Därför har inte AIK och Blåvitt varit i närheten av MFF

Vad står laget för? Hur ska AIK spela? Tror inte ens att spelarna vet det. Det finns inga linjer och i stället för att ha en idé om hur man ska föra matcher så anpassar man sig i stället ofta efter motståndet. Destruktivt när man vill gå för SM-guld.

Andreas Alm har inte fått ut det bästa ur truppen. Han har ändrat runt i startelvor i hopp om att hitta rätt och på köpet har han fått en del missnöjda spelare. Efter 2-2 mot Halmstad var Henok Goitom missnöjd med att ha blivit utbytt. Och man undrar även hur Ibrahim Moro, Kennedy Igboananike och Kenny Pavey har känt sig under säsongen.

Andreas Alm bestämde sig tidigt för att satsa på Ibrahim Moro som central mittfältare bredvid Celso Borges. Så såg det även ut i de två första seriematcherna, mot IFK Göteborg och Gefle, men båda gångerna blev Moro utbytt. Därefter har det blivit bänken. Mot Örebro fick han tolv minuter och sedan har det inte blivit en enda minut.

Det är inte konstigt att Moro är utanför startelvan, men det är märkligt att det ska gå två seriematcher innan tränaren tar bort en spelare som varit ordinarie, och att han sedan blir helt iskall. Panos Dimitriadis spelade till sig platsen men när han skadade korsbandet fick inte Moro tillbaka sin startplats. Han lär inte vara helt nöjd.

Ibrahim Moro är inte ensam. Samma sak har hänt med Kennedy Igboananike. AIK-ledningen kunde inte förstå hur Djurgården behandlade anfallaren och förra säsongen, som var hans första år i AIK, kom han tvåa i skytteligan med 14 mål varav flera väldigt snygga.

Igboananike startade i premiären mot IFK Göteborg men byttes ut i den andra halvleken och bänkades sedan mot Gefle. Då kom han in och avgjorde vilket belönades med en startplats mot Örebro. Utbytt där också och efter det har Andreas Alm antingen satsat på två bollmottagare i Henok Goitom och Eero Markkanen eller på en av dem som ensam anfallare.

Mot Halmstad kom Igboananike återigen in och fixade viktig poäng och nu ska det bli intressant att se om han får starta mot Mjällby.

 Med tanke på att Kennedy har kommit in och fixat viktiga poäng i två matcher och att lagets anfallsspel är svagt så borde han få starta mot Mjällby. Om han inte får starta kommer Andreas Alm att ha en väldigt missnöjd spelare, om han får starta kommer Markkanen eller Goitom att bli tränarens tredjeval och det är klart att den som bänkas blir frustrerad.

Markkanen har gjort flest poäng av anfallarna och lär därför bli besviken om han blir tredjevalet. Goitom har gjort mål i två raka matcher och blev besviken när Andreas Alm tog av honom mot HBK.

Igboananike är en målskytt och om man ska vinna allsvenskan behövs en spelare som är i toppen av skytteligan. Har svårt att se Goitom eller Markkanen hamna där.

En annan sak som är svår att förstå är att Kenny Pavey var 19:e man mot IFK Norrköping. I stället satt Sam Lundholm och Anton Saletros på bänken och båda fick hoppa in. Tror att Pavey hade tillfört mer i matchen som slutade 1-2. Det är väl lite därför klubben har värvat tillbaka engelsmannen, att han i matcher som går tungt ska komma in med energi och lyfta sitt lag.

Det som är den största skillnaden på årets AIK jämfört med tidigare säsonger är försvarsspelet. Laget har inte gjort sig känt för att ösa in mål framåt, men man har alltid haft ett bra försvarsspel. Men den här säsongen släpper AIK in för många mål.

Den vanligtvis säkra backlinjen har inte alls imponerat i år och det beror delvis på att de inte får lika mycket hjälp från sina lagkamrater. Ett försvarsspel börjar längst fram vid anfallarna och fortsätter vid mittfältet men eftersom det inte har fungerat har backlinjen blivit väldigt utsatt.

Gjorde en lång intervju med Robin Quaison inför den allsvenska premiären och då var han väldigt tydlig med att han vill spela på en och samma position och att det är svårt att inte ha en fast plats. Och efter åtta omgångar kan vi fortfarande konstatera att Andreas Alm inte har hittat en position för Quaison. En av landets största talanger får flytta runt på flera olika positioner och om han inte får kontinuitet och förtroende på en position så har du som tränare ännu en frustrerad spelare. Quaison har inte gjort mål eller assist den här säsongen.

