När Gareth Bale tog sats och hoppade upp för att möta ett inlägg vid bortre stolpen en bit in i den andra halvleken var det många som säkerligen stannade upp och fick en deja vu-känsla. Det kändes som ett närmast identiskt läge som när han nickade in 2-1 i Champions League-finalen förra året.
Den här gången nickade han över.
Det var en ganska symbolisk situation för hela matchen, för hela Real Madrid-våren, och för hela Gareth Bale-säsongen. Det som gick vägen förra våren har inte gått vägen i år. Och utan att klandra eller hänga ut en spelare, tror jag vi alla kan vara ganska överens om att Gareth Bale är den spelare som sjunkit mest i nivå jämfört med i fjol. Då kunde han ha halvdana matcher där mycket gick snett, men där han ändå klev av 90 minuter senare som en matchvinnare. Den sortens Gareth Bale har vi inte sett under 2015.
När James Rodríguez blev nersparkad och Cristiano Ronaldo sparkade in den efterföljande straffsparken var jag övertygad om att det bara var början. Det sker otaliga gånger per säsong att motståndarlagen på Bernabéu inleder starkt, för att sedan kapitulera helt när Real Madrid har tryckt dit 1-0-bollen. Juventus är av annan skola – i alla fall Max Allegris Juventus – och målet och den efterföljande pausen verkade vara precis det som behövdes.
Efter Álvaro Moratas 1-1-mål i upptakten på andra spelade Juventus extremt noggrant. Inte helt olikt det spel Atlético Madrid har använt sig av på Santiago Bernabéu och spelat hem bra resultat. Organiserat, stabilt, resolut och fysiskt.
Real Madrid hade inte det som krävdes för att luckra upp det italienska låset – trots tre finlirare på det centrala mittfältet. Och återigen uppdagades det hur fundamental Luka Modric har varit för Madrid de senaste två åren. Kroaten hade behövts på planen i andra halvlek.
***
Álvaro Morata. Igen.
Real Madrid – med Florentino Pérez i spetsen La Décima i bagaget – spenderade över en miljard på spelare den gångna sommaren. James Rodríguez, Toni Kroos, Keylor Navas, Chicharito.
Ändå var det en av spelarna som släpptes, den förre Real Madrid-junioren Álvaro Morata, som dräpte klubbens drömmar om en elfte stor Europa-titel den här gången.
Ödets ironi.
Redan efter första semifinalmötet, där Morata som bekant också nätade, tog ryktena fart om en återkomst till den spanska huvudstaden. Nu lär det eskalera än mer.
***
Iker Casillas, allvarligt talat?
Inte ens Matte Büman i mitt division sju-gäng FC Samp hade misslyckats med ett inkast om han så fick kasta hundra gånger.
Nu tillhör det förvisso inte till Casillas huvuduppgifter att ta hand om inkast. Men om han inte ens vet hur de ska kastas kan man fråga sig vad han skulle ut dit och göra.
***
Medan jag tyckte guldgossen Paul Pogba var tämligen blek lös det om Arturo Vidal. Vilken krigare. Han har – med all rätt – blivit hyllad under sin tid i Juventus, men ändå fått stå en del i skuggan bakom två andra finlirare på det där mittfältet.
Ska vi därför säga att det är Vidal, och inte Pogba, som Florentino Pérez pekar ut som ett huvudmål i sommar?