Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons

Dagarna då Inter blir avslöjat?

En stor vecka väntar Inter. Som om det inte vore nog med Milanoderbyt på söndag åker nerazzurri till Barcelona nästa vecka för att hålla den förlustfria Champions League-inledningen intakt. Sex raka vinster varav två i den turneringen gör Milanos svartblå halva småfebrig inför de kommande stormötena.

Ett utsålt San Siro på söndag gör att Inters publiksnitt under hösten landar runt 62 000 åskådare. Intäkterna från derbyt kommer snudda vid Serie A:s högsta för en enskild match, rekordet är från vårens möte mellan Inter och Juventus.

Ekonomin som stabiliserats och satts i rullning börjar märkas nu. Sedan det kinesiska holdingbolaget Suning köpte klubben 2016 har de investerat 530 miljoner euro i klubben och Inters varumärke har ökat och värderas till 389 miljoner euro. Som en jämförelse är det mer än hundra miljoner över Milans varumärke.

Det är inga astronomiska summor i dagens hyperkommersialiserade fotbollsvärld. Men Inter har kunnat unna sig ett eller två ögonbrynshöjande nyförvärv under sommarens mercato, som en följd av garanterade prispengar till det första CL-deltagandet sedan 2012. Och mer finns att hämta ekonomiskt framöver.

Suning Holdings omsätter 63 miljarder euro, vilket är 15 miljarder mer än när koncernen köpte Inter, och har 180 000 anställda runt om i världen. Grundaren Zhang Jindong kommer från en kinesisk fiskeby och började 1990 sälja värmefläktar i sitt nystartade företag. Nu är Zhang Jindong världens 85:e rikaste man enligt den kinesiska penninglistan Hurun och har överlåtit driften i Milano till 27-årige sonen Steven som bosatt sig i staden.

Steven Zhang jobbar hårt för lära sig ämbetet och står laget nära. Zhang den yngre reser överallt med laget, även i Europa, och försöker expandera Inters räckvidd i världen Nu har det lett till att il Derby della Madonnina blivit en angelägenhet mellan affärsmän från två globala supermakter. Kineserna i Inter möter den sedan i somras amerikanskägda klubben AC Milan.

På planen kommer Inter vara favoriter även fast Milan är gång med tre raka segrar i ligan och Europa League. Inter har den bredare och vassare truppen, en derbykung i Icardi och den lilla fördelen att stå som hemmalag på söndag kväll. Samtidigt finns mer att önska av spelet i matcherna även om det räckt till sex segrar i rad, däribland högklassigt motstånd som Tottenham.

Jag är ännu inte övertygad om att Luciano Spalletti är på rätt väg med Inter efter den tuffa inledningsmånaden. Matcherna mot Milan och Barcelona blir en prövning på en nivå som egentligen borde vara stimulerande för de svartblå.

Milan har inte vunnit den lilla Madonnans derby på länge och Barcelona spelar en tidig seriefinal mot Sevilla imorgon med en osedvanligt trög höstmånad bakom sig. Risken finns att Inter maskerat de spelmässiga bristerna med trepoängare den senaste tiden och blir avslöjat i båda matcherna som ett lag med en bra bit till toppformen alltjämt.

Samtidigt är detta en chans att verkligen ge säsongen en skjuts i rätt riktning. Undantar vi derbylogiken bör Inter vinna mot Milan sett till alla aspekter. Chansen till poäng på Camp Nou har inte varit bättre sedan, eh…2010, mot ett Barcelona som med all tydlighet under hösten visat att laget är sårbart.

Serie A-trean Inter kan redan nu glömma en scudettokamp mot Juventus om de vitsvarta håller detta tempo. Men ett avancemang från den stenhårda Grupp B vore en framgång nog så stor att rida på en längre tid framöver. Och en derbyvinst smakar förstås bättre än det allra mesta.

****

Podcasten Poddario tar pulsen på Milanoderbyt med SvenskaFans Johan Stistrup och milanista Vicki Blommé. Vi diskuterar Italiens efterlängtade seger i Nations League, statusen på damfotboll i Italien, och om Milan äntligen är på rätt väg som klubb? Avsnittet finns på iTunes och Acast.

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Pistolmannen Piatek siktar mot nya storslagna rekord

Italien ska möta Polen på bortaplan i Nations League. Bland raden av anfallsstjärnor på planen är inte Robert Lewandowski den med flest ögon på sig just ikväll. Inte heller spelaren som gjort näst flest mål i Serie A under hösten, den formtoppade Lorenzo Insigne. På Italiens motsatta planhalva kommer nämligen Krzyztof Piątek stå, skytteligaledaren från Genoa som med sina nio mål på sju matcher tagit Serie A med storm.

Det finns en anekdot som berör Piątek, den sju år äldre Lewandowski och Genoa. 2010 befann sig Lewandowski, som då öste in mål i Lech Poznan, på plats i Genua för att se stadsderbyt på Marassi. Polacken hade genomfört en läkarundersökning och Genoas dåvarande tränare Gian Piero Gasperini berättade att de skakat hand på hotellet.

Men allt föll samman när Genoa, då ett mittenlag på övre halvan, meddelade att affären inte skulle gå igenom på dess officiella hemsida. Genoas president Enrico Preziosi skyllde på en provision som affärens mellanhand dragit upp. Men enligt dåvarande sportchefen Stefano Capozucca fanns en annan version.

”När presidenten såg honom på läktaren blev han föga imponerad av den fysiska uppenbarelsen. Lewandowski hade en mindre imponerande figur då och såg inte ut som en klassisk centerforward”, sa Capozucca.

Kanske var det den efterföljande ångern från denna förhandling som fick Preziosi att agera handlingskraftigt mot slutet av våren. Krzyztof Piątek hade gjort 21 mål i den polska ligan för Cracovia Kraków och köptes för runt fyra miljoner euro av Genoa.

Men, Ekstraklasa är en liga med bruten självbild och placerar sig bakom både Allsvenskan och Tippeligan i Uefas ligaranking, främst symboliserat av Legia Warszawas totala misslyckande i sommarens Europakval. Det var alltså inte med några större förväntningar Piątek anlände som Genoas femte dyraste nyförvärv i somras.

Just därför är utvecklingen som följt så häpnadsväckande. I säsongens första tävlingsmatch gjorde Piątek fyra mål på 37 minuter mot Lecce i cupen. Det tog honom sex minuter innan debutmålet i Serie A kom mot Empoli, det snabbaste en utländsk spelare åstadkommit sedan Napolis Luis Vinicio gjorde mål efter en minut 1955.

Efter fyra matcher stod Piątek på fem mål, en lika bra inledning som i Andrij Sjevtjenkos första Milanmatcher hösten 1999. Mot Parma förra helgen gjorde Piątek mål i sin första bolltouch och blev den första spelaren att göra mål i de sju inledande omgångarna sedan Christian Vieri i Inter 2002.

Polacken har ett nytt rekord att sikta mot, det smått osannolika som innehas av Gabriel Batistuta med mål i elva raka matcher under debutsäsongen i Fiorentina 1994/95. Batigol satte Florenshjärtan i brand med maskingeväret han signifikativt använde som målgest.

Även här finns en liknelse till Genoaanfallaren. Piątek har firat sina mål med att korsa armarna och forma händerna som två pistoler, som avfyrar förödande skott mot motståndaren. Enligt Piątek är det en hyllning till polsk forwardstradition, där anfallarna ses som prickskyttar.

Även i landslagets senaste Nations League-match mot Portugal öppnade 23-åringen målskyttet, det 14:e målet på tio matcher under hösten. Piątek har en förbluffande statistik när det gäller antalet skott han behöver för att göra mål. Det mesta ser väldigt naturligt ut för tillfället. Bollmottagningarna, finurligheten, placeringsförmågan.

”På planen tänker jag hela tiden på hur en rörelse kan utvecklas, var jag måste positionera mig själv för att mottaga en passning”, säger Piątek till La Gazzetta dello Sport.

Intervjun gjordes inför Genoas match mot Bologna, när Piątek skulle stöta på en anfallsförebild på Bolognas tränarbänk. Piątek har noterat hur bollen ”verkade söka sig till Filippo Inzaghi” under spelarkarriären och önskar att han själv blir likadan.

