Debattera om allt runt Östersunds FK - men på planen är de extrema

Det är inget perfekt lag. Brist kvalitetsanfallare, de har inte investerat i många långtidskontrakt, de hade Jamal Blackman, förlust med 5-0 mot GIF Sundsvall, det finns talang som inte kommit ut (Piotr, Monday, Omoh…), de hade Jamal Blackman (skrivet två gånger för att ingen ska kunna missa hans värdelöshet).

Det finns också saker runt om ÖFK där en ska/kan/får ta debatt om historia, drivande människor, och supporterkultur, men på planen så sticker inte ÖFK ut bara för att de är en positiv nykomling, utan det är mycket som är extremt med hur de ser ut. Bara för att backa upp det tar jag siffror från hela Allsvenskan 2016.

Kolla också efter den andra nykomlingen, J Södra. Siffrorna är från WhoScored, om det inte står annat, och alla siffror är inte uteslutande positiva. 

Snittålder på de använda spelarna
Transfermarkt

1. IFK Göteborg/Hammarby IF 27,4 år
***
15. IFK Norrköping 25,1 år
16. Östersunds FK 24,9 år

Totalt antal passningar

1. Östersunds FK 16 233
2. IFK Norrköping 14 486
***
16. Falkenbergs FF 9 633

Totalt antal kortpassningar

1. Östersunds FK 15 225
2. Jönköpings Södra 12 267
***
16. Falkenbergs FF 7337

Totalt antal rensningar

1. GIF Sundsvall 846
***
15. BK Häcken 567
16. Östersunds FK 467

Totalt antal inlägg

1. IFK Norrköping 763
***
14. Östersunds FK 447
15. GIF Sundsvall 440
16. Jönköpings Södra 408

% av tiden med boll på egen tredjedel

1. GIF Sundsvall 35%
***
15. Östersunds FK/Hammarby IF 26%

Högst bollinnehav
Transfermarkt

1. Östersunds FK 53,3%
2. IFK Norrköping 52,6%
***
16. Falkenbergs FF 46,4%

Skott MOT

1. Gefle IF 525
***
15. Malmö FF 331
16. Östersunds FK 307

Antal dribblingar

1. Östersunds FK 475
2. IF Elfsborg 403
***
16. Djurgårdens IF 235

Antal gånger bortdribblade av motståndare

1. Hammarby IF 246
***
15. Malmö FF 144
16. Östersunds FK 122

Totalt antal höjddueller

1. Helsingborgs IF 1094
***
15. Jönköpings Södra 686
16. Östersunds FK 630

Frisparkar MED

1. Östersunds FK 367
2. Örebro SK 348
***
16. Helsingborgs IF 265

Frisparkar MOT

1. Hammarby IF 381
***
14. Östersunds FK/Gefle IF 284
15. IFK Göteborg 281
16. GIF Sundsvall 276

Flest gånger offside

1. Jönköpings Södra 91
2. Östersunds FK 86
3. Kalmar FF 66
***
16. Falkenbergs FF 43

Passningar per 90 minuter

1. Ismael 73,6 passningar/90 minuter
2. Andreas Johansson 73
3. Ronald Mukiibi 71,6
4. Brwa Nouri 70,7

Bäst passningsprocent

1. Walid Atta 92,6%
2. Henning Hauger 90,1%
3. Fouad Bachirou 89,8%
4. Brwa Nouri 89,5%

Det här är alltså ett lag som byggts upp med ett gäng spelare med lågdivisionsbakgrund.

Aly Keita, 29 år, var i svenska Division 2 år 2013.

Douglas Bergqvist, 23 år, spelade i bottenlag i engelska femtedivisionen år 2013.

Bobo Sollander, 31 år, la 2013 av karriären för att satsa på triathlon.

Sam Mensiro, 27 år, hittades av dåvarande Division 2-klubben Östersunds FK i ett mittenlag i engelska sjundedivisionen år 2011.

