Att VARa eller icke VARa?

I Stockholm gavs Edvardsen ett hattrick av två ordentliga felbeslut. Två feldömda straffar. Sånt händer så klart men det får för stor påverkan på alla som kämpar och sliter på planen, på kansliet, på läktaren. En uppenbart feldömd straff kan göra skillnad på ett eller tre poäng i matchen och i slutändan skulle det kunna leda till att ett lag åker ur och människor förlorar sina jobb. Kan vi inte istället än en gång diskutera VARs vara eller icke vara i vår Allsvenska? Kan jag ändra mig så kan nog andra. Låt rubrikerna handla om fotbollen och spelarnas kvaliteter istället för domarnas misstag! Låt domarna kunna luta sig på någons axel så de slipper stå i centrum på helt fel sätt. Låt de slippa oroa sig för hat och hot. Låt det bli rätt.

Jag lider även med Hammarbys duktige mittback Adjei. Han gör en kanoninsats i en toppmatch i ett viktigt skede av säsongen, men ändå får han stå där och svara på frågor om ett misstag som överskuggar allt det vackra han åstadkom. Hammarby var på god väg att räkna in tre poäng som skulle ta dem nära toppen på riktigt. Men det blev inte så. Istället nickas en boll i eget mål. Den skuld och skam Adjei där och då känner vill ingen människa uppleva (tror ni Besara känner samma skuld för den missade chansen i slutet?). Hoppas de båda har den mentala styrkan att glömma och gå vidare. Shit happens!

Jag kommer ihåg 2020 när vi i Kalmar kämpade för vår överlevnad och mötte Örebro hemma. Jag tar alldeles för stor risk i ett av mina uppspel och jag ger just Besara chansen att promenera in med bollen i mål. Vi förlorar till slut matchen med 0-3 men det är mitt misstag som sätter snöbollen i rullning. I intervjun efteråt känner jag mig gråtfärdig. Alla gör misstag. Man känner sig som skit. Inget värd just där och då. Jag tror det var Per Elofsson som sa: “det är bara hem och bryta ihop och sen komma igen” och precis så är det. Lär dig, glöm och sikta sen högre än tidigare. Häcken vs Hammarby-matchen i sig hade en hel del fyrverkerier. Häcken gasade på och hade bollar i virket och Hammarby gör det ändå bra. Men en poäng är inte mycket värd just nu i racet om guldet. Man behöver plocka trepoängare.

Skånederbyt gav åskådarna det de ville ha. Derbyna mellan HIF och Malmö brukar ofta bjuda på underhållning och bra inramning. Så även denna gång. Inte på något sätt är Helsingborg sämre än Malmö och jag är lite imponerad över hur laget spelar. Presspelet tycker jag verkligen är bra! Där har Santos och Lindström gjort ett bra jobb. Aggressivt, samlat och med fart. Malmö hamnar ofta under press ganska långt ner på sin egen planhalva och ibland lyckas de komma ur greppet och ibland inte. När de gör det är det inte sällan genom att Berget tar emot felvänd och håller undan en aggressiv försvarare för att sedan kunna leverera bollen vidare. Dock tappade han boll ett par gånger pga bra HIF försvar och då blev det farligt nere hos Diawara. Hoppas HIF kan fortsätta spela på det här sättet även om tabelläget givetvis skapar en stress som gör att laget är i stort poängbehov. Poängen kommer att trilla in om de fortsätter prestera. Sen är det lättare sagt än gjort. Desperation gör något med oss. Det kan leda till att enskilda spelare frångår en matchplan eller att tränarna börjar lyfta på stenar och vrida och vända på varje liten detalj. Man vill så mycket att instinkterna trumfar tänkandet. Men just nu tror jag att Granqvist, Lindström och Santos är rätt nöjda med hur laget uppför sig och kommer inte att ändra nämnvärt inom de närmsta matcherna. Men mitt tips i bottenstriden blir att HIF tar kvalplatsen och Sundsvall och Degerfors får bygga om i Superettan.