Anfallaren insisterat på att hans enda mål är att göra mål i varje match och säger sig inte vara förvånad över den egna framfarten. Det är inte heller Cracovia-coachen Michal Probierz, som menar att likheterna med Lewandowski finns där och att Genoa är rätt plats för Piątek att uppfylla sin potential.

”Han har mål i blodet och en fantastisk positionsförmåga. Genoa gjorde en grym affär med ett riktigt snabbt handlande, säger Michal Probierz.

Huruvida den liguriska klubben är den bästa för Krzyzsof Piąteks utveckling är knäckfrågan efter en sådan remarkabel höst. Genoa gör det som brukligt inte lätt för sig, men klubbdirektören Giorgio Perenetti insisterar på att anfallaren inte kommer säljas i januari, inte ens för halvmiljarden.

Om Piątek kan konservera formen i hamnstaden framöver känns aningen mer osäkert efter veckans händelser i klubben. Från mer eller mindre ingenstans valde Preziosi att sparka tränaren Davide Ballardini trots att Genoa ligger elva i tabellen med en match till godo. Ballardini fick äntligen förlängt i Genoa efter att ha styrt upp laget förra säsongen, men blev i slutändan sparkad för tredje gången av Preziosi.

Anledningen? Kort och gott att Ballardini är ”kass” enligt presidenten. Leksakskungen Enrico Preziosi höll inte tillbaka och beskrev Ballardini ”bara duglig som en caretaker vid komplicerade situationer och inte kapabel att träna ett lag från säsongens början”. Insikten blev till handling efter att Genoa förlorat med 1-3 mot nykomlingen Parma förra helgen.

Ballardinis företrädare Ivan Jurić ska för tredje gången träna Genoa. Förutsättningarna för att han ska lyckas är bättre nu med Piątek och 20-åriga yrvädret Christian Kouamé som leder frontlinjen, och åldermannen i sammanhanget Goran Pandev strax bakom dessa två.

Ofrånkomligen kommer ryktena om en storklubbsflytt fortsätta snurra kring Krzyzsof Piątek om målformen fortsätter. Framfarten påstås ha väckt intresse från Juventus, Arsenal, Chelsea och det FC Bayern där Lewandowski fortfarande agerar skarpskytt.

Ett annat alternativ kan vara Napoli, som för två år sedan hade Piątek på radarn men valde bort den unga anfallaren. Napoli har goda relationer med Genoa och Piąteks agentfirma, dessutom kan de locka med landsmännen Piotr Zielinski och Arkadiusz Milik i laget.

Krzyztof Piątek kan sätta nästa avtryck i italiensk fotboll genom att göra mål mot Italien och skicka Gli Azzurri till Nations League-gruppens sistaplats. Inom den närmaste tiden väntar matcher mot Juventus, Inter och Napoli för Genoa. Efter den perioden kan än fler ha lärt sig Piąteks namn, som för övrigt uttalas ”Pjonteck”. Michal Probierz är säker på sin sak:

”Fortsätter han agera professionellt och undviker allvarliga skador kommer han bli en av Europas bästa anfallare. Jag är förvånad att storklubbarna, med all den scouting som görs, missade en så stor talang i Polen. Med all respekt för Genoa måste fotbollseliten ångra att de inte ställde in siktet på Piątek”, säger Cracovia-tränaren.

****

Podcasten Poddario med mig och SvenskaFans Johan Stistrup diskuterar tränarbytena i Chievo och Genoa i veckans avsnitt. Vi pratar även om Lazios säsong, Juventus hantering av Ronaldofallet och Berlusconis köp av Monza, bland annat. Gästar gör laziale Arvid Larsson och lyssnar gör ni på iTunes eller Acast.

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Det bisarra fallet Entella, klubben fast mellan två divisioner

Vi är en och en halv månad in på den italienska fotbollssäsongen, och fortfarande är sommarens kaos i Serie B och C inte över. Ni vet, tre lag fick licensen indragen i Serie B och skickades ner i seriepyramiden. Anrika Bari började om i Serie D efter konkursen, likaså Cesena som spelade i Serie A bara för några år sedan. Avellino klarade sig undan konkurs men återfinns denna säsong i tredje högsta divisionen.

19 lag friskförklarade lag återstod, och de ansvariga tog helt sonika beslutet att börja en säsong med dessa istället för det ordinarie antalet 22 lag. Ett gäng klubbar, Pro Vercelli, Ternana, Novara och Siena, protesterade och försökte rättfärdiga deras existens i Serie B till olika juridiska instanser. När kaoset var som värst för några veckor sedan cirkulerade citat om att hela Serie B-säsongen skulle ställas in.

Frågan är om läget ändå inte är värst för Virtus Entella. Klubben från den lilla staden Chiavari utanför Genua slutade på 19:e plats förra säsongen, högst upp av de nedflyttade klubbarna. Överlevnadshoppet väcktes till liv i mitten av juli när beskedet kom att Bari, Avellino och Cesena inte skulle komma till spel i Serie B.

Seriesystemet har oklara regler kring uppflyttning vid särskilda omständigheter. Klubbens storlek, ekonomi och attraktionskraft spelar bland annat in, men Entella hoppades på en lösning om att få stanna i B. Lättare sagt än gjort. Coni, Italiens olympiska kommitté, avslog förfrågningarna från samtliga klubbar som ville bli bönhörda.

En ytterligare räddningsplanka dök upp för Entella dock. Två dagar efter lagets inledande segermatch mot Gozzano i Serie C gav Coni Cesena ett straff på femton minuspoäng för ekonomisk vanskötsel som skulle appliceras på förgående säsong. Entella hade slutat sex poäng bakom Cesena men med en omräknad tabell skulle laget vara på säker mark.

Virtus Entellas spelschema i Serie C annullerades och laget såg ut att vara redo att kliva upp ett hack i seriesystemet. Det var då det italienska fotbollsförbundet FIGC klev in i handlingen. Förbundet ogiltigförklarade Conis ställning som beslutsfattare i fallet och vidarebefordrade ärendet till Tribunale Amministrativo Regionale (TAR) i Lazio-regionen, en domstol på den näst högsta nivån som dömer administrativa rättssaker.

Enkelt förklarat tror Virtus Entella att FIGC handlade så för att sätta sig emot Conis beslut. I tisdags skulle beslutet komma från TAR gällande Entellas öde i seriesystemet. Men domstolen sköt- hör och häpna- upp ställningstagandet till tidigast den 23:e oktober.

Förståeligt nog rasade samtliga inom Entella. ”Det är bara en fördröjande taktik, de vill tjäna tid för att ytterligare komplicera en eventuell återkomst till Serie B”, säger klubbens advokater enligt La Gazzetta dello Sport.

Till dess kommer ytterligare tre omgångar i Serie C ha avverkats. Vissa lag står då på åtta spelade matcher medan Entella har sin enda. Serie B ser i nuläget ut att vara framme i omgång åtta innan det förväntade beslutet kommer. Inte undra på att förtvivlan sprider sig i den lilla klubben.

”Jag känner mig som fast i loppet. Vi går från paradox till paradox. Först anmäler vi till Coni, som drar tillbaka vår förfrågan och inte lyder ett verkställande beslut på 20 dagar. Det är en väldigt allvarlig handling som de bör svara på, även i en domstol.

Allt drar ut på tiden och vi vet inte när vi kan spela. Det är otroliga skador för oss. Matcherna för oss att ta igen ökar och när någon bestämmer att vi ska spela får vi stora bekymmer rent praktiskt”, säger Entellas president Antonio Gozzi enligt samma tidning.

Hela Entella-organisationen besökte till och med förbundets högkvarter i Rom en vecka innan TAR-beslutet för att protestera mot parternas handlingsförlamning. Till ingen nytta visade det sig. Under tiden håller A-lagets spelare igång med ett försäsongslikande träningsupplägg, allt för vara redo när dagen kommer då de äntligen kan spela matcher av betydelse.

Det handlar dock bara inte om tävlingsmomentet. Entellas ekonomiska förhållanden förändras väsentligt om de skickas tillbaka till Serie C. Lönebudgeten minskar, spelare kan få kontraktet upprivet och personal inom organisationen riskerar jobbet om följden blir att Entella måste skära i utgifterna.

”Det är mentalt dränerande”, säger australiske ytterbacken Gabriel Cleur i en intervju med The Guardian. 20-åringen trodde aldrig han skulle hamna i en situation som denna och säger att alla i hans närhet är förbluffade över läget. Känslan av orättvisa och vanmakt växer för varje dag i Virtus Entella. Cleur får själv sitt kontrakt reducerat till sämre villkor om domstolsutfallet blir Serie C.

