Det är en del spännande spelare som får chansen när Sverige möter Estland på januariturnén men tycker att det saknas yttrar. Snabba spelare som kan driva på framåt, slå ut sin motståndare och göra poäng. Genombrottsspelare som kan avgöra matcher. Några som kan kliva fram när det är låst och vinna matcher. Kolla på de flesta lagen internationellt, där finns den här typen av spelare.
Mot Estland spelar Marcus Rohdén och Viktor Claesson som yttermittfältare. Jag är tveksam till om någon av dom vill spela där. Rohdén är sittande mittfältare i Elfsborg och Claesson släpande anfallare. Båda har spelat på kant och kan mycket väl göra det okej där på en januariturné mot Estland men det är inte deras bästa position och jag tycker att man borde tänka lite längre.
Sverige startar alltså med fyra centrala mittfältare. Hur vill man vinna matchen? Hur man ska attackera? Finns det flera olika idéer? Man måste ju kunna vinna matcher på flera olika sätt, till exempel genom att en målskytt som Emir Kujovic gör sitt jobb och levererar men även genom att kreativa spelare kliver fram.
Nicklas Bärkroth och Kerim Mrabti är egentligen de enda i truppen som har egenskaper och förutsättningar att bli de här yttrarna som jag efterlyser. Båda är på bänken mot Estland.
Bärkroth har snabbheten och drivet men måste bli en bättre poängspelare. På 18 matcher i mästarna IFK Norrköping blev det två assist men inga mål.
Mrabti har också snabbheten och drivet. Han är kreativ och kan explodera, men även han måste bli en bättre poängspelare. För honom blev det fyra mål och sex assist på 28 matcher i Djurgården. Det kanske är okej med tanke på att det var första året i allsvenskan, men han hade mycket utrymme och många chanser som han missade. Kan han utveckla den biten kan han absolut bli en landslagsspelare.
I Djurgården har han haft en kant som utgångsposition men sedan varit ganska fri och tillåtits vara kreativ. Bra teknik och väldigt explosiv.
Sverige behöver få fram den här typen av yttrar. I A-landslaget är det nästan bara Emil Forsberg som är den typen av spelare, till viss del Jimmy Durmaz också, även om han också kan spela centralt. Sedan är det Sebastian Larsson som har lite andra egenskaper, som sin fina högerfot och höga arbetskapacitet.
I sommarens U21-lag som tog EM-guld var Abbe Khalili och Simon Tibbling oftast yttrar. Spelare som används centralt i sina klubblag och som är mer passningsspelare än yttrar som slår ut motståndare. Sam Larsson och Robin Quaison var med i truppen men fick inte spela så mycket. Båda är dock den typ av yttermittfältare som jag efterlyser att Sverige blir bättre på att få fram.
***
Silly Season kör vidare och Denni Avdic till AIK rörde om en hel del. Oväntad övergång då de flesta trodde att det skulle bli Elfsborg. De ville också ha honom och gav ett bra kontraktsförslag, men AIK höjde och vann kampen.
Med tanke på att det var ett tag sedan Avdic spelade och levererade är det givetvis svårt att sia om hur det kommer att gå i AIK. Men det finns kapacitet och lär även finnas hunger. Så det ska bli spännande att följa.
AIK vill använda honom som en nia, en släpande anfallare som ska ha mycket boll och vara med i uppbyggnaden av anfallsspelet, ungefär den rollen som Henok Goitom hade.
AIK var väldigt bra på fasta situationer förra säsongen. Nu har klubben värvat Avdic, 1,93, och Eero Markkanen, 1,97.
Klubben har även presenterat Amin Affane. Och det är väl lite som med Avdic. Har haft det lite motigt men finns kapacitet och lär vara sugen på att visa upp sig.
***
Andra silly-nyheter från veckan: Andreas Alm stannar i AIK, Stefan Silva var i Sundsvall och träffade “Giffarna” på måndagen och det återstår att se om parterna kommer överens, Falkenberg är på väg att snuva Jönköping på den förre MFF-mittfältaren Amin Nazari, Kosovare Asllani bröt kontraktet med PSG och Yussif Chibsah är överens med Ljungskile, ska göra läkarundersökning och om den går bra lär han presenteras på torsdag eller fredag.