Jamie Hopcutt, 24 år, värvades också runt samma period som Mensiro. Hopcutt spelade då i engelska niondedivisionen.

Alex Dyer, 26 år, kom för tre år sedan från engelska femtedivisionen.

Saman Ghoddos, 23 år, fick inte ens provspel med de lokala Division 1-klubbarna i Skåne år 2014.

Curtis Edwards, 22 år, spelade i svenska Division 3 fram till i somras.

Andrew Stadler, 28 år, kom till Sverige 2011 för att börja spela med en klubb i svenska Division 4.

@jonas_hansson

Samtidigt vill jag ha fler lager än ”Champions League-pengar” när det gäller Malmö FF och nyförvärv. För det första: de stora summorna har aldrig varit garanti till långsiktig framgång i Allsvenskan.

Vi hade ett IFK Göteborg som rekryterade stort och dyrt (kostar Christiansen märkbart mer än Gerzic?). Jörgen Lennartsson pratar om att det nu, några år senare, mest handlar om att inte få röda siffror i ekonomin. Helsingborgs IF la förbaskat mycket pengar på spelare när de försökte etablera sig i toppen för fem år sedan. Vi kan fråga Djurgården om Quirino och Oremo. KFF:s gick för Bapupa och Jael. När IF Elfsborg senast gick för CL så var det Bangura som pengarna spenderas på.

Vi kan gå tillbaka till sommaren 2010. Malmö FF värvade Yago på ett halvårskontrakt.

Vintern 2010/2011: inte en enda värvning.

En enda ny spelare på ett helt år. Efter det? Fem år med konstant kvalitetslyftande värvningar.

Först den stora satsningen på Ranégie. Det fungerade och det var där som det började.

MFF hittade Robin Olsen i en lågdivisionsklubb i närområdet. Valde mellan Jonathan Ring och Emil Forsberg, nerflyttad med GIF Sundsvall. Erik Johansson hade varit i GAIS som tog tolv poäng i Allsvenskan. Alla tre blev svenska A-landslagsspelare. När de kom till MFF in hade många Allsvenska klubbar råd med den typen av värvningar.

Sedan hittades Rantie i lågdivisioner. Magnus Eriksson hade floppat i Belgien. MFF övertalade Simon Thern, 10 starter i Helsingborgs IF. Molins och Rosenberg ville hem, vilket de ville eftersom MFF får sina spelare att gilla föreningen.

Sedan blir Allsvenska vinnare blir sönderköpta. Alla mästare tappar. Daniel Andersson har varit den enda Allsvenska sportchefen i modern tid som trots det har hittat sätt att inte göra det till ett för stort problem.

När Malmö FF var i sitt första Champions League-kval så tog de in Kiese Thelin, Tinnerholm, Adu, Mehmeti. De hade ändå tappat Dahlin, Hamad, Jansson, Friberg, och Albornoz från guldtruppen, så på förhand var känslan en kvalitetssänkning.

Det lyckades, och det är först efter det som Wolff Eikrem, Berget, Lewicki, Bengtsson, Wiland, Kjartansson, Arnason, Jeremejeff, Christiansen, och Safari har kommit in.

Under 2010-talet har det funnits några billiga utfyllnadsvärvningar som bara varit OK och några som varit dåliga. Allt är inte perfekt, men ställ frågan: många stora värvningar har inte fungerat? Tobias Sana. Rodic och Carvalho skulle ha lyckats bättre, men Rodic hade ett bra halvår innan han sedan inte passade in hos den nya tränaren. Sånt händer.

Annars? Vindheim är ung och har varit skadad, men är bra nu och har bra chanser att ta över efter Tinnerholm. Yotún blev inte vänsterbacken värd att scouta hela världen för, men är nyttig. Alla hemvändare kan inte lyckas (Mehmeti).

Summerat: du kan hitta enskilda undantag. Men. Träffsäkerheten har varit förbaskat bra.

Därför kommer jag aldrig att förstå svenska klubbarnas underprioriteringar av scoutingverksamheten.