Det tidsmässigt sista hoppet kan ställas till Guiseppe Gravina. Så heter förbundets nye president som tillträder på posten i slutet av månaden, och han har redan tappat tålamodet i röran runt Entella. Gravina säger sig vilja påskynda processen med TAR för att åstadkomma minsta möjliga skada för de inblandade parterna.

I den här, även med italienska mått mätt, urspårade situationen är Antonio Cassano på väg mot comeback sedan han förra året brutit kontraktet han skrivit på för Hellas Verona efter bara några veckor. Anfallaren har inte spelat fotboll på två år men Entellas tränare Roberto Boscaglia försäkrar allmänheten om att Cassano är på god väg fysiskt i en intervju med RMC Sport. Vilken väg klubben är på väg åt är mer oförutsägbart.

”Jag har turen att förfoga över en fantastisk grupp på ett tekniskt, men framförallt ett humant plan. Det svåraste är inte så mycket att träna killarna, det är att jobba utan att veta vad du jobbar mot. Det finns en brist på respekt mot klubben, fansen, staden och oss som jobbar här. Vi hanterar läget väldigt bra men jag vill uppmärksamma denna dramatiska situation”, säger Roberto Boscaglia.

****

Podcasten Poddario med mig och SvenskaFans Johan Stistrup diskuterar tränarbytena i Chievo och Genoa i veckans avsnitt. Vi pratar även om Lazios säsong, Juventus hantering av Ronaldofallet och Berlusconis köp av Monza, bland annat. Gästar gör laziale Arvid Larsson och lyssnar gör ni på iTunes eller Acast.

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Italiens mest bespottade man är tillbaka

Vad är priset för att misslyckas att ta de fyrfaldiga världsmästarna Italien till ett VM-slutspel? Det första missade VM:et på 60 år för nationen som beskrevs i termer av en potentiell ”apokalyps” redan innan kvalfiaskot mot Sverige var fullbordat? Fråga Gian Piero Ventura, den då ansvarige förbundskaptenen.

Det finns ett sportsligt pris att betala såväl som personligt. När Ventura fick sparken några dagar efter playoffet gick tongångarna att 70-åringen aldrig skulle få träna ett ambitiöst lag och kanske inte ens vara välkommen i Serie A igen. Riktigt så illa blev det aldrig. Det ryktades om Cagliari i somras men blir istället Chievo efter att Veronaklubben sparkat Lorenzo D’Anna i måndags.

En tyngre smäll har Venturas privatliv fått ta det senaste året och det dröjde månader innan han trädde fram i media efter Sverige. För Canale 5 redogjorde tränaren nyligen att varken stämning eller förutsättningar fanns för att vinna mot Sverige. Ventura lade all skuld på sig själv och erkänner att han ville stämma uppgiftsstiftarna som påstod att tränaren undvek en träning med landslaget.

”Jag vill inte återuppleva erfarenheterna från min semester i augusti. Under den fanns ingen respekt för personen Ventura. Jag kan acceptera all kritik i världen men inte de personliga påhoppen”, säger Gian Piero Ventura.

Ventura fick hjälp av sin svenska fru, med vilken relationen blev speciell under dubbelmötet, för att bearbeta drevet efter playoffet. Stödet kommer fortsatt behövas även i Venturas nästa tränaruppdrag. Det Chievo som han tagit över har startat serien ovanligt trögt och ligger sist i Serie A.

Vad värre är att klubben ligger och skvalpar med en minuspoäng. Klubben straffades med ett poängavdrag på tre pinnar i början av säsongen och fick böta 200 000 euro. Detta sedan Chievo blåst upp summorna i en rad spelaraffärer med Serie B-klubben Cesena. De senare gick i konkurs i somras och fick börja om i Serie D. En omedelbar uppryckning krävs också om Chievo sannsaga i Serie A ska fortsätta.

Redan i våras var de nära på att åka ur. Men när Lorenzo D’Anna tog steget från de egna leden till A-laget vann Chievo de tre avslutande matcherna och de ”flygande åsnorna” kunde sväva vidare mot den elfte raka säsongen i Serie A. Med tanke på D’Annas oerfarenhet är det inte konstigt att klubben väljer att gå skilda vägar så här tidigt på hösten.

Är anställningen av Gian Piero Ventura en chanstagning då? Både ja och nej. Ventura tog Torino från Serie B till Europa League på tre år i början av decenniet och sågs av många som ett logiskt val som förbundskapten. Jämfört med D’Anna är han otvivelaktigt en mer kompetent tränare, men också i förhållande med Beppe Iachini (17/18 i Sassuolo) som Chievo i slutgallringen valde bort för Ventura.

Ventura har kunnandet och erfarenheten att styra Chievo till säker mark. Skulle det inte lyckas kan han alltid skylla på ett spelarmaterial som inte kan lyfta. Undantar vi D’Annas lyckosvit på våren har Chievo vunnit två matcher sedan slutet av november 2017. Det låste sig för Rolando Maran (som Cagliari valde i somras) mot slutet av hans långa Chievosejour och det gick bevisligen inte heller för D’Anna.

Mitt stora frågetecken handlar snarare om hur mycket skada personen Ventura tagit under det senaste året? Finns glöden kvar inom honom, eller har något gått sönder på vägen som inte kan repareras?

”Två förluster kan inte radera 35 år av engagemang inom sporten eller döda mitt begär för fotboll. Jag får fortfarande adrenalinruscher för det, vilket ni inte kan tänka er”, säger Gian Piero Ventura.

Chievo ska vara glada över att få Ventura, och Ventura ska känna sig nöjd med att få chansen på den gulblåa tränarbänken. Med nyrekryteringen har förutsättningarna för progression i ett lag som står och stampar inte varit så här bra på minst ett år.

Chievo brukar lösa kontraktet genom att övertyga på hösten och backa våren in i mål. Nu gäller det omvända i detta kritiska läge med sju poäng till säker mark. Ventura ska lära spelarna att börja vinna igen, under tiden som hans egna djupa sår ska läka.

****

Podcasten Poddario med mig och SvenskaFans Johan Stistrup diskuterar tränarbytena i Chievo och Genoa i veckans avsnitt. Vi pratar även om Lazios säsong, Juventus hantering av Ronaldofallet och Berlusconis köp av Monza, bland annat. Gästar gör laziale Arvid Larsson och lyssnar gör ni på iTunes eller Acast.

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Juventusstilen är död

Juventus, denna klubb som ständigt berör. Älskad av flest människor men också mest hatad i Italien. Ett flaggskepp för italiensk fotboll under årtionden med vinster i samtliga tre europeiska cupturneringar. Men också källan till idrottshistoriens kanske största skandal som drog ner il calcio i gyttjan. Det Juventus inte är längre är en klubb som för sig med värdighet.

Begreppet Lo stile Juve har använts i generationer för att beskriva den uppförandekod som gäller i Turins vitsvarta del. Den som präglas av respektfull stämning inom föreningen, mot motståndare och framförallt mot fans och allmänheten.

Nej, detta är ingen text mot Ronaldo och anklagelserna som åter tagits upp rörande den där kvällen i Las Vegas 2009. Juventus har inget med den och göra och vi behöver vänta in den juridiska rättsprocessen som inletts i Nevada. Det Juventus har gjort grovt självmål i är kommuniceringen av hela affären.

För några dagar sedan red klubbens officiella twitterkonto ut till megastjärnans försvar. Cristiano Ronaldos professionalism bedyrades och det påpekades minsann att många år flutit sedan hotellnatten i fråga. Verkligen?

Jag har svårt att förstå hur den ena saken kan nämnas i samma andemening som den andra. Vad har Ronaldos professionalitet på planen med hans eventuella moraliska snedsteg utanför den (som att vi inte visste att extremperfektionisten Ronaldo är ett proffs)? Tweetsen är otroligt plumpa och det är en gåta att de inte raderades redan samma dag.

Det senaste halvåret har jag haft svårare att känna igen Juventus av identitetsmässiga skäl. Bianconeri tog tillbaka syndaren Leo Bonucci på ett oväntat sätt, och det kan man säga precis vad man vill om. För ett halvår sedan flaggade jag för denna utveckling där uppförande tydligen inte är allt längre i vitsvart.

