Hur långt kan hyllningar till medsupportrar gå?

En pampig koreografi ramade in Inters hemmapremiär mot Lecce under måndagskvällen. Den tecknade serieskurken ”Diabolik” avbildades och Inters Curva Nord skickade budskapet att de stod bakom Fabrizio Piscitelli, alias Diabolik.

Den första tanken berörde ett snyggt tifo, flankerat av Lazioörnar som en påminnelse om att vänskapsbandet mellan fansen fortfarande lever trots att det naggats i kanten sedan CL-avgörandet på Stadio Olimpico den 27 maj 2018.

Men som ofta inom italiensk supporterkultur hade tifot även avgreningar som rörde sig mot områden som politik, makt och våld. Fabrizio Piscitelli satt den sjunde augusti på en parkbänk i sydöstra Rom när han blev skjuten i huvudet av en maskerad man. 53-åringen dog nästan direkt och Diaboliks tid som ledare för Lazios ledande ultrasgruppering Irriducibili var till ända.

Det är inte första gången Interklacken behövt hyllat avlidna vänner under året. Vareseultran Daniele Belardinelli blev påkörd av en buss med Napolifans under kaoset som föranledde Inter-Napoli på annandag jul.

Under Milanoderbyt i mars passade därför Curva Nord att hedra med honom med ett tifo. Koreografin avbildade Belardinellis ansikte och symbolen för den naziluktande ultrasgruppen Blood & Honour som han tillhörde. Så här skrev jag i matchkrönikan följande dag:

Jag har full förståelse för att ultras vill ära en medsupporter som dött och banderollhyllningar till Belardinelli förekom också på Milans kortsida. Där kan det också stanna, vid banderoller och sånger till offret. Men när ultras väljer att uppmärksamma en högerextrem falang på bästa sändningstid under ett massivt derby handlar det minst lika mycket om en manifestation av den egna kraften.

Fabrizio Piscitelli hade makt och inflytande, en hel del till och med. Han var med på Irriducibilis resa från bildandet 1987 till att bli en av världens mäktigaste huliganfirmor. Lazio hade fyra supporteraffärer i Rom. När IRR stod på höjden av sitt imperium satt firman på 14 (eller tolv, uppgifter säger olika) egna butiker där merchandise såldes.

Piscitelli blev en miljonär på affärerna. ”Om Piscitelli inte vore en gangster kunde han blivit en Vd”, citerar huliganexperten Tobias Jones en Laziosupporter. Supporterledaren beskrivs som en man som ”gjorde vad han ville” i Laziokretsar. I våras sågs han fira Coppa Italia-segern med bucklan på Olimpicos löparbanor.

Piscitelli nöjde sig inte med fanartiklar bara. Drogaffärer stod på tur tack vare hans kontakter i den neapolitanska maffian, Camorran. Piscitelli fängslades 2015 och sattes senare i husarrest. Även andra IRR-figurer i hans närhet har utsatts för icke-fotbollsrelaterat våld genom åren.

Meningarna går isär om både Diaboliks arv och vad som är moraliskt rätt på tifoscenen. Ultrassympatisörer försvarar regelbundet den här typen av masshyllningar med argumentet att de som kritiserar ”inte förstår” kulturen. Men även här finns kryphål som återigen stavas politik och makt.

Italienska ultras tar chansen till maktutövning mer ofta än sällan. När de hyllar vissa personer framstår kurvan som enad bakom tifot, när det i själva verket bara är några hundratal som tar sig friheten att tala för alla supporterar i klacken.

Hade Inters högervinklade ultrasscen hyllat en avliden medsupporter med vänstersympatier på samma sätt? Skulle inte tro det. Den egna agendan och intresset styr allt. I fallet Fabrizio Piscitelli är det många som hänvisar till hans Lazioengagemang och hur han formade Irriducibili till en urkraft på italienska läktare.

Den andra sidan av myntet visar en organisation som kan beskrivas som politiska aktivister i första hand och fotbollsfans i andra. IRR:s kuppförsök efter att Claudio Lotito tillträtt som klubbpresident är väldokumenterat. Laziofans får numera leva med att bli kallade för fascister och Mussolinianhängare, även av folk med ringa fotbollsintresse.

Helgens derby mot Roma är den första hemmamatchen post-Piscitelli. IRR är skakat i grunden och bestämde sig redan några veckor innan mordet för att omgruppera och pausa aktiviteten på Olimpicos Curva Nord. En banderoll till den ihjälskjutne ledarens ära sattes upp framför Colosseum med texten Diablo vive, Diablo lever.

Italien är ett land som länge fnyst åt grannländernas moderniserings- och effektiviseringstänk och litat på dess egna, traditionella know-how. Idag finns en klubb inom landets gränser som går i bräschen för marketing och tänjer på gränserna för vad ett globalt fotbollsvarumärke kan göra.

Samma klubb har samtidigt problem med kriminellt samröre på klackläktaren. Inters två hyllningskoreografier visar hur legitim högerretoriken blivit de senaste åren, frammanad av inrikesministern Matteo Salvinis vassa tunga.

Italiensk politik har återigen tryckt på nödknappen och Salvinis främlingsfientliga Lega har dragit sig ur regeringskoalitionen med populisterna i Femstjärnerörelsen. Att överbrygga högerextrema element på italienska läkare kommer inte gå lika fort.

Twitter: @ErikHadzic