AC Milan var tillbaka i Champions League efter sju år och skulle möta Liverpool för första gången på Anfield i tävlingssammanhang. Det var åtminstone planen, men när You’ll never walk alone och CL-hymnen slutat spelas var bara tio statister och en målvakt vid namn Mike Maignan kvar till den första akten.
Liverpools uppvisning under den inledande kvarten var fotboll i överljudsfart och en maktdemonstration som bara får en häpna Det kom bara ett mål – Trent Alexander-Arnolds skott som gick in via Fikayo Tomori – då Maignan bland annat räddade Mohamed Salahs straff innan 15 svettiga Milanminuter hade passerat.
Välkommen tillbaka till finrummet Milan, ni överlevde den första ronden. De rödsvarta hittade sedan ett sätt att ducka hemmalagets attacker, tempot drogs ner – och de lyckades åstadkomma en av de mest ologiska scenförändringar som setts på länge.
I den 42:a minuten spelade sig Milan vackert förbi hemmaförsvaret och bollen letade sig fram till Zlatan-ersättaren Ante Rebic, som placerade in kvitteringen på Milans första målchans. Två minuter senare var den sensationella vändningen fullbordad, efter att Theo Hernández dragit igång attacken och Brahim Díaz stött in en retur från nära håll.
Hur gick detta till?! Det var inte utan att man (igen) tänkte tillbaka på Champions League-finalen 2005, när Milan spelade ut Liverpool efter noter men tappade en tremålsledning på sex minuter i början av andra halvlek. Liverpool vann sedan finalen efter straffar, men den här gången fick det chockade laget i alla fall en halvtidsvila till att bearbeta galenskaperna.
Hemmalaget hittade tillbaka till rytmen från matchinledningen och tryckte ner Milan långt bak på egen planhalva. Salah kvitterade fyra minuter efter pausvilan innan Jordan Henderson fick göra det välförtjänta ledningsmålet med en volleyträff från himlen i den 69:e minuten. Milan, som jagat röda spelare i stort sett hela matchen, orkade inte med en slutforcering och Liverpool tog sin planenliga seger.
Trots att vinstmarginalen borde varit större än 3-2 finns en del positiva saker för Milanolaget att ta med hem. Effektiviteten så klart, och att spelare som vänstersidans Hernández och Rafael Leão – brutalt exponerade i första halvlek – hittade tillbaka in i matchen och visade kvalitet i ett par avgörande moment framåt.
Det största rödsvarta glädjeämnet är ändå nyförvärvet från Lille, Maignan. Han kunde inte göra något på det första och tredje målet, men valde att stå kvar på linjen när Salah blev frispelad vid kvitteringen. Där kunde, borde, den franska målvakten kommit ut snabbare, men varken han eller Milan heller är vana vid hastigheten ett lag som Liverpool kan brumma igång.
Maignan höll Milan kvar i matchen och förhindrade ett inledande ras – och fortsätter en fin säsongsinledning där han hållit nollan i två av tre Serie A-matcher. Hur bitter separationen med den egna produkten Gigio Donnarumma än var, har Maignan visat att det finns liv efter italienaren i Milankassen.