Andrea Agnellis tid som Juventus president var räknad efter en rad misslyckanden. Måndagskvällens besked att 46-åringen avgår tillsammans med resten av den vitsvarta styrelsen kom ändå som en chock.
Anklagelser mot falsk redovisning mellan åren 2018-2020, som den italienska Åklagarmyndigheten utreder, står i centrum för avhoppen. Agnelli, vice-presidenten Pavel Nedved och 13 andra Juventusdirektörer och styrelsemedlemmar är föremål i förundersökningen enligt La Gazzetta dello Sport.
Dessutom anklagas klubben för att ha fifflat under covid, när Juvespelarna enligt förundersökningsledare bara gav upp en månadslön istället för de fyra som klubben aviserade på börsen när pandemin slog till. Gårdagens besked är en jordbävning som ingen vet magnituden av, mer än att den prövar legitimiteten i italiensk fotboll igen.
På sociala medier syns hånfullt jubel över styrelsens avgång – även bland juventini. Så mycket förtroende har Agnelli förbrukat, att det bara var en tidsfråga innan han kastade in handduken. Ett enormt arbete under många år slutade i ett skamfyllt avsked.
För länge verkade sonen till den tidigare Juvebasen Umberto Agnelli vara ledaren som klubben behövde. När Andrea Agnelli tillträdde som president år 2010 slutade laget sjua i Serie A och hade genomgått Calciopoli fyra år tidigare.
Agnelli skulle hitta Italiens nästa stortränare i Antonio Conte och en av landets främsta klubbdirektörer, Beppe Marotta. Två år efter Agnellis tillträde tog Turinlaget tillbaka lo scudetto och inledde en prenumeration som stannade vid nio raka ligatitlar.
Under tiden värvade de Cristiano Ronaldo som ett led i att göra Juve till en avantgardisk klubb, bland annat med ett omdebatterat byte från klubbmärke till en logotype på matchställen. Ronaldo-affären och den astronomiska lönen skapade dock ett svart hål i klubbkassan, och inte heller blev laget bättre med portugisen på planen.
Våren 2021 var Agnelli drivande i projektet Super League som Real Madrids Florentino Perez stått i skottgluggen för. Här skulle Agnelli verka som ligans vice-president, och samtidigt klev han av ordförandeposten för den europeiska klubborganisationen ECA.
Juventus hade växt sig för stort för Serie A och Agnelli hånade Atalanta när han under coronavåren ifrågasatte utmanarklubbens plats i Champions League “efter bara en bra säsong”.
Högmod kommer dock före fall. Under de två senaste åren har Juve med nöd och näppe klarat en Champions League-plats och är långt bakom Europas elit.
Agnelli har under den senaste tiden sagts vara sugen på ett prestigefyllt jobb inom Ferrari, en del av holdingbolaget Exors koncern liksom Juventus. Den ambitionen känns av förklarliga skäl mer tveksam i dag, när Juve slungas in i ett kaos.
Den nya styrelsen utses vid ett uppskjutet aktieägarmöte den 18 januari, och två veckor innan återstartar tabelltrean Juve Serie A-säsongen. Turbulensen ställer så klart till det på transfermarknaden – å andra sidan är inte klubben i desperat behov av förstärkningar, utan väntar snarare in ett gäng skadeplågade spelare.
2023 kommer innebära en omstart som Juventus behövt men de nu kommer att frukta. Den nya styrelsen ställs inför ovanstående anklagelser och en dimma tjockare än den som brukar svepa in över Turin så här års. Juventus reser sig oavsett hur hårt straffet blir, men de behöver ett ödmjukt omtag i spillrorna av Andrea Agnellis regim.