Båda lagen hade slagit ut varsin förhandsfavorit i semifinalerna, efter avancemang från inledningsrundan. Benevento slog ut fyran Perugia med 2-1 sammanlagt, men det var inget emot Carpis bedrift mot trean Frosinone. De sistnämnda missade direktuppflyttning efter att ha hamnat på samma poängantal som Hellas Verona och slutade tolv poäng före Carpi i tabellen.
Efter 0-0 i Carpi var bortalaget tvunget att vinna i Frosinone. Carpi åkte på en utvisning under matchen och en till med dryga tio minuter kvar att spela. Då, på ett frisparkspet från 30 meter i den 86:e minuten satte Carpi det målet som krävdes för en final mot Benevento.
Den första finalen slutade 0-0 i Carpi igen och gjorde att Carpi behövde vinna även denna bortamatch, då Benevento slutade två placeringar högre upp gäller inte bortamålsregeln i playoff.
Carpi var det bättre laget och tog kommandot i första halvlek. Dock utan att spräcka nollan, vilket Benevento istället skulle göra. Mot slutet av halvleken stötte Interlånet George Puscas in det förlösande målet från nära håll.
Bortalagets offensiv kom av sig och de mäktade inte med att sätta press på Benevento i andra halvlek. Carpis comebackkungar orkade inte utföra en ny bragd, och en ännu större bedrift kan tillskrivas Benevento som blev Serie A-klara.
Detta var Stregonis, häxornas, debutsäsong i Serie B. Tillsammans med SPAL var de nykomlingar och gick upp från Lega Pro, gamla Serie C, förra året. Det är helt osannolikt att två nykomlingar går upp samma år och mig veterligen har det aldrig hänt tidigare i Serie A:s historia. Eller om det hänt i någon annan europeisk toppliga där tre lag blir uppflyttade.
Låt oss titta närmare på dessa lag som ska in i finrummet till hösten, och börja med tabellvinnarna SPAL.
SPAL
Förkortningen står för Società Polisportiva Ars et Labor och laget kommer Ferrara, en stad med cirka 220 000 invånare, belägen drygt 100 km sydväst om Venedig. Lagets storhetstid var under 1950- och 60-talen då Spal gjorde 13 raka säsonger i Serie A, med en femteplats som bästa placering. Spal gjorde bara ett ettårigt besök i Serie B under den tiden och höll sig kvar i högstaligan ändå till 1968.
Spals store man hette Paolo Mazza och verkade som tränare, sportchef och president under sina många år i klubben. Mazza brukar ses som mannen som införde sportchefsrollen i Italien, och var tidigt ute med att utveckla scoutingnätverk och sälja talanger vidare dyrt. Stadion i Ferrara är också döpt efter den avlidne legendaren.
70-talet spenderas i Serie B men det skulle bli ännu dystrare framöver. Under 80-talet åkte man ner i Serie C och som absoluta bottenpunkter tillbringade man några säsonger på amatörnivån i Serie D under följande årtionden.
Klubben vansköttes och gick i konkurs både 2005 och 2012. Samtidigt hände saker i grannbyn Masi San Giacomo. Lilla AC Giacomense gjorde en kometresa genom de lägre divisionerna under ledning av ägaren Francesco Colombarini, en affärsidkare ursprungligen från Ferrara. Giacomense går till och med om storebror och når Serie C2, medan konkursade Real Spal, som klubben hette 2012-13, harvar i Serie D.
Lösningen för Spal och döden för Real blev en överenskommelse mellan Serie D-lagets president och Colombarini. Sommaren 2013 gick båda parterna med på att låta Real Spal ta Giacomenses plats i C2, och klubben ombildades där under namnet Spal 2013.
Under säsongen 2013-14 sker en omstrukturering i seriesystemet. Serie C1 och C2 ska bli ett stort Lega Pro med tre divisioner. Spals sjätteplats den säsongen räckte för en plats i Lega Pro 14/15. Förra året vann Spal den mellersta Lega Pro-divisionen och säkrade deras första Serie B-platsen på nästan 25 år. Efter det har allt gått rasande snabbt i Ferrara.
Lika förvirrande som det är med konkurserna och sammanslagningen, lika fascinerade är detta plötsliga lyft. En klubb som både varit kliniskt död och djupt deprimerad under de senaste decennierna ska nu hux-flux spela i Serie A till hösten.
Det ska bli väldigt spännande att se om Ferrara-laget klarar omställningen till den högsta serienivån. De ekonomiska villkoren ser uppenbarligen okej ut. Samtliga personer på styrandeposter i klubben är bördiga från staden och kommer göra allt för att hålla stadens stolthet kvar i Serie A. Hjärtat för klubben verkar finnas där och kanske kan det räcka för ett nytt mirakel.
Mest spännande namnet är Udineseägde målvakten Alex Meret. Född 1997 rankas han som en av de absolut största italienska målvaktstalangerna. Till forwardsuppsättnigen kom rutinerade räven Sergio Floccari under januarimercaton. Med sina sju mål var han en bidragande orsak till att Spal höll undan under våren.
Hellas Verona
Om Spal haft en dyster modern historia så har Hellas Veronas periodvis varit betydligt ljusare. Så sent som 1985 vann man klubbens enda scudetto, anförda av kedjerökande dansken Preben Elkjaer. 90-talet blev svårare och Hellas pendlade mellan första- och andraligan.
