Det där med Europa Conference League blev rätt kul trots allt. Även för José Mourinho. Romatränaren har både upplevt och sagt det mesta under turneringens första levnadsår, men nu är hans lag klart för klubbens första europeiska final på 31 år.
Inte ens för notoriskt oroliga Roma blev semifinalreturen mot Leicester någon nervpers. Efter Tammy Abrahams hörnmål i den elfte minuten skapade Premier League-elvan knappt någonting i målchansväg resten av matchen.
I den första matchen överlevde Roma en stark Leicester-forcering och ordnade ett 1-1-resultat, och såg i går till att rävarna aldrig syntes utanför grytet. Efter Abrahams mål föll Roma hem med en 5-3-2-uppställning och spelade den typen av fotboll som Mourinho behärskar allra bäst.
Efter urladdningen i kvartsfinalreturen mot Bodø/Glimt hade Roma faktiskt inte vunnit någon match. Ett tufft spelschema visserligen, men de gulröda fick den gångna helgen se både Napoli och Juventus bli Champions League-klart med Roma hela tio poäng efter när tre matcher återstår.
Med en svag toppfyra i Serie A var det avståndet inte något som klubbledningen hoppades se under Mourinhos första säsong i Rom. Conference League har dock blivit en räddningsplanka, där Roma är klar för sin blott tredje europeiska final någonsin och första på 31 år.
I Italien har laget fortfarande förtvivlat att vinna mot toppkonkurrenterna. Noll vinster mot dessa 2021/22 kommer det stå vilket betyder att Mourinho inte presterat bättre mot topp fyra-lag än sin företrädare Paulo Fonseca.
I ECL har portugisen dock inpräntat lite vinnarskalle hos spelarna, och i och med Leicester-segern också begravt en bisarr svit mot engelska lag. Det finns ingen i Rom som åker tillbaka till en Premier League-arena hellre än José Mourinho, visst, och Leicester är inte Liverpool eller Manchester United.
Men Mourinhos bekvämlighet i att ställas mot PL-motstånd skulle bli avgörande mot Leicester, det förmodligen tuffaste kvarvarande motståndet i turneringen. Under slutsekunderna började ögonen vattnas även hos Mou, liksom de gjorde för Claudio Ranieri sedan han zoomats in på storbildsskärmen, till de båda supporterskarornas stora förtjusning.
Mourinho säger att han “känner inte bara av mig själv, jag känner med folket och spelarna”. Det var säkerligen också tårar av lättnad, eftersom finalplatsen skapar tillförsikt i en säsongsavslutning där Roma faktiskt riskerar att missa Europaspel nästa säsong.
En av Mourinhos största förtjänster det senaste året har varit att släppa fram Nicola Zalewski. 20-åringen satt på bänken hela säsongen i princip men har under våren plötsligt spelat till sig en startplats på vänsterkanten.
Inget konstigt alls egentligen, särskilt sett till hur bra han varit i detta dubbelmöte. Det är sällan man ser en så ung spelare värdera så klokt samtidigt som han är fräck. Med sin högerfot erbjuder han inte bara ett hot bara runt straffområdet – Zalewski klarar även av att slå öppnande passningar från positioner längre ner i planen.
Han har varit så bra att Leonardo Spinazzola, tillbaka efter hälseneskadan från EM, suttit på bänken flera matcher i rad. Zalewski är född i Rom-förorten Tivoli av polska föräldrar, och representerar det polska U21-landslaget.
Efter matchen i Leicester hamnade Zalewski framför Sky Sports mikrofoner sedan han spelat fram till Lorenzo Pellegrinis mål. Ynglingen kallade Spinazzola för en idol och svarade bestämt på frågan om det italienska A-landslaget:
“Möjligheten finns. Men av respekt för det polska landslaget och min familj har jag alltid haft samma uppfattning, eftersom jag känner mig till hundra procent som en polack”.
![]()