Det finns saker man hör om svenska klubbars scouting som får en att tro att informationen måste vara påhittad. Exempel: under 2015 var det en klubb i Superettan som inte scoutade en enda Division 1-match.

Inte. En. Enda. Match. I. Division 1.

Hur kan åtminstone inte varje Allsvensk klubb budgetera in en heltidsanställd scout? En sådan investering måste ju åtminstone betala av sig enkelt, Östersunds FK exemplifierar det. Om man ska vara hård: hur dumma är Allsvenska klubbar egentligen? På riktigt? Hur kan man vara villig att spendera alla miljoner på nyförvärv, men inte vara mer villiga att veta vad man köper, eller mer villiga att veta vad som mer finns där ute?

Det här är inte ju bara kring Daniel Andersson, för han har varit där sedan 2014. För ett antal år sedan tog MFF in chefsscouten Vito Stavljanin.

I det korta perspektivet så kan man säga att Malmö FF vann SM-guld med delvis/stor hjälp av CL-pengarna. I ett större perspektiv vill jag nog hellre peka på Stavljanin och att MFF har haft en kontinuitet i att veta vilka spelartyper och människor de har velat värva in.

@jonas_hansson

Därför var det Magnus Edlund som ledde IFK Göteborg i måndagens rivalmöte med AIK.

Hur han sammanfattade matchen och duellen med AIK:s tränare Rikard Norling? Lite som ett parti schack.

Eller rättare sagt: Lite som ett parti schack som han vann (tillsammans med hela sitt blåvita team såklart).

Segern säkrades mycket tack vara draget (ledningsmålet från Elias Omarsson) som kom i matchminut 26.

– Det tvingade AIK till en forceringsfas. Vi kunde låta dem göra första draget efter det. Vi kunde kontra med motdrag, om vi ska prata schack. Det spelade oss lite i händerna, säger Edlund.

Om ni mot förmodan missade schackmatchen mellan Edlund och Norling så såg den ut ungefär såhär: Drag för drag.

* Pjäserna står uppställda. Edlund och Norling gör sig redo. Den ena i träningsoverall och mössa. Den andra i kavaj och nyputsade finskor.

* Edlund inleder försiktigt. Tajtar till mitt på brädet. Han vet att Norling brukar vilja ha mycket pjäser där. Det går dock inget vidare. Norling inleder starkt, flyttar fram sina positioner och är riktigt nära att hota på allvar.

* Men så. I matchminut 26 lyckas Edlund med en perfekt attack. Den börjar till höger, fortsätter in i centrum innan den sårar Norling ordentligt. Schack. Fördel Edlund.

* Norling vankar av och an. Rådfrågar sina kollegor (I det gröna fältets schack är sådant tillåtet). “Jag är i underläge, vad ska jag göra?”. Draget blir att byta två av sina pjäser (Sådant är också tillåtet) i hopp om att hitta en väg in i matchen. Han måste ju vinna det här. Annars är möjligheten till en totalseger i turneringen i stort sett obefintlig.

* Direkt när Edlund ser bytena ler han nöjt. Taktiken har lyckats. AIK tvingas ändra metod, taktik. Bra. Själv kan han lugnt sitta kvar. Det här har han kontroll på.

* Shit. De två bytena gav inte den effekt som Norling hade önskat. Shit. Han lyckas inte ta sig igenom Edlunds försvar. Nytt byte. Ny omgruppering. Mer pjäser centralt.

* Dags att agera! Edlund reser sig upp, byter ut en offensiv pjäs och sätter in en defensiv. Här måste tajtas och tätas ännu mer. Inte mycket tid kvar på klockan. Det här ska gå vägen.

* Tiden rinner ut. I ett sista desperat försök flyttar Norling fram alla pjäser han har. Det hjälper inte. Edlund ställer honom i schackmatt. Det är över.

Matchen kanske inte kommer bli lika historisk som Fischer-Spasskij, 1972, men den var sevärd, händelserik och spelade stor roll för framtiden.

