Det historiskt sett splittrade Italien är proppfullt av regionala och landsöverskridande rivaliteter. I denna lista rankas de hetaste derbyna, inte landets största matcher. Jag utgår från den enkla regeln att samma lag bara får representeras i ett derby här. Vilket inte blir så svårt med tanke på hur få stadsderbyn det finns i Italien.
10. Parma – Reggiana, känt som Derby del Parmigiano Reggiano
Den välbärgade provinsen Reggio Emilia i norra Italien hade för några år sedan inte mindre än fyra lag i Serie A. Spal och det misskötta Parma åkte sedan ur – samtidigt som det ännu värre styrda Reggiana tog hissen till Serie C, där de är kvar.
Grannstäderna Parma och Reggio nell’Emilia har en lång historia av konflikter sinsemellan. Inte minst bråkar de om den världsberömda ostens ursprung, som liksom floden Enza gett derbyt sitt smeknamn.
Reggiana spelade i Serie under några år på mitten av 1990-talet, med världsmästarbrassen Claudio Taffarel i målet och hans namne Ancelotti på tränarbänken. Det var inte mycket att hävda mot storsatsande Parma dock, som med livsmedelsimperiet Parmalat i ryggen kunde utmana om Serie A-titeln.
9. Vicenza – Verona, Derby del Veneto, (Veneto-derbyt)
Hellas Veronas fans väcker avsky på många håll, inte minst i södra Italien. Verona kunde dock stoltsera med ett stadsderby under många år i Serie A, men kvartersklubben Chievo ansågs för liten för att framkalla riktiga derbykänslor.
De kommer istället fram när Hellas möter Vicenza, i ett rivalmöte med många våldsamma inslag mellan de båda supporterskarorna. Gemensamt för dessa traditionstyngda klubbarna är att de sett sina bästa dagar. Hellas vann Serie A säsongen 1984/85 och Vicenza tog hem Coppa Italia tolv år senare, och nådde därefter Cupvinnarcupens semifinal.
Numera försöker Veronalaget hänga kvar i högstaserien medan Vicenza gick i konkurs för fyra år sedan och spelar i Serie C.
![]()
Hellas Veronas klack på Stadio Bentegodi.
8. Bari – Lecce, Derby di Puglia, (Apulien-derbyt)
Det går att argumentera för att vissa Barifans ser det mer lokala derbyt mot Foggia som större, alternativt matchen mot Taranto från Apuliens nästa största stad. Men de senaste åren har mötena med laget från staden längst ner på den italienska klacken, Lecce, förekommit oftast.
Bari köptes upp av Napolis ägare Aurelio De Laurentiis för några år sedan och är nykomling i Serie B. Lecce däremot är tillbaka i Serie A, där de åtnjuter några av de största bortaföljena trots att staden har knappt 100 000 invånare. Den lite ruffiga hamnstaden Bari mot det ursköna Lecce är ett derby som hör hemma i Serie A.
7. Palermo – Catania, Derby di Sicilia (det sicilianska derbyt)
Mötet mellan lagen från Siciliens två största städer har överskuggats av våldsamheter mellan supporterskarorna. En polis mördades efter att matchen i Catania 2007 fått avbrytas, vilket bland annat ledde till att bortafans i derbyna förbjöds under de efterföljande tre säsongerna.
Siciliansk fotboll upplevde sina glansdagar under de åren, med Catania som sensationellt etablerade sig i Serie A och ett Palermo som nådde spel i Europa. Catania gick dock i konkurs i somras och började om i Serie D. För Palermo hände det tre år tidigare, och numera ger den resursstarka majoritetsägaren City Group Serie B-klubben hopp om en ny gryning.
6. Atalanta – Brescia, Derby Lombardo (det lombardiska derbyt)
Bergamo och Brescia sticker ut i Lombardiet, Italiens rikaste provins. Snarare än bankväsende och mode är grannstäderna kända för stålindustri och en jordbruks- och byggnadssektor. Städerna bidrog i uppbyggnaden av metropolen Milano, och både Bergamo och Brescia delar ett hat mot varandra som sträcker sig många århundraden tillbaka.
Rivaliteten överskuggas dock av den i Milano, och mötet Atalanta – Brescia har utspelat sig nästan lika många gånger i Serie B som i A. Säsongen 2019/20 möttes lagen för första gången på över 13 år, men derbyna blev ett antiklimax. Dels på grund av Atalantas överlägsenhet, dels för att matcherna präglades av en supporterbojkott och senare pandemin. Copa90-dokumentären om dem är sevärd.
