Det har redan sagts i offentligheten men hur Varberg spelade försvarsspel, när man dessutom är piskad att vinna, i matchen mot Sirius var en pinsam historia. Jag har sett Varberg i många matcher under året och jag vet att så tafatta och flyktbenägna som de var i Uppsala ska de aldrig behöva vara. Ingen täckning för varandra! Sirius-spelarna kunde springa förbi, passa förbi och dribbla förbi Varbergs bästa rundningsmärken.
När man har spelat har man så klart råkat ut för haverier men då har det oftast hänt när man har fått en utvisning eller när man inte har något alls att spela för. Men så hackiga och otajmade som Varberg var vet jag inte om jag har sett något lag vara på år och dar. Riktigt jobbigt att se och förmodligen ännu värre att uppleva. Det är jobbigt att möta fans och sponsorer när man presterat lågvattenmärken. Men en sak är positiv; nu kan det bara bli bättre!
Café Opera hade tagit en trea!
Sirius vill man hylla men i ärlighetens namn så tror jag Café Opera (trots att de inte funnits sen 2004) hade vunnit mot ett så svagt Varberg. Dock passar jag återigen på att ge cred till Persson och Matthews! Underbara spelare. Det är inte jättemånga spelare i Allsvenskan som har det modet och det drivet att ta sig fram. Jag skulle bli förvånad om vi inte får se de två i bättre lag kommande säsong.
Platt fall! Olycksfall i arbetet eller är Elfsborg inte bättre?
Ett annat lag som försvarsmässigt föll några platåer från sitt normaltillstånd var Elfsborg. Felbeslut, en-och-en jobb och dåligt passningsspel ställde till det ordentligt mot ett för dagen väldigt starkt Kalmar. Jag tror inte att jag har sett ett så dåligt Elfsborg i år. Taskig tajming att bli dåliga om vi säger så!
Elfsborg har inte kunnat ersätta Lagerbielke och Römer på ett bra sätt och den stabiliteten i centrallinjen som de hade är som bortblåst. Allra mest saknas Römer vill jag påstå. Gojani fick dominera innermittfältet både när det kom till passningsspel och duellspel. Elfsborg måste steppa upp igen och den centrala linjen måste hålla en hög nivå för att Elfsborg inte ska falla igenom och sluta trea i tabellen.
Ibrahim är för osäker i både passningsspel och positionsspel. Noah Söderberg har kvaliteter men han är absolut inte den ledaren eller taktikern som Römer är. Jag hade nog spelat med Boateng i den positionen om jag var Thelin. Men jag påstår att det var deras två viktigaste spelare som försvann och det är aldrig lätt att ersätta sådana spelare på kort tid. Men från det att jag har trott på Elfsborg i guldstriden känns det just nu mindre sannolikt att de tar hem det.
Värnamo och Blåvitt!
Jag tror inte att något lag i serien vill möta Värnamo eller IFK Göteborg just nu. De är bra fast på olika sätt. Värnamo har presterat liknande fotboll hela året och jag har många gånger berömt deras prestationer men klagat på effektiviteten eller målchansskapandet. Det är inte så att anfallsspelet har blivit jättemycket effektivare men försvarsspelet är riktigt bra. De skavanker man såg tidigare (då tänker jag mest på farligt passningsspel och dåliga possessionbeslut) har inte bara sminkats över utan snarare läkt inifrån. Jag älskar hur en av de tre Victor:na drar och sliter i Felix Va för att sen glidtackla bollen ut till inkast och därefter göra en segergest. SÅ ska det se ut Varberg!!!
En annan spelare jag verkligen gillar att se är Adjei. Rapp, kvick, teknisk och ständigt spelbar. En dröm att ha i mitten. Sen har han absolut en del att lära när det kommer att ta yta och sätta passningar framåt i planen men i den åldern och med det mogna spelet måste jag kalla honom ett fynd. Djurgårdens mittfält såg ut som traktorer i jämförelse med den lille radiostyrda bilen på Värnamos mitt.
IFK Göteborg är det laget i serien med mest självförtroende helt plötsligt! Hur kan det vända så snabbt? Från att ha misslyckats med det mesta ser Änglarna nu helt plötsligt ut som det mest självklara laget av alla. BP fick någon chans att göra mål men annars var det IFK:s match från början till slut. Selmani gjorde startdebut och jobbade stenhårt som vanligt. Inget spektakulärt, men som tränare älskar man ju en spelare som lägger ner sin själ i att jaga motståndare och hjälpa sina medspelare.
Jag känner inte Astrit Selmani men jag får känslan av att han är en riktig lagspelare som är beredd att offra sin egen glans för att laget eller någon annan ska kunna skina. När jag ser arbetet han gör så unnar jag honom att göra mål. Jag unnar honom att han ska lyckas med alla aktioner. En drömspelare att ha i sitt lag. Nu är alla tre IFK-lagen klara för spel i Allsvenskan nästa år. Punkt!