***

Twitter: @Linus_Petersson

Mail: l.petersson@outlook.com

17-åringen, som kom till klubben från Älvängens IK i slutet av 2014, är en av de största svenska talangerna i sin åldersklass (Given i U17-landslaget) och har lovordats från flera håll och kanter.

– Det är en duktig målvakt som kommer bli väldigt, väldigt bra, säger sportchef Mats Gren.

– Han är ju Sverige-etta på sin plats. Och kanske den största talangen vi har i den åldersklassen, säger tränaren Jörgen Lennartsson.

– Man kan jämföra honom lite med Andreas Isaksson när han kom fram, sa målvaktstränaren Stefan Remnér i april.

Frågan som blir högaktuell när bläcket på A-lagskontraktet nu har torkat är när (inte om) han ska lyckas konkurrera ut John Alvbåge och bli IFK Göteborgs förstaval mellan stolparna?

Svaret skulle kunna vara redan nästa säsong.

– Han kommer vara med och slåss om en plats i startelvan nästa år. Så bra är han, säger Jörgen Lennartsson.

Så målvaktsplatsen är öppen till nästa säsong?

– Jaja. Det här året har han varit med mycket för att se och lära. Men han har utvecklats mycket och gjort det bra.

Och kanske kan ett målvaktsskifte vara på sin plats.

Visst är Pontus Dahlberg bara 17 år. Och visst är det viktigt att skynda långsamt och putsa försiktigt på de allra finaste diamanterna så att de inte förstörs…

– Det är viktigt att göra saker klokt. Och att göra saker i rätt ordning. Speciellt när det gäller en så utsatt position som målvakt. Att man inte tar två steg och så åker man ner fyra, fastslår Jörgen Lennartsson.

… men det är ju Pontus Dahlberg som ska vara IFK Göteborgs framtid, inte John Alvbåge. Dessutom har den sistnämnde haft en guppig säsong med några mindre imponerande insatser.

Om någon tycker att den unga åldern är ett problem så vänd blicken mot Italien där Gianluigi Donnarumma är 17 år och ordinarie i Milan. Kan han vara det 2016 kan väl Pontus Dahlberg vara 18 år (han fyller i januari) och ordinarie i IFK Göteborg 2017?

Hur som helst känns det som att Dahlberg och Alvbåge kommer gå in med samma blanka papper till 2017. Bäst försäsong får chansen när det väl hettar till. Det blir en häftig duell att följa.

***

Skifte eller inte.

IFK Göteborg har en stark målvaktsuppsättning att luta sig emot (Förutom John Alvbåge och Pontus Dahlberg finns ju Erik Dahlin i truppen).

Är den för bra till och med? Bara en kan ju stå…

– Det är bra att ha tre målvakter på träning. Det blir lättare att jobba individuellt då. Nu har vi tre väldigt bra målvakter. Det kanske inte är helt optimalt, säger sportchef Mats Gren.

Kommer ni gå in i 2017 med de tre målvakterna?

– Ja, alla tre har avtal.

***

Minns ni förresten den senaste allsvenska matchen då det var någon annan än John Alvbåge som stod i IFK Göteborgs mål?

27 juli 2014. Mjällby borta. Förlust 0-3. Marcus Sandberg vaktade målet.

Sedan dess har Alvbåge stått 69 raka allsvenska matcher.

***

Häcken-kaptenen Martin Ericsson lägger av.

Han känner själv att han skulle kunna ha ett år till i kroppen, men Häcken vill föryngra så då är det bara att säga adjö.

Återstår att se om veteraner som Emil Wahlström (29), René Makondele (34) och Alexander Nadj (30) också tvingas lämna.

***

Ska man tro IFK Göteborgs lördagsträning ersätter Tom Pettersson avstängde Mads Albaek mot Gefle under måndagskvällen. Dessutom såg Billy Nordström ut att få chansen istället för Scott Jamieson, men så började baksida lår krångla för talangen.

