Jag ska inte skriva en hyllningsnovell om Málagas seger mot Celta Vigo tidigare i kväll. Ett Celta, med precis alla ögon på torsdagens EL-retur på Old Trafford och en sällan skådad reservbetonad elva, var förstås ett enkelt byte.
Däremot kommer jag skriva några rader om energiska och fartfyllda Míchel-Málaga som varit en av ligans stora behållningar den senare delen av våren. Sedan Míchel tog över efter Marcelo Romero i mars har skillnad märkts av. Bortsett från ett par spelmässiga förändringar, som ett något mer konkret Málaga, tycker jag framför allt det har hänt något mer majoriteten av de yngre förmågorna.
Redan inför säsongen såg Málagas lag enormt spännande ut. Barça-talangen Sandro Ramírez, Eibar-sensationen Keko, Real Madrid-fostrade Diego Llorente och Sportings yrväder Jony var en kvartett unga och intressanta nyförvärv. I kombination med klubbens egna talanger på frammarsch, Pablo Fornals och Javi Ontiveros allra främst, kändes lagets framtid ljus.
Det har gått upp och ned för Málaga den här säsongen. När den sedermera summeras kommer den inte gå till historien som varken högt eller lågt. Men jag tror, om Míchel-Málaga tar det här i mål på ett snyggt sätt, att alla supportrar knyter ihop den här säsongen med ett öga fyllt av självförtroende mot nästkommande.
De yngre förmågorna verkar trivas klart bättre under Míchels ledning och nu har egentligen alla kommit igång på den nivån som stämmer överens med förväntningarna inför säsongen. Ontiveros, Fornals och inte minst målexploderande Sandro gör att Málagas offensiv ser väldigt lovande ut. Om alla stannar? Well, Málaga är inte rustat för att neka vad som helst. Som tur är finns ännu mer att fylla på med.
Kvällens 3-0-seger säger noll om säsongens Celta Vigo men symboliserar ändå bra vilken fin avslutning Málaga ser ut att göra. En glasklar viktoria och tre ynglingar i målprotokollet. Det är svårt att ogilla dagens Málaga.
***
Celta i sin tur är så klart redan i full gång med förberedelserna inför torsdagens stora dag. En finalplats står på spel, och även om utgångsläget är tufft är det definitivt inte omöjligt.
Manchester United har inte imponerat särskilt på hemmaplan. Och Celta Vigo har periodvis spelat mycket bättre och mer avslappnat på bortaplan.
Det har, som det känns, låst sig emellanåt på Balaídos. Förutom ett par rejäla fullträffar har spelet hackat rejält. På bortaplan har det varit en förhållandevis jämn nivå. Därför tror jag Celta åtminstone kommer göra mål på Old Trafford.
Till nästa säsong hoppas jag för övrigt att klubbens sportsliga ledning siktar in sig på en kvalitetsmålvakt. Jag ska inte skylla hela förlusten i första semifinalmötet på Sergio Álvarez – han stod trots allt för ett par kvalificerade räddningar i första halvlek – men han är sett till helheten inte tillräckligt bra för ett lag som vill slåss högre upp i tabellen och konsekvent vill uppnå resultat.
Sedan avskyr jag agerandet vid United 1-0-mål. Varför tjuvar man ett steg åt vänster om man inte klarar av att hålla sitt hörn? Litar man inte på muren är det totalt onödigt att ställa upp den.
Det misstaget hade inte ens existerat i FC Sampierdarenese i Stockholmssjuan.
***
Real Madrid och Barça vann planenligt i helgen. Stora segrar. Säkra segrar. Allting precis som förmodat inför tre (Madrid) respektive två (Barça) omgångar kvar.
Den förutom guldstriden absolut hetaste bataljen som återstår är den om Europa League-platserna. Med två matcher kvar att spela skiljer en poäng mellan Villarreal (63), Athletic Club (62) och Real Sociedad (62).
Mer om den kampen och förutsättningarna inför slutspurten i veckan.