5. Torino – Juventus, Derby della Mole (Mole-byggnadens derby)
En rad ytterligheter ramar in mötet mellan Turins två stora klubbar, där döden, exemplifierat med Heyselkatastrofen, Superga-kraschen och Gigi Meronis trafikolycka, är en central del av både Torino och Juventus historia.
Torino är det populärare laget i staden medan Juve kan stoltsera med flest fans i hela Italien, På planen är det ojämlikt värre. Efter att Torino vann båda matcherna 1995 har i granata bara vunnit ett (!) derby sedan dess.
Om Torino kommer över detta psykologiska hinder har Turinderbyt potential att bli ännu hetare.
4. Pisa – Livorno, Derby del Tirreno, (det Tyrrenska havets derby)
En mängd maktkamper har utkämpats under Toscanas rika historia, vilket på fotbollsplanen mynnat ut i laddningen mellan det upplysta Pisa och hamnstaden Livorno. Rivaliteten sträcker sig till medeltiden, när den mäktiga stadsstaten Pisa förlorade det strategiskt viktiga Livorno.
I våras var Pisa nära att bryta den över 30-åriga tillvaron utanför Serie A, men förlorade en dramatisk playoff-final mot Monza. I samma veva flyttades Livorno upp till Serie D efter att ha gått i konkurs ett år tidigare.
Det politiskt infekterade mötet mellan Livorno och Lazio uppmärksammades över hela kontinenten under 00-talet, men de riktigt starka antipatierna är det Pisa som väcker.
3. Genoa – Sampdoria, Derby della Lanterna ((fyr)lyktans derby)
Italiens kanske mest färgsprakande match utspelas i den mångfacetterade hamnstaden Genua, på härligt täta Stadio Marassi, och präglas av den speciella hetsen som finns mellan de både supporterskarorna.
Fansen är inte sena med att hålla “begravningar” om rivalen blir nedflyttad, och när 20 000 doriani såg sitt lag förlora Cupvinnarcupfinalen mot Barcelona 1989 ordnade Genoafansen fester över hela staden för att provocera.
Hettan tycks inte avta om lagen befinner sig i bottenregionerna heller. Tyvärr kan detta derby dröja ett tag, med tanke på att Genoa åkte ur i våras och att Sampdoria tillbringar uppehållet som nästjumbo i Serie A.
![]()
Genoas kurva på Marassi.
2. Milan – Inter, Derby della Madonnina (den lilla madonnans derby)
Milanoderbyt präglades under många år av en hälsosam rivalitet, med spelare som relativt fritt kunde ströva mellan klubbarna. Min bild är att tonen blivit mer hätsk den senaste tiden. Dels för att både Milan och Inter blivit konkurrenskraftiga igen, dels på grund av Hakan Çalhanoğlus kontroversiella bosmanflytt från rödsvart till svartblått.
Det är svårt att se derbyt inträffa i en kvarts- eller semifinal i Champions League, som på 00-talet, under de närmaste åren. Men på läktaren har jag inte sett något annat möte i Europa ha lika snygga koreografier under samma tidsperiod. Det är bara att njuta av magin så länge San Siro står kvar.
1: Roma – Lazio, Derby della Capitale (huvudstadsderbyt)
Om det är någorlunda okej att flytta mellan vissa av rivalerna på listan så gäller andra spelregler i Rom. Pedro gick från Roma till Lazio förra året och Aleksandar Kolarov representerade båda lagen under 10-talet. Annars är det i princip bara på ungdomsnivå som övergångar mellan klubbarna sker.
En anledning till derbyts enorma betydelse i Rom är förstås att klubbarna nästan aldrig vinner Serie A. Det är en raritet att se Roma och Lazio slåss om lo scudetto samtidigt, vilket bara ökar hettan i derbyt.
Den uppvridna inlevelsen hos fansen stjälper många gånger spelarna när det vankas titlar. I gengäld bidrar den sortens passion också till att matchen enligt mig är Italiens vackraste, och det bästa landet har att erbjuda i derbyväg.
![]()
Romas tifo under derbyt i mars.
Du kan följa alla matcher i Serie A på C More!