Nordström vars framtid i IFK Göteborg är aningen osäker efter att han bestämt sig för att inte utnyttja optionsåret i hans kontrakt. Han vill skriva ett långtidskontrakt (likt Dahlberg). Återstår att se om IFK Göteborg vill det.

***

Twitter: @Linus_Petersson

Mail: l.petersson@outlook.com

Situationen

1. Ismaels kontrakt går ut efter 2017, ett kontrakt han skrev på inför 2013. Hans lön är knappt 40 000 kronor per månad.

2. Ismael ville tidigare ha ett nytt kontrakt med Kalmar FF, men erbjudandet då var att lägga till ett år extra, behålla samma lön, och sedan lägga till 2500 kronor/månad för var tionde Allsvenska start. Det erbjudandet sågs som skamligt.

3. Kalmar FF och Ismael ska prata igen runt årsskiftet, förmodligen efter. Kalmar FF lär då erbjuda ett klart bättre kontrakt för att bli bland de bäst betalda i föreningen, men tveksamt om Ismael accepterar det.

4. Tidigare har Fotbollskanalen skrivit om intresse från FC Köpenhamn, Kina, och Ryssland. Jesper Jansson, tidigare FCK, gillade då Ismael mer än Ebenezer Ofori (AIK). Scouter från klubbar i Portugal och Italien har också kollat på honom, men övertygades inte. En anledning ska ha varit hans roll långt bak i planen, och hur det påverkade hans sätt att spela. Rosenborg har haft koll, men tyckt det var för dyrt. Även klubbar i mer klassiska ”flytta från Allsvenskan”-ligor har varit runt honom.

5. Prislappen är fortfarande inte klar. Bara drygt ett kontraktsår kvar, och jag har hört runt 10 miljoner kronor. Lås inte fast tankarna kring den siffran.

6. Malmö FF:s centrala mittfält är redan idag Christiansen (kontrakt till och med 2018), Lewicki (2017), Adu (2017), och Rakip (2017). Måste väl försvinna något där för att Ismael ska bli budad på?

7. Daniel Andersson ville inte kommentera.

Övrigt

1. Han är den spelaren som har slagit flest passningar i hela Allsvenskan i år (1812 passningar). Han gillar distansskott (42 stycken i år, femte flest i Allsvenskan). Han är den som gör fjärde flest tacklingar (89 stycken). Han har blockerat femte flest passningar (32 stycken). Bara sju spelare slår fler passningar som leder fram till målchanser (42 stycken, Eikrem överlägsen ledare på 67). All statistik via Whoscored.

2. Officiellt har han gjort sex mål och åtta assist i Allsvenskan 2013-2016. Däremot har Svenskfotboll.se vid minst två tillfällen missat att lägga till assist under 2015.

3. Från Kalmar FF:s inre rum är det bara en ung Rasmus Elm och en ung Etrit Berisha som jag kan minnas ha blivit mer/lika uppsnackade. Kudos till den KFF-ledaren som sa att Berisha skulle bli ”världsklass” (uttrycket kan man diskutera, men kom ihåg att Berisha då var en 19-årig tredjemålvakt i KFF med ett år som utlånad till Division 2).

4. En åsikt som är högst personlig och knappast fakta: Ismael har haft ett bättre 2016 än Rasmus Elm.

5. Kalmar FF säljer sällan nyckelspelare till andra svenska klubbar. Erik Israelsson, Daniel Sobralense, Stefan Larsson, Robert Stoltz, och Måns Söderqvist lämnade när deras kontrakt gått ut. Lasse Johansson till GAIS år 2000 var den senaste.

6. Malmö FF har tidigare försökt på KFF-spelare. César Santin (2008), Filip Sachpekidis (2015), och Marcus Antonsson (2016) skrevs ihop med MFF, utan lösning.

