När startelvorna i Derby d’Italia presenterades stack två namn ut. Matías Vecino som ersättare på Intermittfältet till Roberto Gagliardini, och Juan Cuadrado på en ovan högerbacksplats i Juventus. Båda spelarna skulle få huvudroller i matchen – i olika mening.
Efter en succéstart under hösten hamnade Vecino på grund av svag form och skada utanför startelvan när Rafinha etablerade sitt mittfältsrike i Inter. Uruguayanen hade inte startat på två månader för Inter och matchovanan lyste igenom under inledningen.
Vecino fick efter en VAR-granskning rött kort efter 18 minuter som förändrade matchförutsättningarna drastiskt. Ni som protesterar mot Interspelarens stämpling kan kolla på bilderna som visar Mandžukićs djupa köttsår (eller inte) ovanför foten.
Vecino hade dessutom en situation dessförinnan där han kommer sent i en tackling som borde renderat i en varning. Vad ska sen sägas om varningen som uteblev när Pjanić rugbytacklade Rafinha i andra halvlek, som hade gjort matchen till en tio-mot-tio-duell?
Det var inte länge sedan Pjanić själv blev tacklad på ett liknande sätt av Baselli i Turinderbyt och orsakade Torino ett tidigt rött kort den gången. Det går att tolka liknande situationer på olika sätt som domare bevisligen men för mig är den andra varningen på bosniern självklar.
Ett möte mellan bittra rivalerna Inter och Juventus tenderar att handla om domarbedömningar men det hände spelmässigt intressanta saker också. Fem minuter innan utvisningen drog Douglas Costa in 1-0 men målet fick inte den förväntade effekten på Juvespelarna.
De vitsvarta drog sig tillbaka och agerade passivt trots ledning och en man mer. Inter stod upp bra försvarsmässigt och skulle efter paus hota även offensivt. Anförda av det starka mittfältstandemet med Rafinha-Brozović (kroaten är på riktigt!) tog hemmalaget över matchen.
Inter vårdade bollen väl, vann mängder med dueller och andrabollar, och lugnade ner spelet när det behövdes. Inom tjugo minuter ledde det till att det närmast otänkbara hände. Icardi gjorde sitt sedvanliga mål mot Juve när han nickade in frisparken från João Cancelos giftiga högerfot.
Sedan gick Cuadrado bort sig i högerbacksrollen (det hände mer än en gång), lät Perišić komma förbi och hans inspel styrdes in i eget mål av Barzagli. Juventus stod inte att känna igen alls. Skulle det bli en andra raka förlust, mot en klubb som hade dubbla anledningar att vinna igår ikväll?
Krisrubrikerna var inte långt borta när Gonzalo Higuaín dessutom missade öppet mål från snäv vinkel precis innan Inters ledningsmål. På sidlinjen stod avbytarna Chiellini och Lichtsteiner och försökte ingjuta mod i detta prekära läge hos spelarna. Avgörandet och vändningen i matchen skulle också ske efter beslut från tränarbänkarnas olika sidor.
Den tredje anmärkningsbara saken från startelvorna var Paulo Dybalas frånvaro. Efter mediokert spel de senaste veckorna valde Allegri att peta argentinaren, precis som i höstas. Tränaren hoppades med fyra matcher kvar av ligasäsongen på att kunna ruska om Dybala med en petning.
Dybalas halvtimme på planen blev också avgörande när Juventus skulle försöka mobilisera en forcering och undvika läget där Napoli kunde springa förbi på söndagen. Anfallarens kreativitet var en nyckel när Pjanić åter misslyckats att sätta avtryck när det bränner till och det dittills varit noll av den varan.
Pjanić blev utbytt med tio minuter kvar och fem minuter senare gick en besviken Mauro Icardi ut till förmån för ytterbacken Davide Santon. D’Ambrosio flyttades över till sin naturliga högerkant för att Santon skulle spela till vänster. Den rockaden skulle bidra med förvirring tillräcklig för Juventus att vända matchen.
Det Juan Cuadrado inte har i försvarsegenskaper har han i anfallslust och förmågan att spela avgörande roller. Colombianen slog inlägget till Costas 1-0 och i den 87:e minuten hängde Santon inte med i Cuadrados löpning, avslutet från omöjlig vinkel flipperstudsade via Škrinar och förbi en oförstående Handanović i mål.
Två minuter senare nickade den allt mer ifrågasatte Higuaín in trean efter att en yta blottats bakom Santon. En episk match fick se en till vändning. Trots att Juventus är sämre än Inter under 90 minuter vinner de matchen. Det stavas karaktär och kvalité i de mest avgörande lägena.
Spalletti erkände sitt misstag efter matchen och tog på sig skulden för bytena. Inter gör en otroligt bra match men det blir inget Hollywoodslut. Istället är känslan tyngre och djupare än en förlust mot Juventus. Om Lazio vinner borta mot Torino ikväll har nerazzurri fyra poäng till fjärdeplatsen med tre omgångar kvar.
Melankolin blir ännu större när en betraktar Icardis tårar på väg ut mot spelargången. Han insåg kanske att detta var matchen då Champions League-drömmarna sprack och han själv spelat sin sista stora match på San Siro. För hur mycket lojalitet Icardi än visat är han värdig att spela i ett lag som frekventerar Champions League.
I guldracet förändrades läget dramatiskt på tre minuter. Lika stor känsla som jag hade att detta kunde bli Napolis år efter förra söndagen känner jag efter igår att Juventus trots allt är Juventus. Vi är ännu inte framme vid slutscenerna i långköraren om lo scudetto 2017/18. Er tur att replikera, Napoli.
Twitter: @ErikHadzic