Diego Fumaca imponerade på mig! Han är kvick, frejdig och alert. Flera gånger under matchen tar han sig snabbt och effektivt fram längs högerkanten. Ibland hela vägen fram till skottläge utanför MFFs straffområde. Sätt honom på att träna upp vänsterdojan så kan det bli ett mål eller två från hans fötter. Han påminner lite om Mattias Johansson som spelade i Kalmar och som nu huserar i Polen. Svårfångad och modig. Sen står han och sover lite när Hadzikadunic avgör matchen. Utan att ursäkta Fumacas beteende så är just sådana hörnor det svåraste att försvara. En hörna som först går över en och som sen kommer tillbaka i din yta. Undermedvetet tänker man att bollen inte hamnade i “min” yta och slappnar av för en kort stund. Man blir stillastående. I detta fall chansade Hadzikadunic på ett bra sätt in i en tom yta och bollen hamnade där. Ridå. 0p till HIF!

Några snabba reflektioner. Malmö har tuggat igång maskineriet och tar trepoängare. Djurgården förlänger sin fina förlustfria svit. Alla andra topp-sju lag tappar poäng både här och där. Kan Malmö (som jag räknat ut) lyckas ta sig upp till europapositionerna? Jag tycker att de tre översta lagen är så pass bra att de inte bör släppa förbi Malmö men bollen är rund som man brukar säga. Momentum är viktigt! AIK ser inte ut som ett lag som mår bra. Minsta motgång så fallerar för mycket av deras spel. Fram till 1-1 mot Degerfors spelar de bra men efter kvitteringen händer något. De försvinner ur positioner, tar felbeslut och chansar. De vill mycket men tänkandet övergår till desperation. Precis som jag pratade om innan. Förståeligt så klart men inte särskilt effektivt. Papagiannopoulos tappar huvudet och Larsson är mest arg. Sen borde givetvis Stefanelli avgjort matchen innan Degerfors blir ensamma framför AIKs mål med endast en Axel Björnström i (hur blev det inte mål?). AIK behöver mer verktyg i sin låda! Mjällby hackar för en gångs skull och Elfsborg har hittat flytet. Antonsson är återigen avgörande och Edvardsen fick äntligen känna nätsmak.

Tid för landslagsuppehåll. Jag ser fram emot att se MFF mot Bajen i nästa omgång men innan dess tar vi lite paus från Allsvenskan. Vilka gynnas av det? Framför allt AIK skulle jag säga då de får tid att fokusera om. MFF och Djurgården rent fysiskt då de får lite vila. Norrköping och Riddersholm får extra tid att implementera sitt nya tänk. För övriga lag tror jag inte uppehållet gör varken bu eller bä. På tal om landslaget. Är inte denna trupp en av de svagare vi sett på länge? Många skador. Dessutom flertalet spelare som inte spelar i sina klubblag och lägg där till flera nya oprövade. Eller vad tycker ni? Är truppen stark nog att vinna matcher?

Omgångens “tekniker” – Carlos Moros Gracia visade spanska trix vid ett flertal tillfällen. Han är alltså inte bara en bra försvarare utan har matchavgörande kvaliteter offensivt.

Omgångens “gåva” – Victor Edvardsen är på många sätt en bra fotbollsspelare men i matchen mot IFK Göteborg får han göra mål på två straffar som är totalt feldömda. Radetinac knuff på Johansson är så uppenbar och “handsen” på Bångsbo kom lika oväntat som högsta vinsten på Eurojackpot.

Omgångens spelare – Den här omgången är svår. Många bra men ingen som står ut som under vissa andra omgångar. Edvardsen gör hattrick men min initiala tanke går ändå till Ismael Diawara. Bra linjemålvakt. Ser väldigt bekväm ut och gör viktiga räddningar. Gillar Johan Dahlin men Diawara kan mycket väl ta förstaplatsen mellan stolparna framöver.

Håll det snyggt i kommentarerna. Fotboll ska diskuteras utan påhopp på andra. Vilka tror ni gynnas av uppehållet? Kommer Malmö att ta en europaplats? Vinner Djurgården? Klarar Helsingborg sig kvar? Snacka gärna om någon av frågorna eller varför inte allihop.

// Viktor