Efter det nesliga uttåget mot Real Madrid gick lagkaptenen Gigi Buffon hårt åt domaren Michael Oliver utan att ångra något ord. Mittbacken Mehdi Benatia använde ordvalet ”våldtäkt” när han skulle beskriva Olivers sena straffbeslut i Madrids favör. Benatia fick inget straff av klubben, mer än att han bänkades ett par matcher under ligaavgörandet.

De märkliga uttalanden utan någon som helst förståelse för situationen har fortsatt. Portugals premiärminister Antonio Costa försäkrar världen om att den anklagade 33-åringen är en extraordinär idrottsman som ärat och gett prestige åt landet, och hoppas att ”inget kan svärta ner det ryktet om Ronaldo”. Försäkte Antonio Costa överträffa Juventus självmål från tidigare i veckan?

Även medier har använt sig av en liknande retorik. Turintidningen Tuttosport beskrev på framsidan Ronaldo båda dagarna i helgen som ”starkare än leran som kastas mot honom”. Samtalstonen har präglats av uppfattningen att Ronaldo tystar kritikerna bland annat efter ännu ett mål i helgens 2-0-seger över Udinese.

Well, inte har dessa kritiska röster någon grund i hans spel på planen? Det verkar oerhört svårt för många att separera en sak från en annan. För en vecka sen hyllade jag portugisens samarbete med anfallskollegan Mario Mandžukić samtidigt som nya uppgifter från Der Spiegels granskning började brisera.

Jag tycker fortfarande de två är fenomenala tillsammans på planen. Vad jag anser i våldtäktsmisstankarna har ingenting med Ronaldos sportsliga prestation att göra och ska så förbli tills fallet har prövats av domstol.

Juventus VD Guiseppe Marotta har fortfarande två veckor kvar innan han lämnar högkvarteret för nya sportsliga utmaningar. Den erkänt korrekte Marotta är säkert både besviken och förvånad över att han inte valts om i styrelsen, men lär tycka det är skönt att lämna vissa oupplösta frågor till någon annan.

Hans ersättare ska föra Juventus in i framtiden och en mer buisnessorienterad person sägs vara efterfrågad. Juventus har dock fortfarande mycket att lära när de siktar på de högsta höjderna som globalt varumärke efter att bland annat radikalt ha bytt logga förra året för ändamålet.

När Marottas efterföljare kommer finns all världens möjligheter att expandera med Cristiano Ronaldo, samtidigt har en explosiv situation redan orsakat lättare smällar på grund av samma person. Men något Stile Juve, det finns inte längre att tala om.

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Ronaldo och Mandžukić – Europas bästa anfallspar

Det blev till slut ännu en bekväm seger för Juventus som tog den sjunde segern av sju i Serie A. Trots att de mötte seriens nästa bästa lag. Trots att Napoli red vidare på Koulibaly-vågen från i våras och chockstartade med Mertens mål efter tio minuter.

Men stormötet på Juventus Stadium bevisade ett par saker. Det finns inget ”Anti-Juve”, ett lag som kan hota de vitsvarta om titeln. En stor anledning till att Napoli inte nådde de höjderna i lördags förklaras med Cristiano Ronaldos närvaro, en artist som förtydligar styrkeförhållandena och skillnaden mellan lagen.

Ronaldo lurade Hysaj på vänsterkanten halvvägs i första och inlägget nickade Mario Mandžukić in bakom Ospina. En framspelning så fin att Turintidningen Tuttosport gav den ”världsarvstatus”. Juventus hämtade sig från gästerna inledningsvis höga press och den egna nonchalansen i backlinjen. Oavgjort i paus var rättvist, men känslan var att Ronaldo skulle ge sig själv huvudrollen i detta rivalmöte.

Bara fyra minuter efter halvtidsvilan hade hans frispark studsat ut till Mandžukić som framför öppet mål rakade in ledningsmålet. Med kvarten kvar hittade en nick av Ronaldo Leo Bonucci framför mål. Mittbacken revanscherade sig för felpassningen innan Napolis mål och satte sitt första efter återkomsten och slutresultatet 3-1.

Ronaldo med en direkt inblandning i alla Juves mål har sannerligen anpassat sig till krympta italienska försvarsytor. Både han och Mandžukić har hittills fått ut det bästa av varandras anfallsspel och jag kan inte hitta en bättre frontduo i Europa just nu.

Duo när det finns tre? Mja, den här gången spelade Paulo Dybala strax bakom dessa två, och när tremannakedja används så är den ena ytterplatsen vakant. Mandžukić och Ronaldo har cementerat deras startplatser i säsongsinledningen och primärt lämnat den tredje till en Bernardeschi på väg mot formtoppen.

Kroaten och portugisen växlar mellan vänster och centralt i offensiv zon, mot Napoli var Ronaldo så rörlig att han kändes som minst lika farlig från höger också. Det varierande anfallsschemat och distanshotet med skott och inlägg är en stor uppgradering mot förra säsongens center Higuaín.

Mandžukić är Mandžukić. Totalt dedikerad till laget, löper upp ytor åt Ronaldo och, framförallt, gör många mål. Till skillnad mot sin ett år äldre anfallskompis är det Mandžukić som gjort mål i stormatcherna inledningsvis. Trademarkmålet liknar hans första i matchen, när Mandžukić söker upp motståndarnas ytterback och vinner nickduellen i nio fall av tio.

CR7

Napoli ska inte på något sätt skämmas för insatsen. De hänger med i det höga tempot och har chansen att kvittera genom Callejón även efter Mario Ruis ansvarslösa andra gula kort. Jag tycker Zielinski är väldigt bra i båda riktningarna men det är nog dags att ställa Hamšik vid sidan och spela in den förstnämnde eller Diawara centralt.

Även Kevin Malcuit som hoppade in och startade mot Parma tidigare förtjänar nya chanser före högerförsvarets Hysaj. Och på tal om högerbackar, João Cancelo fortsätter övertyga i säsongsinledningen. 24-åringen har defensiva brister och tiden står på hans sida att åtgärda dessa. Men likt Marcelo i Real Madrid är Cancelos offensiva förtjänster så betydande att en oftast förlåter hans misstag bakåt i planen.

Lördagen innebar ändå inte bara fest för Juventus. Beppe Marotta satte den vitsvarta världen i gungning när han efter matchen förklarade att hans mandatperiod som VD inte skulle förlängas. Marotta kommer lämna posten inom en månad då han och presidenten Andrea Agnelli inte är eniga om klubbens visioner.

Rapporterna talar om att Juventus söker en mer buisnessinriktad VD som ska öka intäkterna och ge mer makt till sportchefen Paratici och vice-presidenten Nedved. Marotta har varit instrumental i Juventus framgångar och om hans snåriga väg till toppen skrev jag inför förra årets CL-final mot Real Madrid.

Det är troligt att Juventus accelererar och vinner minst tio raka matcher med tanke på spelschemat. I så fall slår de Romas rekord från säsongen 2013/14 och laget har startat bättre än någon Juveupplaga sedan 1930. Men utan den 61-årige Vd:n vid rodret är det inte bara solsken på Juve-horisonten.

Betydligt ljusare är det plötsligt i Roma efter en vecka med krisstämpelns prägel. En något oväntad derbyseger gör sitt för sinnesstämningen, och det var en romare som var i blickpunkten mot Lazio. De ljusblå anföll mer kontrollerat och initiativrikt i första halvlek men Roma kontrade smart och hade de farligaste chanserna.

De fick utdelning på tilläggstid när målvakten Strakosha tajmade en utrusning fel och den förlupna bollen klackades med ryggen mot mål av Lorenzo Pellegrini. Akademiprodukten ersatte Romas klackexpert Pastore (blek igen) en stund tidigare och gjorde en derbydebut han aldrig kommer glömma.

20 minuter in i andra halvlek hade dock Lazio kvitterat sedan Ciro Immobile snott bollen av den tröge Fazio och äntligen fått betalt för allt löpande efter avslutet bakom Robin Olsen. Pellegrini var dock inte färdig. Några minuter efter kvitteringen ordnade 22-åringen en frispark precis utanför straffområdet.

Aleksandar Kolarov (som spelade matchen med en bruten lilltå!) stegade fram och drämde in frisparken bakom en tveksamt placerad Strakosha. Serben blev den andra målskytten sedan Arne Selmosson att göra mål i derbyt för båda Romlagen och erkände att han visste att målet mot Lazio förr eller senare skulle komma.