7. Också ovanligt att MFF värvar Allsvenska spelare med kontrakt. De som har kommit har haft kort tid kvar (Kiese Thelin, Jeremejeff, Tinnerholm) eller utgående (Lewicki). Forsberg och Erik Johansson var 2013, men både GIF Sundsvall och GAIS hade åkt ur. Får man gå tillbaka till Ranégie sommaren 2011 för att hitta senaste?

@jonas_hansson

Det är ett logiskt rykte. IFK Göteborg saknar en anställd där, Samuelsson är civilekonom och från Göteborgstrakten, han var sammankopplad till jobbet redan 2012 men då fick Martin Kurzwelly det istället. Samuelsson har också sagt att han nu har ledigt för att kolla på jobb runt om i Fotbollssverige, samtidigt som han även kollar jobb i näringslivet i Kalmar.

IFK Göteborgs ordförande Frank Andersson fortsätter dock att säga att IFK inte har en process för att anställa någon innan årets slut, på grund av den svåra ekonomiska situationen, och att därför inga namn diskuteras. Han påpekar dock också att Samuelsson har gjort det väldigt bra i Kalmar FF. Återstår att se om det är ett rykte som bygger på 1+1+1+1, eller om det finns något där.

***

Det kan annars bli mycket som är samma nästa år i Kalmar FF, men jag tvekar ändå att båda ur tränarduon Swärdh/Rydström är kvar med samma arbetsuppgifter nästa år.

Bland de övriga framtidsbesluten som ska tas så kan några viktiga dröja. Ismael och Rasmus Elms framtider är nog inte utklarade inom det närmaste, såvida Ismael inte tar det KFF nu erbjuder (vilket, till skillnad från första erbjudandet han fick, ska vara ett bra bud).

Rasmus Elm vill till USA, det har han aktivt kollat efter i över ett år, och det är inte stängt för Ismael att hoppa till en större skandinavisk klubb.

KFF ska ha funderat på andra målvakter under året, inkluderat Andreas Linde redan innan OS, men Söderbergs utveckling förändrad tankarna. Samma tre målvakter nästa år?

***

En personlig fundering kring Allsvenska klubbar i mindre orter. Mjällby AIF, Åtvidabergs FF, Degerfors IF, Falkenbergs FF… De mindre orterna med Allsvensk erfarenhet finns inte i Allsvenskan nästa år. Den Allsvenska tätorten som är minst 2017 är Kalmar. Att större städer blir bättre är en trend i Europafotbollen.

***

Värt att komma ihåg skillnaden i prispengar beroende på slutgiltig tabellplacering:

1. 17 miljoner
2. 15,4
3. 13,7
4. 12,3
5. 11,4
6. 10,9
7. 10,5
8. 10,3
9. 10,1
10. 10,0
11. 9,9
12. 9,8
13. 9,7
14. 9,7
15. 9,7
16. 9,7

Som exempel finns ju nästan en miljon skäl för IFK Göteborg att inte tappa fjärdeplatsen.

@jonas_hansson

IFK Göteborgs säsong har gått från mörk till ännu mörkare.

Det kan dock bli ännu värre.

Med fem omgångar kvar finns det flera hungriga och formstarka lag som är sugna på att roffa åt sig deras fjärdeplats. Den som kan bli viktigt och betydelsefull på lång sikt tack vare Svenska Cupens-regelverk:

“Segrande lag i Svenska Cupen, herrar, kvalificerar sig för deltagande i UEFA Europa League. Om segrande lag i Svenska Cupen, genom sin placering i Allsvenskan, redan är kvalificerat för UEFA Champions League eller UEFA Europa League får det bäst placerade icke-kvalificerade laget i Allsvenskan platsen i UEFA Europa League”.

Det var ju exakt så fjärdeplacerade Elfsborg tog sig ut i Europa 2015 när andraplacerade IFK Göteborg blev cupmästare.

Såhär ser tabelläget ut bakom topptrion just nu:

4. IFK Göteborg, 42
5. Kalmar FF, 38
6. Häcken, 36
7. Örebro, 36,
8. Elfsborg, 35
9. Hammarby, 35
10. Djurgården, 34

Och såhär hanterade respektive lag sina kvarvarande motståndare under fjolårssäsongen:

Kommer IFK Göteborg i närheten av samma resultatrad i år ska de inte ha några som helst problem med att säkra fjärdeplatsen.

