Sorgligt med Pehrsson och Jacobson - Djurgården i kaos

Tommy Jacobson grät samtidigt som han berättade om de jobbiga känslorna över att mörka krafter fått hans vän Magnus Pehrsson att avgå. Han grät även över att själv ha lämnat Djurgården, den klubben han har älskat så länge.

Orden kom från hans hjärta och träffade mig och flera andra. Det var ledsamt att se Tommy Jacobson så knäckt.

Det är oerhört sorgligt att Magnus Pehrsson och Tommy Jacobson lämnar Djurgården på det här sättet. Vi talar om två personer som har vigt stora delar av sina liv åt Djurgården.

Som Dif-spelare var Magnus Pehrsson lagkapten och en som alltid gjorde sitt yttersta för laget. En riktig Järnkamin som krigade så länge hans knän orkade bära honom.

Tommy Jacobson var i början av 2000-talet med och värvade spelare som Kim Källström och Andreas Isaksson. Två spelare som i allra högsta grad låg bakom SM-gulden 2002 och 2003.

När Jacobson blev ordförande 2009 var det inte en fråga om Magnus Pehrsson någon gång skulle träna laget utan när.

Två år senare återvände Magnus Pehrsson till sitt älskade Djurgården. Som manager. Äntligen fick han leda Dif, jobba tillsammans med Tommy Jacobson och försöka bygga upp sin klubb som gjort svaga resultat i flera år.

Järnkaminen Magnus Pehrsson fick bara vara ledare i sin klubb i två år. Sedan hotades han av personer som påstår att de älskar Djurgården. Personerna som hotade ville sannolikt ha bort Pehrsson på grund av sportsliga skäl. Resultatet har blivit att man har en förening utan tränare, utan ordförande, där kaos och osäkerhet finns på alla plan i organisationen och där spelarna nu indirekt hotar att lämna klubben via sitt öppna brev. Dessutom lär det bli väldigt svårt att värva nya spelare och ledare.

Magnus Pehrsson och Tommy Jacobson jobbar inte längre för Djurgården. Båda tvingades bort. Det är en skam.