Vänsterbacken funderade efteråt om inte den dåliga perioden behövdes för att ruska om Roma, och jämförde med årets svaga februarimånad som följdes av Champions League-succé under våren. Vad som krävs för att Lazio ska ta mer poäng mot topplagen är svårare att peka på.

Återigen viker Simone Inzaghis lag ner sig i en stormatch, trots ett spelmässigt övertag långa stunder. Sergej Milinković-Savić syntes knappt och den vanligtvis stabile Thomas Strakosha hade ett olyckligt derby. Inzaghi är en otroligt talangfull tränare men behöver gå till botten med alla stormatchavvikelser i sin matchcoachning.

Roma

****

Annat från omgång sju:

Milan har inlett svagt och kastat bort flest poäng av alla lag som haft ledningen i matcherna hittills. Men 3-0 efter en timme borta mot Sassuolo var tillräckligt med marginal för Milan att ro hem säsongens andra seger. Suso gjorde sina två första mål sedan februari och Milan gjorde alla fyra utanför straffområdet, för första gången sedan Gazzetta dello Sport började föra protokoll 2004.

Milan saknade centerforwards helt och nyförvärvet Castillejo fick vikariera längst fram. Det bör inte bli någon vana men spanjoren satte sitt debutmål i klubben på ett snyggt sätt. Det är uppenbart att Sassuolos svaghet är defensiven vilket Milan exponerade fullt ut målmässigt.

Inter tog den fjärde raka segern i liga och cup i och med 2-0 hemma mot notoriskt bortasvaga Cagliari. Läget är inte på något sätt alarmerande längre men det finns mycket utrymme till förbättring, särskilt när det gäller den offensiva spelidén.

Nerazzurri har definitivt bredden för att fixa det. Hajpade nyförvärvet Lautaro Martinez gjorde sitt första mål för klubben liksom Matteo Politano, som blev den tionde spelaren att göra mål i svartblått 18/19. Förra säsongen hade Inter tolv olika målskyttar och Politanos läckra volley utser jag till helgens mål.

Bologna inledde med tre raka mållösa matcher men har kommit igen med två hemmasegrar i följd. På grund av skadesituationen har Mattias Svanberg fått starta som innermittfältare i båda matcherna och bägge gångerna har 19-åringen kvitterat ut det fina betyget 6,5 i Gazzettan.

Federico Santander är på väg mot FCK-form och kvitterade Udineses ledning. Den stora hjälten blev Juvelånet Riccardo Orsolini som gjorde segermålet i den 82:a minuten. Äntligen har storlöftet gjort mål i Bolognatröjan och av farten var Orsolini nära att göra sitt andra strax efteråt.

När vi snackar fart är det svårt att inte tala om Gervinho. 31-åringen gjorde Serie A:s hittills snyggaste mål när han satte fart från kust till kust i vinstmatchen mot Cagliari förra helgen. När ivorianen stod över mot Napoli i veckomgången förlorade Ducati stort, med honom tillbaka mot Empoli vann Parma igen efter mål av Gervinho igen. Han verkar fortfarande storklubbs-bra och ser inte alls ut att ha tagit skada av en vår fri från speltid i Kina.

Tippade bottenkollegan Empoli spelar bra men får inte till det målmässigt. Två stolpskott hann de med och tvingade Parmamålisen Sepe till ett par kvalificerade räddningar. Uppenbart är att klubbens dyraste nyförvärv La Gumina, nio miljoner euro från Palermo, inte är i något stim och står fortfarande mållös med en tung prislapp på axlarna.

Raka motsatsen är den ett år äldre Krzyzstof Piatek i Genoa. 23-åringen gjorde två nya mål borta mot Frosinione och toppar skytteligan med åtta fullträffar! Målsnittet är det bästa för en Serie A-debutant sedan Karl Aage Hansen hade samma siffror för Atalanta säsongen 1949-50.

Inte illa för en spelare som bara var Genoas femte dyraste nyförvärv inför säsongen. Men polacken har just nu förmågan att lukta till sig målsituationer. Två skott och två mål är världsklass, och Piateks framfart är fortfarande svår att ta in.

****

Veckans lag (3-4-3):

Sepe (Parma)

Bruno Alves (Parma), Chiellini (Juventus), Kolarov (Roma)

Suso (Milan), Can (Juve), Pellegrini (Roma), Politano (Inter)

Piatek (Genoa), Mandžukić (Juve), Ronaldo (Juve)

****

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Välkommen Olsen till det största derbyt, med ett sällsynt favoritskap

Robin Olsen har under sin målvaktskarriär fått spela Skånederby mot Helsingborgs IF, derby i Byen mellan FCK och Bröndby, och det heta rivalmötet mellan PAOK och AEK i Grekland. Ingen av dessa matcher kommer dock i närheten av Derby della Capitale. Romderbyt är sett till intensitet, atmosfär och betydelse för klubbarna och deras supportrar det bästa Italien har att erbjuda i derbyväg.

Romas vecka har präglats av två saker sedan chockförlusten mot Bologna förra helgen. Ritiron, det självvalda träningslägret laget åkt till under veckan för att svetsa samman gruppen och hålla fokus under en av årets viktigaste veckor.

Sedan har vi släppet av klubbdirektören Francesco Tottis självbiografi i torsdags, på Er Pupones födelsedag 27 september. 42-årigen riktar bland annat hyllningar och salvor mot Luciano Spalletti som tränade Totti under ikonens sista säsong förra året.

Redan nu kan självbiografins svallvågor spridit sig när rykten cirkulerar att den Londonbaserade klubbdirektören Franco Baldini kommer hoppa av från sitt uppdrag i Romas styrelse. Totti har avslöjat att det var Baldini som drog fram giljotinen och såg till  att kaptenen inte erbjöds ett nytt kontrakt. Vem som skulle vinna en strid bland dessa två Romasymboler bland allmänheten är en icke-fråga.

Det är i detta klimat och på en tiondeplats Roma tar sig an Lazio. 4-0-segern mot nästjumbon Frosinone i veckoomgången har kanske höjt moralen men var absolut nödvändig inför derbyt. I och med den har i giallorossi kravlat sig upp på övre halvan, men fortfarande präglas laget av obalans, hattande med laguppställningar och en glöd som uppenbarligen saknas bland spelarna.

Detsamma går inte att säga om Lazio. Biancocelesti har hämtat sig från två inledande knocksmällar mot Napoli och Juventus och har efteråt vunnit fyra raka matcher, fem med Europa League inräknat. Presidenten Claudio Lotito slår sig för bröstet och hävdar att Lazio numera är en förebild bland klubbar.

Lotito pekar på hur klubben blivit självgående, har en framstående ungdomsverksamhet, och förtydligar att ”fotboll inte längre handlar om en klubbpatron som öser in pengar utan att det handlar om att hitta nya intäktskällor med de medel som står till buds”.

Det sistnämnda behöver Lazio ytterligare vässa om de ska växa som klubb. Det hade också varit enklare om laget hållit undan för Inter under de sista minuterna på Olimpico i vårens slutomgång. Men trots uteblivna Champions League-intäkter har Lotito och sportchefen Igli Tare breddat truppen så den känns mer redo för toppstrid för varje år som går.

Det är med dessa förutsättningar i åtanke som känslan är att det var länge, länge sedan Lazio var så här stor favorit i ett derby. Varje Derby della Capitale har sin egen logik och många gånger har slutresultatet motbevisat formkurvorna och oddsen som legat klara på förhand.

Jag har ändå svårt att se hur det haltande Roma ska övervinna den senaste tidens motsättningar och vinna mot ett Lazio som uppenbarligen mår väldigt bra. Det är tveksamt om disciplinen kan återupprättas i en skakig defensiv eller vad som talar för att tränaren Di Francesco hittar rätt uppställning i just denna match.

Klubbens president James Pallotta sa sig vara ”äcklad” efter insatsen mot Bologna och röster säger att Di Francesco har veckans matcher att bevisa om han är värd att behålla jobbet. I så fall är det högst tveksamt om vinsten senast räcker i poängväg, och det är med den pressen på axlarna Di Francesco och hans lag går in till denna match.

Robin Olsen har sakta spelat in sig i målvaktsrollen trots förlusterna och kan falla tillbaka på en heroisk insats på Bernabeu förra veckan, som ändå slutade med tre baklängesmål mot Real Madrid. Olsen kan också vända på myntet det finns inget bättre tillfälle att vinna fansen förtroende än att göra en stormatch i ett Romderby.

