Gårdagskvällens kvartsfinalförlust i Coppa Italia blev Siniša Mihajlovićs sista insats på Torinos bänk. Efter 0-2 på bittra rivalen Juventus arena meddelade klubben att den 48-årige serben sparkas.
Mihajlović lämnade Torinoscenen furiös efter att Juventus fått sitt andra mål felaktigt tilldömt trots en VAR-granskning. Mihajlovićs uppdrag är nu avslutat och känslan är att han alltid arbetade i motvind.
Detta trots att Torino inledde Serie A starkt under hans debutsäsong där i fjol. Vårsäsongen var inte lika positiv och Toro hamnade först på nionde plats. Godkänt, men minst ett par placeringar ifrån det klubben egentligen siktar mot.
Även i medvind kändes det aldrig tryggt med serbens spelfilosofi. 71 gjorda mål 16/17 och ett supergenombrott av Andrea Belotti säger en sak. 66 insläppa och en defensiv som inte gick att lita på säger något att. Främst symboliserat i felrekryteringen av Joe Hart, som klubbledningen med sportchef Petrachi i spetsen får ta på sig.
Med en Belotti i full blom (värderad till en miljard av klubben) och en positiv sommarmercato i ryggen såg Torino ut att kunna ta steget mot topp-sex inför den här säsongen. Det har också blivit annorlunda nu jämfört med i fjol, men på det stora hela inget annat än flera steg i sidled.
Mihajlović har stadgat upp försvaret fast på bekostnad av offensiven. Torino har kryssat mest av alla lag i Serie A och Andrea Belotti, skadad och ur slag, har endast gjort fyra mål på 15 matcher. Siniša Mihajlović har alltid varit bra på att lyfta in talanger i startelvan, ändå kan ingen säga att vårprognosen för Torino ser ljus ut.
Särskilt mycket ljusare ser inte serbens tränarframtid heller ut att vara. I sin sjätte Serie A-klubb fick Mihajlović sparken för fjärde gången. Oturligt nog är det andra gången i rad han får gå efter en match mot Juventus. Som Milantränare fick Mihajlović sluta efter en Juvetorsk i april 2016.
Däremellan hade tränaren ett misslyckat kval till EM 2014 som serbisk förbundskapten som blev mest känt för dispyten med Adem Ljajić. Ni vet, den nuvarande Torospelaren som inte sjöng nationalsången och uteslöts därför av Mihajlović.
De framgångsrika 1,5 åren i Sampdoria efter Serbien ledde honom till Milanjobbet. De var inte nog att lyfta in Gigio Donnarumma och Manuel Locatelli i A-truppen, sjundeplatsen var en missräkning men tillräckligt för att locka intresse från en klubb steget neråt i hierarkin.
Nu blir det dock svårt att ta några steg i sidled ens för samma trappa. Jag kan inte se att Siniša Mihajlović ska vara aktuell för några klubbar på övre halvan framöver. Den flerdimensionerade men alltför ojämna perioden i Torino avskräcker tillsammans med hans taktiska tillkortakommanden.
Då kan inte karaktäristisk grinta och talangutvecklande hjälpa honom. De sista månaderna i Torino lyckades han inte ens implementera någon grinta i truppen.
Samtidigt är hans egen självbild antagligen större än de bottenlag som kan tänkas vara intresserade av hans tjänster nästa säsong. Lösningen kan vara att blicka mot Premier League, en liga som borde passa Mihajlović bättre som tränartyp. Men serben känns väldigt Italienkär och jag är tveksam till om han är typen som vill byta kultur i denna fas av karriären.
Från Premier League kommer Mihajlovićs ersättare, den 56-årige Walter Mazzarri. Italienaren hade precis som sin föregångare en bra start och tveksam avslutning på säsongen i Watford. Med största sannolikhet vägde den svaga våren som tyngsta skäl när Mazzarri fick gå från Watford i somras.
I Torino kan det däremot bli lyckat för den tidigare Inter- och Napolitränaren. Hans försiktiga spelstil passar ett mittenlag bättre än ett topplag och försvaret bör få en helt annan långsiktig kontinuitet under Mazzarri.
Toropresidenten Urbano Cairo hymlar inte med att Mazzari varit på deras radar länge och det bekräftar bara uppgifterna om att Petrachi och han var missnöjda redan i höstas med Mihajlović.
Det är upp till bevis för dessa två herrar och Mazzari nu. Den senare är långt ifrån någon exotisk lösning, men förmodligen precis det Torino behöver nu. Till att börja med ska Mazzarri få granata att vinna matcher och nå en Europa League-plats som ligger inom ett antal poängs räckhåll.
Kravbilden är inte svårare än så i dagens Torino. Mazzarri är kapabel att möta dessa kortsiktiga krav snarare än att sikta på att bli långlivad som Gian Piero Ventura. Den här ärofyllda klubben brottas alltid med sitt framgångsrika och till synes ouppnåeliga förflutna. Walter Mazzarri är nästa man att ta sig an jobbet med hela historien skavandes på axlarna.
Twitter: @ErikHadzic