Grattis MFF, individuella prestationer avgjorde serien

Det var ju så det var inför säsongen. I princip alla tippade att Malmö FF skulle ta SM-guld och det var inte konstigt med tanke på den ekonomiska sits klubben hamnat i efter två raka år i Champions Leagues gruppspel vilket gjort att man har kunnat värva i en egen allsvensk liga med spetsspelare som Anders Christiansen och Vidar Örn Kjartansson – och lägg där till hungern efter revansch efter femteplatsen man slutade på året innan.

28 omgångar senare är jobbet utfört. ”Mästarna, mästarna, har sju poäng ner till nästa gäng”, som MFF-fansen skrålade i Falkenberg.

Malmö FF är svenska mästare 2016 och mesta mästare. Anledningen till det är att man har pengar, spets och bredd som ingen annan allsvensk klubb är i närheten av.

Magnus Wolff Eikrem har med två omgångar kvar gjort 15 assist och Vidar Örn Kjartansson svarade för 14 mål på 20 matcher. Fantastiska individuella prestationer. Och bakom det har man en hel hög andra kvalitetsspelare.

Man har under säsongen haft allsvenskans kanske tre bästa anfallare (Rosenberg, Kjartansson, Berget), tre av seriens fem bästa mittfältare (Eikrem, Enoch Kofi Adu, Christiansen), två av de bästa mittbackarna (Rasmus Bengtsson, Kari Arnason) och en av de bästa målvakterna (Johan Wiland).

Faktum är att det hade varit ett fiasko om det inte hade blivit guld.
Trots det starka materialet tog det 28 omgångar att ta guldet och det förvånar faktiskt lite. Men det har varit en del skador på slutet vilket har påverkat och kanske hade man avgjort tidigare annars?

Men om man jämför med hur förra säsongens guldlag vann allsvenskan så var IFK Norrköping ett bättre spelande lag med en tydligare idé och strategi än årets MFF. Ofta har Malmö förlitat sig på individuella prestationer och med det starka materialet man har så har det fungerat väldigt bra.

Det har varit ett Malmö FF som har gjort både bra och dåliga saker.

På det svaga kontot är det enkelt att dra in spel och resultat i cupen, där man först förlorade finalen mot Häcken för att fyra månader senare åka ut mot Landskrona.

Ta även att Kuhn från början ratade Tobias Sana, Pa Konate och Enoch Kofi Adu. För att sedan ta in alla tre från start i en del matcher.

I Adus fall höll det på att kosta guldet. Kuhn satsade på Oscar Lewicki trots att han inte riktigt passade in i att föra matcher men ändå lät en bättre Adu sitta på bänken.

Efter en trög inledning av säsongen fick Kuhn press på sig efter 1-2-förlusten i derbyt mot Helsingborg i den åttonde omgången, och i nästa match gjorde Adu sin första start för säsongen.

På det starka kontot var det väldigt bra gjort att pricka rätt i värvningen av Alexander Jeremejeff och han kom in efter att MFF tagit ett annat bra beslut, nämligen att sälja Vidar Örn Kjartansson. Anfallaren hade alltså gjort 14 mål på 20 matcher, guldet var långt ifrån klart och ändå accepterade man ett bra bud och lät honom lämna.

Kanske var beslutet att sälja enklare när IFK Norrköping några dagar innan hade sålt sin bästa anfallare Christoffer Nyman? Då var vi i slutet av augusti och ”Peking”, som utmanade om guldet, hade från guldmatchen i Malmö året innan tappat åtta av elva startspelare som tillsammans gjorde 51 mål och 28 assist under förra säsongen. Plus tränaren.

Ännu en anledning till att MFF kanske borde ha avgjort allsvenskan lite tidigare.

Men det blev en hårdare kamp än vad man på förhand trodde om det och med åtta omgångar kvar ledde Norrköping med två poäng. Men nu är jobbet gjort och Malmö FF är svenska mästare 2016.
Välförtjänt.
Man var bäst mot de bästa.

Man tog sex poäng mot IFK Norrköping, sex poäng mot IFK Göteborg och fyra poäng mot AIK. Då är det inte mycket att snacka om.

Poängtappen kom i matcher mot sämre lag och där det verkligen behövdes offensiva idéer. Man åkte på förluster på hemmaplan mot Sundsvall och Östersund, på bortaplan mot Jönköping, Djurgården och Helsingborg, samt två oavgjorda matcher mot Kalmar FF.

Med tanke på Malmö FF:s stora plånbok lär man vara guldfavorit nästa år också. Man är så långt före just nu. Ändå står MFF får några utmaningar, en del kan klubben lösa med sina pengar.

Ett helt gäng har kontrakt som går ut efter 2017, som Johan Wiland, Pa Konate, Anton Tinnerholm, Yoshimar Yotun, Kari Arnason, Jo Inge Berget, Magnus Wolff Eikrem, Erdal Rakip, Oscar Lewicki, Enoch Kofi Adu och Markus Rosenberg (som kommer att sluta).

Det handlar om att förlänga eller sälja och ersätta. Prio lär vara på att förlänga med Berget som har varit en av lagets absolut viktigaste spelare den här säsongen.

Som att balansera truppen bättre. Till exempel att ta in fler anfallare och inte ha tre vänsterbackar.

Sedan ska laget försöka att kvala in i Champions League. Så det blir verkligen ett eldprov för Allan Kuhn nästa år.