Kritiken mot sportchefen Monchis gamblande med försäljningar av kulturbärare som Nainggolan och Strootman har inte varit nådig från supporterhåll och lyftes av mig tidigt på säsongen. En av klubbens sista fanbärare, lagkaptenen Daniele De Rossi, hade sitt eget sätt att försvara tränaren förra helgen.

”Du ska inte behöva Guardiola på bänken för att slå Bologna och Chievo”, sa 35-åringen. Vad för typ av tränare som krävs för att vinna derbyn är mer svårdefinierat. Di Francesco kan statuera med den meriten på sitt CV och behöver motbevisa oddsen igen på lördag om han ska få fler derbychanser.

****

Poddario, en podcast med mig och SvenskaFans Johan Stistrup, snackar upp Romderbyt och stormatchen Juventus-Napoli i det senaste avsnittet. Vi diskuterar även Inter som kanske puttrat igång säsongen, vilket lag som borde passa Antonio Conte bäst, och sensationen Gervinho i Parma. Lyssna på iTunes och Acast

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Napoli behöver poäng mot Juve, för klubbens och hela ligans skull

Juventus mot Napoli igen. En tidig seriefinal som de gästande syditalienarna borde komma rejält stärkta till efter Kalidou Koulibalys famösa slutminutsavgörande i samma möte för fem månader sen. Men saker har förändrats i takt med att månaderna sprungit förbi.

Napoli har bytt tränare och ändrat spelformation. Klubbens president har närapå inlett inbördeskrig mot de egna fansen och kritiserat Uefas seedningsregler i Champions League hårt, en turnering där det redan ser mörkt ut för de ljusblå.

Juventus har rustat som aldrig förr och värvat Cristiano Ronaldo. Samtidigt som de numera räknas som en av huvudfavoriterna till slutsegern i Champions League har rädslan funnits hos övriga Serie A-fans att ligaspelet bara skulle handla om defilering.

Är det ens rätt att tala om detta möte som en seriefinal av den anledningen? Juventus har vunnit samtliga sex matcher i ligaspelet (med ett beskedligt spelprogram) och tagit en urstark seger i Valencia. Napoli behöver få med sig något från Juventus Stadium på lördag kväll. En poäng åtminstone, som kan legitimera klubbens nystart under Carlo Ancelotti och ge hopp om att Juve inte står där med ett tiopoängsförsprång innan jul.

Trots käbblet runt klubben och presidenten Aurelio De Laurentiis ser förutsättningarna goda ut inför stormötet. Napoli har haft ett betydligt svårare spelschema men klarat sig med fem segrar och en förlust mot svårspelade Sampdoria.

Carlo Ancelotti har hunnit sätta sin prägel på laget i sättet som han använder hela spelartruppen. Carletto har i skadade Alex Merets frånvaro alternerat mellan Orestis Karnezis och David Ospina i målet, ibland från match till match.

Den senaste tiden har tränaren gått över till en 4-4-2-formation och inte alls varit främmande för att delegera sina spelare nya uppgifter på planen. Piotr Zielinski från en central position till någon slags fri kantroll. Marek Hamšik som en tillbakadragen mittfältare och Dries Mertens på alla möjliga positioner offensivt.

Mot Parma i veckoomgången bytte 59-åringen ut nästan hela startelvan efter förra helgens 3-1-seger borta mot Torino. Det spelade mindre roll när Napoli för andra matchen i rad körde över sin motståndare. 3-0 slutade det efter två mål av Arek Milik och ett av Lorenzo Insigne.

Den förändringen som främst kan hota Juventus är kanske just Insignes. Neapelsonen har gått från sin kantroll i 4-3-3 till en plats som en av två forwards. Målsuccén har inte låtit vänta på sig med mål i tre raka matcher och sammanlagt fem fullträffar.

Anfallskollegan Milik har åtnjutit stort förtroende från Ancelotti och står på tre mål hittills. Polacken har förmodligen inte 15-20 ligamål i sig som Insigne och Mertens bör ha men är väldigt nyttig som referenspunkt och underskattad i passningsspelet.

För Juventus del har mycket den senaste tiden handlat om avstängningar. Ronaldos hårkrafs på Valencias Murillos som gör att portugisen är avstängd i kommande CL-matcher, och Douglas Costas spottloska/armbåge/skalle på Sassuolos Di Francesco som renderade i fyra matchers avstängning.

Enligt mig ett milt straff för ett totalt omdömeslöst beteende som borde gett minst en match till på läktaren. Nu kanske så blir fallet ändå, och det är inte bara för att Costa går skadad i några veckor till. Brassen kan ha brutit mot klubbens uppförandekodex, det berömda lo stile Juve, och istället för att ge yttern en intern avstängning är det inte otänkbart att Juventus väljer att sälja Costa i januari.

Bekymmersamt har också läget varit med den kreativa nyckeln Paulo Dybala. Argentinaren har inte alls fungerat på kanten i tränare Allegris 4-3-3 och blivit petad efter Fede Bernardeschis strålande säsongsinledning.

Hemma mot Bologna i onsdags kväll fick Dybala chansen mer centralt tillsammans med Ronaldo på topp när Juve växlade till ett 3-5-2. Bianconeri behövde bara en kvart innan de avgjort matchen med mål från just Dybala och Blaise Matuidi. Dybala var påtagligt lättad efter sitt första mål för säsongen och det återstår att se om det hjälper honom att lösa upp knutarna som ligger virade runt ”juvelen”.

Matchen är också som alltid intressant utifrån en tränaraspekt. Kommer den alltid lika höstexperimenterande Allegri ställa upp med formationen han i första hand tror på? Blir det lättare för Napoli att jobba till sig en poäng under den nye tränarens ledarskap jämfört med Maurizio Sarris?

I mötena mot Juventus under Sarris tre säsonger i Napoli var det påtagligt hur ofta Allegri fick matchen på vitsvarta villkor. Vårmatchen avgjordes på en fast situation som grusade Allegris försiktiga approach men ett oavgjort resultat vore mer rättvist sett till spelbilden.

Med Ancelotti har Napoli en tränare som inte har en lika klar identitet i spelet som Sarri men med betydligt större erfarenhet från stora matcher och krävande lägen. Är detta lösningen som krävs för att Napoli ska nå nästa nivå, med start på lördag?

****

Poddario, en podcast med mig och SvenskaFans Johan Stistrup, snackar upp helgens stormatch och Romderbyt i det senaste avsnittet. Vi diskuterar även Inter som kanske puttrat igång säsongen, vilket lag som borde passa Antonio Conte bäst, och sensationen Gervinho i Parma. Lyssna på iTunes och Acast

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Den euforiska vändningen som kanske vänder Inters oroliga säsongsstart

Matías Vecino vet sannerligen när han ska välja rätt tillfällen att göra mål. Framförallt är målen hans motvapen mot kritiker som inte vill se honom starta i Inter så ofta som han gör. Jag tillhör en av dessa och extra känsligt blir det med tanke på petningen av Roberto Gagliardini ur den FFP-åtdragna Champions League-truppen, en spelare som borde vara bättre lämpad att spela med Brozović och Nainggolan på tremannamittfältet.

Men Vecino kan alltid falla tillbaka på målen på Stadio Olimpico förra säsongen. Det i den första bortamatchen mot Roma som ledde till en seger som satte kurs mot en lyckad Intersäsong. Sedan nickmålet mot Lazio med mindre än tio minuter kvar av säsongen, som skickade Inter till klubbens första CL-deltagande på sex år.

Och så i tisdags kväll mot Tottenham dök Vecino upp som gubben i lådan och skarvnickade in 2-1 på tilläggstid på pass från Stefan De Vrij, han som lämnade Lazio och orsakade straffen som inledde Inters vändning den majkvällen i Rom.

Matías Vecinos väg till toppen har heller aldrig varit spikrak. Som fjortonåring förlorade han sin far Mario, elitfotbollsspelare hemma i Uruguay, i en bilolycka. Efter dödsfallet döptes arenan i San Jacinto om till hans minne, men sonen Matías hade ett trauma att bearbeta och en rutt på fem mil till Montevideo varje vecka där han tränade med laget Central Español.