Andreas Alm har en del saker att rätta till. Han måste hitta en vinnande startelva, ett fungerande försvarsspel, en spelidé och nöjda spelare. AIK måste snabbt börja vinna matcher annars kommer trycket från supportrarna att öka och det brukar inte vara något positivt som tränare i AIK.

 Kanske kommer vändningen mot Mjällby? Ett som är säkert är att om det inte blir tre poäng så kommer det att börja storma.

Just det ja, förstamålvakten Kenny Stamatopoulos petades mot Halmstad. Det är ett misslyckande att inte AIK har värvat en rutinerad och bra målvakt. Klubben vet om missen och därför tror jag att den positionen förstärks i sommar.

Sedan hade man nog väntat sig mer av Niclas Eliasson som vann superettans assistliga. Nyförvärvet har inte imponerat. Ändå har det blivit fem matcher från start och han väntar fortfarande på sin första allsvenska poäng.

***

Ett annat lag som inför säsongen var med i snacket om att kunna ta SM-guld var IFK Göteborg, men precis som AIK har man inte levt upp till förväntningarna. Mikael Stahre är väldigt beroende av att Sam Larsson och Lasse Vibe ska vara bra. För utan de  kvicka yttrarna har inte Blåvitt mycket till anfallsspel. I den senaste matchen – 1-1 mot Gefle – valde tränaren att köra med Robin Söder som ensam anfallare med May Mahlangu bakom.

Har svårt att se storheten i Robin Söder, men hos Stahre är han en given startspelare. Anfallaren borde ha gjort fler mål, speciellt mot Malmö FF och mot Elfsborg, men hittills har det endast blivit ett mål (mot BP) och en assist och då har han startat i alla matcher i ett lag som ska slåss om SM-guld. Han har till exempel spelat i fler minuter än vad alla Malmö FF:s offensiva spelare har gjort och 270 minuter (tre hela matcher) mer än lagkamraten Lasse Vibe som har gjort fyra mål och en assist. Kan inte se att Söder hade tagit en anfallsplats i så många andra allsvenska lag. Men kanske kommer vändningen mot Örebro?

Söder är bra på att läsa spelet och helt okej på att hålla i bollen och ge laget längre anfall, men utan djupledslöpare blir det väl destruktivt. Nyförvärvet Malick Mané är besviken på sin tränare och mot Gefle var han bänkad. Mahlangu fick alltså starta som släpande anfallare och det är svårt att förstå eftersom han är mycket bättre som en central mittfältare. Där får han spela längre ner i banan, vara mer rättvänd och få mer ytor och kan ta längre löpningar.

Det tog ungefär 30 minuter för Stahre att inse sitt misstag och Mahlangu fick skifta plats med Jakob Johansson. Hur gör IFK Göteborgs tränare mot Örebro? Fortsätter han med samma lag som spelade 1-1 mot Gefle? Får May Mahlangu fortsatt förtroende? Vågar han i så fall bänka Jakob Johansson eller Gustav Svensson? Eller flyttas Gustav Svensson ner som mittback på Kjetil Waehlers bekostnad?

Om det blir enklast att peta Mané och spela med en anfallare varför inte välja Philip Haglund. Då får IFK-tränaren in en huvudspelare och då kan han ju även använda nyförvärvet Martin Smedberg-Dalence i stället för Emil Salomonsson till höger på mittfältet.

***

Trodde att AIK och IFK Göteborg skulle hålla jämna steg med Malmö FF den här säsongen, men i dagsläget är det stor skillnad mellan lagen. MFF står för en spelande fotboll med teknik, rörelse och kombinationer. AIK och IFK Göteborg är inte i närheten av att kunna föra en match på samma sätt som Malmö FF kan.

I både AIK och IFK Göteborg är det mittfältare som har stått för flest poäng.

Malmö FF
Guillermo Molins: 5 mål och 3 assist – 545 minuter.
Markus Rosenberg: 2 mål och 5 assist – 629 minuter.
Magnus Eriksson: 3 mål och 1 assist – 641 minuter.
Emil Forsberg: 1 mål och 2 assist – 626 minuter.
Simon Thern: 2 mål – 604 minuter.

AIK
Celso Borges: 3 mål och 3 assist – 720 minuter.
Eero Markkanen: 3 mål och 1 assist – 444 minuter.
Henok Goitom: 2 mål – 580 minuter.
Kennedy Igboananike: 2 mål – 231 minuter.
Nabil Bahoui: 1 mål och 2 assist – 578 minuter.

IFK Göteborg
Lasse Vibe: 4 mål och 1 assist – 389 minuter.
Sam Larsson: 2 mål och 2 assist – 720 minuter.
Robin Söder: 1 mål och 1 assist – 659 minuter.
Malick Mané: 1 mål – 328 minuter.