Det var inget mot hur det utvecklade sig efter millennieskiftet. Säsongen 01-02 åkte Hellas ur Serie A och fick till och med spendera fyra år i Serie C1 mellan 2007 och 2011. Säsongen 13-14 var Veronalaget tillbaka i högstadivisionen och placerade sig i mitten båda åren.
Det tredje året skulle inte bli lika lyckligt. Skador på Toni och Pazzini längst fram i kombination med ett allt mer hackande spel under tränaren Mandorlini (som tog Hellas upp från C1) gjorde att det nästan dröjde ett halvår innan första vinsten bärgades 15/16. En jumboplats blev oundviklig.
Hellas Verona började hösten i Serie B på ett övertygande sätt och såg ut att gå en bekväm resa mot direktuppflyttning. Men något hände mot slutet av 2016 och en lång formsvacka inleddes. På 14 matcher mellan november och februari vann Hellas bara vid tre tillfällen, och distanserades av både Spal och Frosinone.
Vändningen, i bokstavlig mening, kom hemma i regionderbyt mot Vicenza på första maj. Vicenza hade jobbat till sig en 2-1 ledning när Daniel Bessa kvitterade en minut före full tid. Med klockan på 90+5 skickade Rômulo in en volley och gav segern till de gulblå. Verona förlorade inte därefter och höll undan för Frosionone. Rivalerna i Vicenza degraderades.
Förutom skytteligavinnaren Pazzini och nämnde Rômulo hittar vi här också mittbacken Alex Ferrari, som ska spela u21-EM för Italien. Tränaren Fabio Pecchia, assisterande till Rafa Benitez i Napoli, Real Madrid och Newcastle, klarade av att ta upp klubben i sitt första jobb som huvudansvarig på fyra år. Nog har Peccia också utvecklat spelet på ett positivt sätt gentemot åren under Mandorlini, även om vi inte ska jämföra Serie A med B fullt ut.
Hellas Verona får ses som laget med klart bäst förutsättningar att fixa nytt kontrakt nästa år. Staden är störst bland nykomlingarna med cirka 260 000 invånare och där är Hellas det klart populäraste laget.
Det finns en tradition av Serie A-spel i nutid och både tränaren Pecchia och presidenten Maurizio Setti får ses som intressanta typer i den italienska fotbollen. Bara det att Hellas Verona har ett sponsorkontrakt med Nike, som en av få klubbar i Serie A, är ett bevis på klubbens attraktionskraft och potentiellt starka varumärke.
Benevento Calcio
Bildades 1929 och stoltserar med ett av de originellare klubbmärkena i Europa med en häxa flygandes på ett skaft. Kommunen har bara drygt 60 000 invånare men arenan Stadio Ciro Vigorito tar 25 000 åskådare, en härligt sliten stadion för övrigt.
Medparten i klubbens historia har spenderats i de lägre divisionerna. Serie B-debuten kom alltså först den gånga säsongen. Tränaren Marco Baroni har bland annat skjutit ett scudettoavgörande för Napoli säsongen 1989/90, men hans tränarkarriär har inte nått samma höjder.
Han ersatte hans namne Giampaolo i Siena 2009 men fick bara inneha jobbet i tre veckor. Under två säsonger var han tränare i Juventus primaveralag och efter det har Baroni tränat Serie B-lagen Virtus Lanciano, Pescara och Novara med blandad framgång.
I höstas tog han så över Benevento och har gissningsvis redan uppnått legendstatus i Kampanienstaden. Den kanske mest intressante spelare han tillfogar över är den Cagliariägde målvakten Alessio Cragno.
I övrigt vet vi inte så mycket om Benevento. På en Googlesökning är två av förslagen som kommer upp riktade mot en pizzeria i Tumba. Men mer kommer omvärlden lära sig om detta pyttelag som ska ta emot några av världens största klubbar nere i södra Italien.
På ett ekonomiskt och sportsligt plan ska de inte ha en chans att överleva Serie A. Men de har redan uträttat en enorm bedrift som tagit sig hit, och har en sommar på sig att få ihop ett tillräckligt slagkraftigt lag.
Men om nu inte Benevento överträffar sig själva igen så finns risken att detta blir ett nytt undermåligt bottenlag i Serie A igen. Jag har tidigare skrivit om Palermos och Pescaras genomsvaga säsonger och mina tankar började gå i banor av vilka lag som kvalitetsmässigt vore bäst för Serie A 2017/18.
En tidig prognos är att Hellas inte kommer trumfa Cagliaris elfteplats från i år, men att klubbarna kvalitetsmässigt borde stå sig hyfsat nära varandra. Spal känns jättesvårt att sia kring. Förmodligen kommer de spela med en hel del entusiasm, smittade av en hel stad, och det kan bära en bit inledningsvis. I Pescaras fall dog den entusiasmen bara efter några omgångars spel.
Jag ger dock Benevento sämre chanser än vad Crotone (deras första Serie A-säsong med) hade för ett år sedan. Till synes riskerar vi att få en ännu sämre bottentrio nästa säsong. Däremot anser jag att Verona, Spal och Benevento är en färgstarkare trio än Cagliari, Crotone och Pescara. Förhoppningsvis är det tillräckligt för att hålla både intresse och kvalitet uppe i Serie A.