26-åringen hamnade så småningom i Italien och idag håller han på och formar en kultstatus bland Inters supportrar. Så viktigt kan nämligen tisdagens mål bli, från den tidiga nyckelmatchen mot tippade andraplatskonkurrenten Tottenham Hotspur.

Och visst var det mäktigt att se San Siro lysa upp och supa in Champions League-hymnen för första gången på åratal. Det är något speciellt med kvällsmatcher på den arenan och som mest storslaget blir det i den finaste av turneringen, med de båda Milanoklubbarnas tunga internationella historia i baktanke.

Det såg tidigt ut som att Inter skulle få alla förutsättningar att utnyttja momentumet med knappt 65 000 entusiastiska åskådare bakom sig. Tottenham hade stora problem i uppspelsfasen men Inter hittade inte kvalitén att exponera engelsmännens slarv.

När Spurs väl kom förbi mittplan kunde de ganska enkelt ta sig förbi Inters försvarslinjer. En halvlek fattig på målchanser försattes i ett ovisst läge och det blev mer av samma vara i början på den andra. Med undantaget att Christian Eriksen svingade trollspöet och skickade in ledningsmålet via en bollbana som förbryllade Handanović i Intermålet.

Inte mycket talade för nerazzurri i detta läge. Dålig stämning rådde på sina håll och det såg väldigt grinigt ut bland de svartblå tröjorna. Vid sådana här tillfällen krävs det att en ledare visar vägen, och den omdiskuterade i Inter heter Mauro Icardi.

Argentinaren är ingen typisk ledarfigur med en särskild aura, utan visar vägen med sitt slit på planen och framförallt sina mål. Under första halvlek hade Icardi varit bland planens mest anonyma. Men i den 86:e minuten dundrade Asamoah, med massvis av CL-erfarenhet från Juventus, fram på vänsterkanten, hittade Icardi vid halvmånen utanför straffområdet som mötte med en mästerlig direktvolley in i mål.

Fansen kände vittring och tränaren Spalletti hade sinnesnärvaron att byta in Borja Valero och verkligen gå för segern. Spanjoren blev ett hot med sitt lugn och inlägg, och efter en Candrevahörna kom också Vecinos segermål.

San Siro exploderade och kanske innebär euforin i slutminuterna vändningen för Inters tunga säsongsstart? Den bristande moralen har medfört bortkastade poäng mot Torino och Parma på hemmaplan i Serie A, och gnället vid 0-1 var konsekvensen av ett pressat lag med en ifrågasatt tränare.

När Inter för första gången kunde slå ur underläge blev det seger och massvis av tyngd har lättat från spelarnas och Spallettis axlar, trots en långt ifrån perfekt insats. Höjden från förra säsongen finns fortfarande där och Marcelo Brozović liknade sitt vår-jag igen. Med mer tid till att spela in Nainggolan i systemet kan detta Inter bli bra. Om inte får de kasta in Matías Vecinos matchvinnaregenskaper vid nödfall igen.

****

När Ronaldo brutit målnollan i ligan trodde jag på nya mål på välbekant mark i hans tidigare hemland Spanien. Så blev inte fallet när Juventus inledningsvis inte var kapabla att göra mål mot Valencia (tre missade jättelägen) och Ronaldo själv fick ett sällsynt rött kort i slutet av första halvlek.

Om den franske domaren Clement Turpin och hans kollegor höll en ojämn nivå i Inter-Spurs var det inte mycket mot det tyska domarteamet med Felix Brysch i spetsen. Straffområdesdomaren på Mestalla såg en eftersläng men Ronaldos utvisning kommer till på högst oklara grunder. Det vore väldigt synd om han skulle missa dubbelmötet med Man United.

Precis innan paus missade João Cancelo ett nytt öppet läge i återkomsten till apelsinstaden, men ordnade en straff i läget efter när Dani Parejo misstog portugisens huvud för en boll. Miralem Pjanić stegade fram och satte 1-0 bakom tidigare Juvetvåan Neto.

Jeison Murillo var den som lyckades visa ut Ronaldo men mittbackens tur skulle vända när han drog ner en Juvespelare och orsakade en till straff efter paus. Pjanić gjorde inget misstag den gången heller och spikade en komfortabel bortaseger.

Valencia skulle bli det första riktigt svåra testet för Juventus under hösten. Förutom under de inledande tio har Juventus full kontroll på matchen och imponerar trots en man mindre den sista timmen. Federico Bernadeschi gör en riktigt bra första halvlek och håller återigen Paulo Dybala på bänken. En bänkplats Dybala kanske får börja vänja sig vid?

****

Samma kväll förlorade Roma programenligt med 0-3 på Santiago Bernabeu mot Real Madrid. Trots Robin Olsens ökade självförtroende i Romamålet fick svensken släppa in tre bollar. Eusebio Di Francesco startade med tonårige Nicolò Zainolo på mittfältet, ett löfte som ingick i Nainggolan-dealen och togs ut i Roberto Mancinis Nations League-trupp – trots att han inte fått spela i Serie A. Jag vet dock inte hur tankarna går när Zainolo får starta mot världens bästa lag, före konkurrenterna i det som är Romas främsta lagdel?

Nere i Belgrad fick Napoli bara 0-0 mot ett överraskande starkt Röda Stjärnan. De två tappade poängen lär bli ödesdigra och chansen till vidare avancemang minskar med sisådär femtio procent utan full pott mot den tippade gruppjumbon. Jag kan verkligen inte se Napoli ta tillräckligt många av de poängen som krävs mot Liverpool och Paris Saint-Germain för att gå vidare.

****

Poddario, en podcast med mig och SvenskaFans Johan Stistrup, har ett nytt avsnitt ute där vi kikar på förväntade och mer överraskande namn i Serie A:s skytteliga. Vi diskuterar om en liga som eventuellt blivit jämnare bakom Juventus med fler lag som kan utmana om Europa, och vad Aurelio De Laurentiis egentligen sysslar med i Napoli? Finns på iTunes och Acast.

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Ronaldos första Juvemål ökar pressen på rivalerna Inter och Icardi

Topplagen i Serie A har denna säsong lyxen att unna sig riktiga kvalitetsstrikers med den sällsynta stämpeln målgaranti över sig. Hösten är ännu tidig och sommaren vill inte släppa sitt grepp, men skytteligan har flera objekt värda en tidig säsongsvarning.

Om vi tar de negativa, det vill säga de som inte är med i målprotokollet överhuvudtaget, är det omöjligt att inte börja med förra säsongens skyttekung Mauro Icardi. Argentinaren gjorde 29 mål förra säsongen men fick inleda helgens match mot Parma på bänken efter att inte ha kunnat medverka i 3-0-segern mot Bologna dessförinnan.

Monacolånet Keita Baldé startade precis som då men missade sitt enda öppna läge under en halvlek då Inter borde gjort minst ett mål. Flytet i hemmalagets anfallsspel var bättre jämfört med de föregående matcher, låt vara mot ett ganska virrigt Parmaförsvar.

Men gästerna, som inte hade vunnit borta mot Inter sedan 1999, var desto tryggare med bollen i ägo och stack upp med farliga kontringar. Gervinho ser inte alls matchotränad ut och är Parmas största hot offensivt. Tillsammans med Roberto Ingelse leder han ett anfall som kan störa alla försvar i serien.

Mauro Icardi kom in men har inte killerinstinkten i straffområdet för stunden. Inters lagkapten har inte bara en målbörda att bära. I detta kritiska läge måste mer krävas av honom som ledare även om självförtroendet vacklar som bänkad anfallare. Lördagens protagonist skulle inte bli han, utan Federico Dimarco som kom in samtidigt som Icardi från Parmabänken.

20-åringen stod först i vägen för Ivan Perišićs avslut från nära håll, uppenbart med hjälp av den egna armen men domare Manganiello valde egendomligt nog att inte VAR-granska situationen själv. Det var inte hans enda konstiga beslut då båda lagen hade kunnat åka på varsin utvisning efter ett par stenhårda tacklingar.

Vackrare var då Dimarcos avgörande. Med en vänstermissil från distans gav kantspringaren Parma klubbens första seger i Serie A och skottet i den 79:e minuten medförde liknelser till Roberto Carlos vänstersläggor. Dimarco har gått den långa vägen från pojk- till primaveralag i Inter, ägs fortfarande av klubben och fick äntligen göra mål på San Siro, men inte för laget i sitt hjärta.

