När Milan och Inter går upp mot varandra på San Siro ikväll är det, av olika anledningar, lite derbyvana bland spelarna i lagen. Milan kommer med Serie A:s yngsta trupp och Inter med en stor spelaromsättning bakom sig det senaste året. Inters tränare Stefano Pioli får till och med äran att göra sin debut i detta derby. Gemensamt för klubbarna dock är det kinesiska intresset i ägarfrågan och de usla resultaten de senaste säsongerna.
När Vincenzo Montella utsågs till ny tränare i Milan under sommaren blev han den femte att leda laget sedan 2014 (Inter har nio tränare sedan 09/10…). Den spontana känslan var inte direkt positiv när offentliggörandet kom. I min värld var Montella inte ett tillräckligt etablerat namn att ta vidare och stabilisera klubben efter försöken med tidigare spelare på tränarposten som Filippo Inzaghi, Seedorf och Brocchi. Kanske var jag för färgad av Montellas misslyckade sejour i Sampdoria och den sista tiden i Fiorentina. Hursomhelst kändes det fel med honom efter att gång på gång ha missat med att omvandla tidigare ”senatorer” till lyckade tränare.
Dessa senatorer var supermeriterade och spelade i Milan långt inpå 30-årsålder, mycket tack vare Milans medicinska avdelning som tycktes förlänga karriären på spelarna. Men även de var förr eller senare tvungna att sluta. De senaste åren har de ersatts av en ny typ av personligheter har känslan varit när jag sett Milan. Mer svårhanterliga egon som M’baye Niang, Mario Balotelli och Keisuke Honda blandade dåliga insatser på planen med diverse upptåg vid sidan av den. Framförallt har resultaten stuckit ut. 8:a, 10:a och 7:a de tre senaste åren är skamligt låga ligaplaceringar för en klubb som dominerade världsfotbollen under 90- och 00-talet.
För att ändra och föryngra laget gav VD:n Adriano Galliani i januari 2013 en uppgift till den tidigare spelaren Filippo Galli. Han var en del av laget som innehöll Maldini, Costacurta och Baresi, och tog över som direktör i Milans ungdomssystem. Galliani ville ta reda på varför inte Milan kunde producera egna talanger längre och ändra på det. Efter scudetton 2010/2011 såldes Zlatan och Thiago Silva bara en säsong senare i ett försök att stabilisera ekonomin. Ägaren Silvio Berlusconi insåg att Milan inte kunde konkurrera med övriga toppklubbar i Europa på grund av en sinande pengakista.
Så Filippo Galli åkte till La Masia i Barcelona och till Ajax ungdomsverksamhet. Över några veckor for han runt och studerade hur de gjorde i Real Madrid och Manchester United också. ”Jag ville förstå vad de gör. Under slutet av dessa studier hade vi en klar idé över vad som skulle göras”, sa Galli till New York Times i oktober. Han tog fram ett dokument, med Gallianis stöd, som skulle revolutionera sättet som Milan hanterade deras ungdomsverksamhet. Samtidigt skulle sättet hanteras i enlighet med Milans ”historia och identitet”.
”Vi kollande på alla, och på tränare som Marcelo Bielsa, Pep Guardiola, Juan Manuel Lillo och César Luis Menotti också. Vår metod handlar om att integrera alla områden: den tekniska biten, den atletiska, den taktiska och så den psykologiska. Att producera spelare handlar inte bara om teknik, det är mer övergripande än så. Vårt jobb är att skapa den rätta miljön för talang att blomstra, och ge spelarna verktygen att inte bara bli professionella, utan att spela för AC Milan och på San Siro”, sa Galli.
Precis som i Barcelona har han uppmanat tränarna i ungdomslagen att spela på ett likartat sätt i alla åldersgrupper. Tränare träffas tillsammans med psykologer och medicinsk personal i början på veckorna för att planera veckans aktiviteter. Fokus ligger på att skapa spelare snarare än att bara vinna matcher i ungdomstävlingar.
Resultaten av talangutveckligen har inte väntat på sig. I förstalaget finns målvakten och fenomenet Donnarumma. Född 1999 har han redan gjort debut i A-landslaget under hösten. 18-åringen Manuel Locatelli avgjorde mötet mot Juventus för en månad sen, och ytterbacken Davide Calabria är ett till spännande namn. Förhoppningar finns att även mittfältaren Mattia El-Hilali och anfallaren Zakaria Hamadi en dag ska nå dit.
Christian Brocchi avslutade förra säsongen som tränare i Milan och coachar nu Serie B-klubben Brescia. Han tränade Donnarumma och Locatelli i ungdomslaget, och var den som släppte fram den senare i A-laget i våras. Om en eller två spelare varje år kommer fram skulle det markera början på en ny cykel i klubben, enligt Brocchi. Galli i sin tur påtalar att allt beror på spelarnas talang, och att de i inom klubben inte är några gurus.
Men med det kinesiska övertagandet nära finns risken att nytt kapital i klubben står i vägen för talanger att komma fram i A-laget. Särskilt om Montella redan i år når en hög placering med Milan. ”Klubben hade problem på 80-talet också, det var då unga spelare fick chansen att spela. Det finns likheter mellan Milan nu och där de var då.”, säger Galli.
”Baresi, Costacurta, Maldini och Albertini kom alla fram i förstalaget på 80-talet eftersom klubben inte hade något val”, säger Brocchi. Titlar och ekonomisk slagkraft följde med Berlusconi men talangutvecklingen avstannade. ”Kan man köpa färdiga spelare är det alltid enklare”, fortsätter Christian Brocchi.
De milanesiska klubbarna går en spännande och oviss framtid till mötes. De nya ägarna ska hantera två klubbar som är svältfödda på framgång de senaste åren och försöka vända den negativa trenden. Problematiken i att leda en fotbollsklubb som utlänning i Italien är en annan historia. Ikväll ska spelarna på planen bevisa att de kan leverera hopp om framtiden, i slaget om den lilla Madonnan.
![domo]()
Källa: The New York Times