Tabelläget och historiken talar alltså till deras fördel. Det gör också det faktum att de spelar tre av fem matcher på hemmaplan (där de är starka) och att Mikael Boman (han saknas) snart är tillbaka.

Gott så?

Nja. Det finns en magkänsla som säger att IFK Göteborg riskerar att sjunka i tabellen.

Visst lyckades de besegra både Örebro och Östersund, men det var svajigt. Och den första halvleken mot Kalmar FF under söndagen var den klart sämsta i år. Lagets stabilitet har försvunnit och på de fem senaste matcherna har de släppt in elva mål. Jämför det med fjolåret där de släppte in 22 mål på hela säsongen.

Det är alltså med de förutsättningar som laget ska ta sig an ett formtoppat AIK (6-0 mot IFK Norrköping under söndagen), ett lurigt Elfsborg och sedan avsluta mot just IFK Norrköping (som där och då kan spela för ett SM-guld).

Egentligen är det väl bara Hammarby (och eventuellt Elfsborg) av de inblandade lagen som har en tuffare säsongsavslutning.

Vi ska också komma ihåg att såväl Kalmar FF, Hammarby som Djurgården visar upp klart bättre formkurvor.

Rycker inte de blåvita upp sig (de får ett välbehövligt landslagsuppehåll på sig nu) kan de (efter att ha slutat trea, tvåa och tvåa) vara påväg mot en lika svag tabellplaceringen som 2012 (sjua).

Det hade givetvis varit ett extremt stort steg i fel riktning.

***

Mer IFK Göteborg:

Lawson Sabah fick (för andra gången i år) chansen från start mot Kalmar FF. Han tog den inte.

Utbytt redan i paus efter att bland annat ha slarvat vid Kalmars 1-0-mål.

Dessutom förlorade han nio av 13 dueller, misslyckades med två av två tacklingar och landade på svaga 70 i passningsprocent (Instat).

Det var dock inte bara mittfältstalangen som underpresterade under den halvlek som Tobias Hysén klassade som “en av de sämre under alla mina år i Blåvitt”.

***

Positivt för IFK Göteborg att just Tobias Hysén har hittat målformen igen.

Två nya fullträffar mot Kalmar FF.

Hans målnäsa kommer behövas om Blåvitt ska avsluta säsongen starkt.

***

Twitter: @Linus_Petersson

Mail: l.petersson@outlook.com

Det fanns dock fler godbitar än så att plocka med sig från mötet mellan Häcken och Malmö FF.

Till exempel:

***

Allt inleddes med ett laguppställningskaos i Häcken.

Emil Wahlström tvingades kasta in handduken sent på grund av ryggproblem.

– Det kom i dag, vete fan varför, konstaterade han.

Ersättare skulle bli Baba Mensah, men i den första officiella laguppställningen stod istället Demba Savage uppsatt som mittback.

För er som inte känner till 28-åringen: Han är nästan så långt ifrån en mittback man kan komma. Allt var givetvis ett misstag som tillslut korrigerades.

– Det kanske var någon som ville ha det så, men inte jag i alla fall, log tränaren Peter Gerhardsson efter matchen.

***

På tal om Baba Mensah:

Trots att 22-åringen fick startbeskedet sent klev han in och gjorde en bra match. Dessutom assisterade han till båda Häcken-målen. Först nickskarvade han fram John Owoeri till 1-1, sedan skickade han fram en lysande långboll till Alexander Farneruds 2-1.

– Det var en skön känsla, ler han.

Hur var det att få ett så sent startbesked?

– Jag måste alltid vara redo att spela. Så när han (Peter Gerhardsson) sa att jag skulle spela var jag 100 procent fokuserad.