Inters press avtog efter målet och Parma hade faktiskt bud på ett till. Den bräckliga mentaliteten är inga nyheter i det svartblå lägret men måste klargöras snarast. Härnäst väntar Tottenham hemma i en efterlängtad Champions League-återkomst.

Två lag med stukade självförtroenden möts i en match som kan bli avgörande för vidare avancemang i gruppen. Luciano Spalletti kan inte kompromissa med startelvan på tisdag och Icardi måste starta som den ledarfigur han är. Vi vill inte missa en centerduell mot Harry Kane. Inter vill ta sig upp från diket när de för första gången den här säsongen kan slå ur underläge.

Icardi

Lorenzo Insigne är ingen stor målskytt och kom från en jobbig vecka i landslaget, som han oftast har. Hans mål för Napoli räckte ändå till seger mot Fiorentina senare under lördagskvällen. Insigne fick spela tillsammans med Dries Mertens på topp när Carlo Ancelotti drog ner José Callejón till en mer tillbakadragen högermittfältsroll.

Bytet till något som liknade 4-4-2 blev inte lyckat för Napoli. Det såg riktningslöst ut och Fiorentina gavs mycket plats centralt. Vad bättre var för hemmalaget är att mittbacksparet Koulibaly-Maksimović fullständigt stängde ner Giovanni Simeone och delvis även Fede Chiesa.

På Stadio San Paolo gapade mängder av stolar tomma och endast 20 000 dök upp när delar av supportergrupperingarna ordnade en bojkott mot Aurelio De Laurentiis styre. Presidenten lyckades under en och samma vecka uttrycka önskemålet att flytta CL-matcherna till Bari (hans andra lag, ADL ligger i fejd med Neapels borgmästare över San Paolo), hinta om att även köpa Hajduk Split och värst av allt, höra rykten spridas att hans arenaprojekt ska heta ”McDonalds Stadium”.

Mitt i den här ogästvänliga stämningen var det den 27-årige Insigne som räddade Napoli elva minuter före slutet. Ancelotti tog av en blek Mertens och bytte in Arek Milik som ensam forward. Polacken gjorde ett bra inhopp, bidrog med finess, rörlighet och spelade fram till segermålet.

Frågan är då vem som ska bli Napolis stora målskytt? Milik har stort förtroende hos tränaren men lär knappast komma upp i Mertens målfacit från de två senaste åren. Belgaren har spelat bättre men tog inte chansen från start. Kan Insigne öka målskörden om han får ligga närmare centern?

Fiorentinas första halvlek lovande mycket men de lila avslutade svagt sista kvarten. Stefano Pioli bytte ur Veretout och Gerson redan efter en timme och ersättarna Dabo och Edimilson klarade inte av att hålla samma nivå. Optimismen efter två inledande segrar kan bytas ut mot något helt annat när målsprutande Sampdoria väntar på bortaplan i nästa veckas hängmatch.

****

Annat från omgång 4

Sampdoria har 8-0 i målskillnad på de två senaste matcherna. Efter Quagliarellas ledningsmål hade hemmalaget Frosinone ett par gyllene lägen att kvittera. I andra halvlek växlade Giampaolos lag upp och till slut hade tre andra offensiva spelare (Caprari, Defrel, Kownacki) gjort mål när Samp segrade med 5-0.

Defrel gjorde två stycken igen och toppar skytteligan på fyra mål. Förra säsongen gjorde fransmannen ett ynka straffmål för Roma. ”Det handlar om självförtroende” är Defrels tidiga förklaring, och ibland är spelarprestationer inte mer svåranalyserade än så.

Defrel

Genoa Cricket and Football Club firade 125 år som Italiens äldsta klubb med en 1-0-vinst hemma mot Bologna. Den som ordnade segerpresenten heter Krzyztof Piatek och leder numera skytteligan tillsammans med stadsrivalens Defrel.

Piatek gjorde sitt fjärde mål i Serie A och har även gjort lika många mål i en och samma Coppa Italia-match. 23-åringen är fortfarande relativt okänd efter transfern från Cracovia Kraków i somras för fyra miljoner euro. Om polacken kan fortsätta göra mål är det den perfekta gåvan till ett Genoa som skriker efter en målskytt.

Bologna är i ett alarmerande behov av en sådan då laget fortfarande inte gjort mål än. Filip Helander skadade sig under träning och är borta en månad, Mattias Svanberg fick dock göra Serie A-debut under matchens sista tredjedel. Frågan är hur länge svenskduon får behålla Filippo Inzaghi som tränare. Rykten spekulerar kring en tidig sorti om inte Bologna börjar vinna matcher snart.

320 minuter och 28 avslut senare har Cristiano Ronaldo gjort sina första Juventusmål. Fem minuter efter halvtidsvilan mot Sassuolo stötte portugisen in Juves ledningsmål från en halvmeter efter Boatengs misslyckade hemåtnick. Tvåan, en kvart senare, var snyggare när Ronaldo avslutade en blixtrande kontring med ett distinkt vänsteravslut.

Gästernas Babacar kunde reducera på tilläggstid men Sassuolo var aldrig nära när Juventus satte hög press mot deras något övermodiga backlinje. Förlusten kommer inte rucka på Sassuolos självförtroende dock. Även vid den svåraste av bortamatcher vågar de spela ett bollhållande och kvickt anfallsspel som lär belöna sig i längden.

Ronaldos självförtroende är det, som bekant, inget fel på och en mindre tagg har lämnat den välputsade kroppen. 33-årigen har erkänt att han blivit påverkad och angelägen om de extrema förväntningarna kring flytten, och bad förbundskaptenen Fernando Santos om ledighet i Nations League för att istället komma i form.

Ett lika stort samtalsämne är Douglas Costa. Inte för en ny bänkning, utan för brassens psykbryt i slutet av matchen. Innan loppet av någon minut försökte Costa ge Federico Di Francesco en dansk skalle, sedan en eftersläng och allt avslutades med en spottloska i ansiktet på Sassuoloyttern.

Har Costa någon förklaring ens till detta beteende? Vill vi höra om den eller provokationens natur? Juvespelaren lär oavsett åka på en lång avstängning, inte minst av sin egen klubb.

Något kännbart straff slapp Chievo efter att ha fifflat i samband med spelaraffärer med Serie B-klubben Cesena (som gick i konkurs i somras). Veronalaget fick tre minuspoäng och tilläts stanna i Serie A till Crotones stora förtvivlan trots att åklagaren yrkade på det femdubbla antalet minuspoäng – till förra säsongens tabell.

Chievo snodde också med sig en poäng från Olimpico efter att ha hämtat in ett tvåmålsunderläge mot Roma. I slutminuterna tvingades Robin Olsen sträcka sig ordentligt och rädda Roma från en pinsam förlust mot jumbon.

Romas defensiv fortsätter darra och med fem poäng på fyra matcher har i giallorossi tangerat den lika dåliga poängskörden som innebar början på amerikanernas styre i huvudstadslaget 2011/12. På onsdag kväll väntar Real Madrid på Bernabeu i en match där det bara gäller att överleva är känslan.

Det första målet i Milantröjan har till slut kommit även för prestigelånet Gonzalo Higuaín. Argentinaren utnyttjade kliniskt Cagliariförsvarets dubbla misstag och rullade in kvitteringen på Sardegna Arena. Hemmalaget hade tagit ledningen genom João Pedro under en mycket stark matchinledning med massor av energi och en Leonardo Pavoletti som vann nästan allt som skickades upp mot honom.

Milan tog över matchen helt sista timmen och borde också hittat segermålet mot ett tröttkört Cagliari. Men laget hade svårt att skapa målchanser och Higuaín missade ett bra nickläge i slutminuterna.

Fortfarande har rossoneri problem framåt när Suso inte får till inläggen och skotten. Vänstersidan med Rodriguez, Bonaventura och Çalhanoğlu var väldigt anonym offensivt och till nästa match bör inhoppande Castillejo peta någon av de två sistnämnda.

****

Veckans lag (3-4-3):

Strakosha (Lazio)

Cancelo (Juventus), Koulibaly (Napoli), Dimarco (Parma)

Caprari (Sampdoria), Barella (Cagliari), Can (Juve), Lulić (Lazio)

Insigne (Napoli), Quagliarella (Samp), Ronaldo (Juve)

Twitter: @ErikHadzic

Erik Hadzic

Senaste tweets

Annons
Annons