Förlänga eller inte förlänga. Det var frågan Milans Gianluigi Donnarumma grubblat på en längre tid. Igår fick vi svaret på en hastigt arrangerad presskonferens, målvakten valde att inte förlänga kontraktet som går ut den 30 juni 2018.
Beslutet är överraskande, men inte superoväntat. Trots det måste det känts som en chock inom Milanfamiljen, och hos andra aktörer i italiensk fotboll. Den 18-åriga målvakten tackade nej till kontraktsförslag värt 4,5 miljoner euro per år, och är nu ett ännu hetare villebråd bland Europas bästa lag.
Frågorna är många bland milanisti och folk frågar sig vem de ansvariga är för de misslyckade förhandlingarna. Mycket aggression riktas mot spelarens agent Mino Raiola, känd för att ha gjort Zlatan Ibrahimović till den dyraste spelaren genom tiderna (sett till hans alla övergångssummor) och Paul Pogba till världens dyraste spelare sett till en enskild transfersumma. Raiola har i båda fallen lyft bort sina klienter till mer penningstinna marknader utanför Italien.
Jag tror inte att Mino Raiola är en ond person som medvetet vill förstöra Milan. Agenten ska i första hand se till sin klients intresse och vägleda denne till en miljö där spelaren får ut sitt max. I andra hand ser Raiola till att göra egen vinning på affären, en detalj som aldrig är oviktig i sammanhang med Raiola.
Raiola kan agera rådgivare hur mycket han vill, beslutet kommer till slut ändå tas av spelaren i fråga. Det är här som det hela börjar bli riktigt provocerande.
”Gigio” Donnarumma är inte bara världens kanske största målvaktstalang. Han är också en uttalad Milansupporter som bekänt sig till klubbmärket, trots att han är uppväxt i Neapelregionen. ”Jag föddes som milanista”, är ord som Donnarumma tidigare har sagt.
Mot den bakgrunden är det svårt att förstå hans val att inte förlänga. Milan är inte det Milan som bossade i Europa när Donnarumma var barn. Men det är en klubb som genomgår en renovering och andas optimism, efter en formidabel start på sommarens övergångsfönster med flera stora och smarta affärer.
I den här miljön hade Donnarumma kunnat stanna och fortsätta växa som målvakt. Han hade varit garanterad speltid och samtidigt haft möjligheten att ta Milan närmare de troféer som varit frånvarande i klubben i flera år. Men beslutet är definitivt, Milan är tydligen inte rätt miljö att utvecklas vidare på.
Varningsklockorna för målvaktens mentalitet har funnits där. I över tre års tid bevakades han av Inter och som trettonårig kom han överens tillsammans med sin familj att skriva på ett kontrakt med Milanoklubben.
Men redan nästa dag hade Donnarumma och hans pappa bokat ett möte med Milans tidigare VD Adriano Galliani. Det var i rödsvart Donnarumma egentligen ville spela i och plötsligt blev överenskommelsen med Inter värdelös.
Med det sagt ska man i åtanke att Donnarumma bara är 18 år. Han har bara varit myndig i några månader och risken för att en sådan som Raiola ska styra hans visioner är förstås större än om det handlat om en tio år äldre spelare.
När allt kommer omkring är det dock lika enkelt att peka på Milans sportsliga ledning som ansvariga för detta haveri. Även om det är spelaren som avgör var detta en situation som Milan inte fick hamna i.
Symbolvärdet i att lagets mest talangfulla spelare vill lämna trots pågående storsatsning är ett bakslag för de nya ägarna. Som köpare till målvakten spekuleras det nu kring lag som Real Madrid, PSG, Manchester United och, trumvirvel… Juventus.
Men alla de alternativen känns inte självklara för stunden. PSG är visserligen i behov av en stor målvakt och sägs vara redo att ge Donnarumma 6M euro/säsong. Real Madrid har Keylor Navas som bevisat att han är en målvakt värdig Europamästarna. Man United har redan David De Gea.
En förbjuden flytt till Juventus vore det mest logiska. Turinklubben hade i det närmaste gjort klart med Romas Szczesny som backup och möjlig ersättare till Buffon, men uppgifterna därifrån har tystnat de senaste dagarna. Milanisti glömmer inte att det bara var tre månader sen Gianluigi Donnarumma kysste klubbmärket framför bortafansen i den snöpliga övertidsförlusten på Juventus Stadium.
Oavsett vad som händer i sommaren så kommer Milan överleva. En spelare är inte större än klubben. Särskilt inte en spelare som inte lever som han lär. Som VD:n Marco Fassone sa igår: ”Naturligtvis lämnade hans beslut en bitter smak i munnen hos oss, men vi behöver gå vidare och Milan ska gå vidare”.
Det är bara synd att spelarnas band till klubblojalitet blir svagare och svagare för varje år i den moderna fotbollen. Igår fick vi det senaste tydliga beviset på denna världsordning.