guldjagande lagen…

MFF:s interna skytteligatopp (efter omgång 25), av 14 målskyttar

1 – Vidar Kjartansson, 14 mål (18 starter + 2 inhopp), lämnat klubben.
2 – Markus Rosenberg, 6 mål (19 starter + 2 inhopp)
3 – Anders Christiansen, 6 mål (21 starter + 1 inhopp)

Norrköpings interna skytteligatopp (efter omgång 25), av 16 målskyttar

1 – Sebastian Andersson, 11 mål (17 starter + 8 inhopp)
2 – Christoffer Nyman, 9 mål (19 starter + 0 inhopp), lämnat klubben.
3 – Emir Kujovic, 7 mål (9 starter + 0 inhopp), lämnat klubben.

AIK:s interna skytteligatopp (efter omgång 25), av 12 målskyttar

1 – Alexander Isak, 8 mål (14 starter + 5 inhopp)
2 – Eero Markkanen, 7 mål (8 starter + 9 inhopp)
3 – Carlos Strandberg, 7 mål (11 starter + 1 inhopp), lämnat klubben.

Till sist, en annan intressant statistik rent allmänt för läget i Allsvenskan totalt sett…

Längsta förlustfria sviterna i Allsvenskan just nu (efter omgång 25)

1 – AIK, 8 matcher (6 segrar + 2 kryss), 1 förlust på senaste 19 matcherna.
2 – Kalmar, 5 matcher (5 segrar + 1 kryss)
3 – Malmö, 3 matcher (3 segrar), 1 förlust på senaste 18 matcherna.

Vad tror ni läsare? Tippa gärna hur ni tror att tabelltoppen kommer att se ut efter omgång 30!

 

Carl-Johan Eelde