Ångestmötet på Friends
Det var inga rosa ballonger eller fyrverkerier publiken bjöds på sent på måndagskvällen. Men vad gjorde det för stora delar av publiken? INGENTING!
Trots en ganska torftig match med dålig intensitet knep AIK alla poäng och tog sig upp på säker mark. Återigen var det en fast situation som renderade i mål och jag undrar vilket moln Degens vänsterback stod och kikade på istället för att “hålla stolpen”. Har man den uppgiften kan det inte vara särskilt svårt att vara fokuserad i max 15 sekunder. En gåta? Ja! Men utan misstag skulle det inte bli särskilt många mål i fotboll.
Vikten av fasta situationer
När vi låg i botten med Kalmar vet jag att vi ägnade mycket av vår träning till att bli bra på fasta situationer. Vi testade oss fram med olika varianter och formationer. Försökte vara tunga och försökte vara listiga. När spelet inte funkar riktigt som det ska så kan det räcka med att spela ett väldigt disciplinerat försvarsspel och sen satsa på fasta. Man är kanske inte mest stolt över just dessa momenten i sin karriär (eller är man kanske det?) men vi såg till att skapa matchbilder vi kunde hantera.
När bollen gick ut vid halva motståndarnas planhalva flyttade vi upp laget och kastade långa inkast in i motståndarnas straffområde. Motståndarna fick flytta ner folk och vi kom upp med vårt lag. Samma sak med frisparkar. Alla frisparkar på offensiv planhalva skickade vi in mot straffområdet och motståndarna fick flytta ner och vi upp. Frustrerande att möta ett sådant lag!
Jag minns särskilt mot AIK borta 2020 när vi behövde vinna och Erik Israelsson nickade in bollen i mål efter en hörna runt den åttionde minuten. Vi hade försvarat och satsat på fasta. Hållit i bollen när självförtroendet var okej, men skickat iväg den om vi var osäkra. Vinst 1-0 och vi klarade oss kvar i högsta serien via kval. Just nu känns AIK som det laget som gör så. Inte i samma utsträckning som vi men de satsar stenhårt på fasta och får utdelning. Det kommer rädda dem kvar!
Celina borde kunna växla upp
Tillbaka till AIK-matchen mot Degerfors. En sak som jag inte var särksilt imponerad av var Celinas match. Jag får inget grepp om vad det är för typ av spelare. Det är absolut ingen grovjobbare för när han tappade boll eller missade passningar var det inte någon direkt återerövring från hans sida. Det såg snarare lojt och ointresserat ut. Sen har han kvaliteter så klart men av det jag såg hade jag inte startat med honom i ett derby. Där kommer det smälla och det verkar han inte vara särskilt intresserad av! Han borde lära av Selmani.
Guldfavoriten varierar
MFF och Häcken tog viktiga poäng i toppen. Nu handlar allt om att ta poäng och gör man 3-0 relativt tidigt som Malmö eller avgör i 90+ som Häcken spelar ingen större roll. Pinnarna ska läggas i fickorna.
Malmö gjorde en bra match borta mot ett starkt Hammarby. Egentligen var det inget snack om vilka som skulle vinna och när Malmö tar ledningen i en match så måste motståndarna öppna sig och då kan de himmelsblå göra det de är bäst på. Irritera och provocera motståndarna med sitt skickliga bollinnehav. Ofta blir det ett eller två mål till då.
Sett till spelartrupp ska väl Malmö vinna alla sina matcher men riktigt så enkelt är det ju inte. Det är alltid lättare att vara spelförstörande än att driva en positiv anfallsfotboll med ett bollinnehav. Är det något som Rydström är duktig på så är det att få sina spelare att våga ta risk men att hela tiden värdera den. Han fick spelare i både Sirius och Kalmar att spela lika bra som de på pappret bättre spelarna i Malmö. Höga krav med kärlek till människan är en devis som är svårslagen. Då får man sina adepter att våga, växa och utföra svåra saker. Se bara på Oliver Bergs förvandling över en natt när han återförenades med sin favorittränare. Just nu är MFF:s säkerligen mångas favorit till Lennarts.
Omgångens “tillsagda” – Ajdin Zeljkovic hade blivit tillsagd att skjuta lite mer. Och SOM han sköt i bortamötet med Djurgården. Först en pangträff i närmsta krysset och sen en dubbeltrapp (lerduveskytte-koppling). Skjut oftare Ajdin!
Omgångens “ge tillbaka bollen” – Jag vet inte om man ska ge tillbaka bollen när laget med en spelare med kramp själva skjuter ut den. Leder det laget dessutom så kan man sätta sådana saker i spel. Förmodligen hade jag blivit vansinning precis som AIK:arna blev när Degen inte gav tillbaka bollen men ändå tycker jag att Degerfors gjorde rätt. Ambivalent var ordet!
Omgångens spelare – Det hade varit lätt att välja Sirius-Persson eller någon av tvåmålsskyttarna. Men det jag såg av Gojani på Kalmar mittfält var utomordentligt. Fem plus mot sitt gamla gäng!
// Viktor