Allt fler klubbar straffas med stängd stadion, neddragen läktarkapacitet eller förbud mot att sälja biljetter till sina supportrar på bortamatcher. Det är framför allt rasism Uefa vill få bort från läktarna med de hårdare tagen.
I de pågående Champions League och Europa League har Uefa använt neddragen publikkapacitet som straff femton gånger. Vid samma tid förra året hade bara tre fall ansetts så grova så att någon form av läktarstängning var befogad. Det är en anmärkningsvärd ökning som främst hänger samman med att Uefa försöker bli av med rasismen på de läktare där det förekommer, men man har också i några fall använt publikneddragningar mot andra former av oönskat publikbeteende.
Uefa använder tre olika former av straff som inverkar på publikkapaciteten: helt stängda läktare, stängda läktarsektioner och förbud att sälja biljetter till bortamatcher. Alla tre nivåerna har man använt flitigare i årets turneringar än vid samma tid 2018.
Stängda läktare
Den tuffaste sanktionen, helt stängda läktare, har hittills den här säsongen använts mot tre klubbar som ska spela sammanlagt fem matcher utan publik. 2018 var det två. I år är det Partisan (Serbien) och Universitatea Craiova (Rumänien) som fått två matcher var med stängda läktare medan Dinamo Tbilisi (Georgien) straffats med en. 2018 stängdes Röda stjärnans (Serbien) och Spartak Trnavas (Slovakien) läktare i en match var.
I samtliga fall, både 2018 och 2019, är rasism skälet till straffet, i några fall i kombination med andra företeelser (blockerade trappor, pyroteknik och inkastade föremål).
Stängda läktarsektioner
En stor skillnad är att Uefa till den här säsongen också börjat använda stängning av läktarsektioner som straff. Det har använts åtta gånger i år mot ingen förra året. I fem av fallen är det rasism som är huvudskälet till stängningen.
De som straffats för rasism med neddragning på allt från en specifik sektion till sektioner som omfattar minst 5000 platser är italienska Lazio, skotska Rangers (vid två tillfällen) samt de bulgariska klubbarna Lokomotiv Plovdiv och Levski Sofia.
I de tre fall där delvis stängda läktare använts som straff utan att rasism är inblandat är det inkastade föremål som är gemensam nämnare. De tre är Eintracht Frankfurt (Tyskland), Trabzonspor (Turkiet) och Royal Antwerp (Belgien).
Förbud mot bortafölje
Fram till motsvarande tid 2018 var det bara Röda stjärnan som straffats med förbud att sälja biljetter till bortamatcher. Det var den avgörande matchen i CL-playoff mot Redbull Salzburg som innehöll de flesta former av publikstök, dock inte rasism, vilket gjorde att serberna tvingades spela två bortamatcher utan supportrar.
2019 har fyra klubbar drabbats av inställt bortafölje, men det är bara Röda stjärnan som gjort det för rasism. De andra tre är Ajax, Eintracht Frankfurt och Dinamo Zagreb som har straffats för publikstök (inkastade föremål, skadegörelse och publikoroligheter).
Rasismen i fokus
Uefa har sagt sig vilja få bukt med rasismen på läktarna, och i förra veckan betonade ordföranden Aleksander Ceferin i ett uttalande på Uefas hemsida att man verkligen tar den kampen på allvar:
“Uefas sanktioner mot klubbar och förbund där supportrar är rasister på matcher är bland de tuffaste inom idrotten. Lägsta straffet är delvis stängning av stadion – något som kostar klubben eller förbundet hundratusentals euro i uteblivna intäkter och stigmatiserar supportrarna”, skriver han bland annat.
Det är inte tomma ord. Hittills den här EL/CL-säsongen har Uefa straffat klubbar för rasism i nio fall, vilket är en rejäl ökning från de två som bestraffats vid motsvarande tid 2018.
Det ska dock sägas att straffet för läktarrasism även i fjor var hårt. Båda klubbarna drabbades av helt stängd stadion. Skillnaden är att den här säsongen har fler fällts och att straffet partiell stängning av läktarna använts i fem av de nio fallen. Tre fick helt stängda läktare och en stängd bortaläktare.
Pyroteknik då?
När det gäller pyroteknik har Uefa rapporterat om åtta klubbar som har straffats den här säsongen jämfört med sex vid samma tid 2018. De siffrorna kan vara högre eftersom Uefa inte lägger upp alla disciplinärenden på sin hemsida, utan endast de som man bedömer har medialt intresse.
För att få stängda läktare verkar inte bengalbränning ensamt räcka. Det är bara Royal Antwerp som fått publikneddragning där pyroteknik kombinerats med annat publikbrott än rasism. Anklagelsepunkterna från belgarnas EL-playoff mot AZ var dock lång: pyroteknik, inkastade föremål, publikoroligheter, otillåtna banderoller (den är allvarlig) och blockerade trappor.
Det är sällan, åtminstone bland de offentliggjorda ärendena, som pyroteknik är den enda ordningsstörningen. Det gör det svårt att exakt avgöra hur Uefa bestraffar bengalbränningar, men jag har inte hittat något som tyder på att de har ändrat sin bedömning. Bötesbeloppen verkar ligga kvar på samma nivå som förra året.