***

Tobias Sana är en profil och efter matchen bjöd han på flera rubrikvänliga citat.

De flesta kan ni läsa HÄR!

27-åringen konstaterade också att “Jeremejeff gör mål för att han har 47:or i skor” och så kommenterade han den sång som MFF-fansen har tillägnat honom. Den som får gå under namnet “kasta spjut” och som uppkom efter att Sana slängt upp en hörnflagga i publiken under vårens möte med IFK Göteborg.

– Det är kul att man får en sång. Sedan att det just är det där… Det är som det är. Men det är underbart som spelare att ha en sång i alla fall.

***

När Alexander Jeremejeff klev ut från omklädningsrummet efter matchen sprang en liten kille med autografbilder och penna fram mot honom.

Hela den samlade presskåren antog att matchhjälten Jeremejeff var målet, men icke.

Den lilla killen vek förbi och stannade istället framför Anton Tinnerholm.

– Jag är van… Det är okej, smålog Jeremejeff.

***

Smågrinigt i spelartunneln efter matchen. Alla tycktes vara lite arga på alla.

Det bästa citatet som yppades?

– Om han vill dra dig i pitten så får han väl göra det.

Vem som slängde ur sig de orden låter vi vara osagt.

***

Den 29 augusti lirade Egzon Binaku superettan-fotboll med Ljungskile.

Under lördagen startade han mot serieledande Malmö FF i allsvenskan.

Det kan gå fort ibland.

– Kul att få spela bara. Och det är självklart här jag vill vara, säger han som återkallades från lånet i Ljungskile efter att Tefu Mashamaite hade lämnat Häcken.

– Jag skrev på till januari, men Sonny (Karlsson, sportchef) ringde och sa att jag skulle tillbaka. Då var det bara att göra så.

***

Att Malmö FF brottades med flera skador inför matchen symboliserades bäst av lagets bänk.

Fyra av sju spelare stod på noll allsvenska minuter i år.

Dessutom saknades tränaren Allan Kuhn på grund av sjukdom. Imponerade av skåningarna att plocka tre poäng ändå.

***

Twitter: @Linus_Petersson

Mail: l.petersson@outlook.com

Ett möte som bjuder på flera intressanta ingångspunkter.

Den största såklart att Häcken, som sabbade Malmö FF:s Europadröm genom att vinna cupfinalen i våras, nu kan sabba skåningarnas dröm om att vinna SM-guld.

Tar Häcken tre poäng, samtidigt som IFK Norrköping gör samma sak mot AIK på söndag, så har Malmö FF skuffats bort från förarsätet.

Och vi ska ha i minnet att Häcken bara har förlorat en av de tio senaste matcherna mot MFF (0-3 i våras).

Förutom det innehåller mötet ett par “kära” återseenden.

Dels ställs Jasmin Sudic mot det Malmö FF han tillhörde i tio år (2004-2014).

Dels ställs Oscar Lewicki mot det Häcken han tillhörde i tre år (2011-2014).

Det mesta kommer dock handla om Alexander Jeremejeff. Anfallaren som valde att inte förlänga med Häcken i somras utan lämnade för Malmö FF. Nu återvänder han för första gången till klubben, staden och arenan där han slog igenom på allvar.

Läs och det HÄR! och HÄR!

***

Ramlade över lite intressant fakta kring just Jeremejeff:

“Utan Jeremejeff har Häcken snittat 1,2 poäng per match. Med honom har de snittat 1,89. Utan Jeremejeff har Malmö FF:s snittat 2,13 poäng per match. Med honom har de snittat 2,44”.

Bra siffror sett med anfallarens egna ögon. Han gör skillnad.

***

På tal om att ramla över. Den här gamla hyllningssången dök upp under en googling av Jasmin Sudic.

“Jasmin Sudic knäcker alla ben, käkar barn och dricker fotogen. Benen har han fått för han ska sudda, sudda. Sudda sudda bort varenda en!”

Varför har Häcken-klacken inte snappat upp den?

***

Andra spelare som har gått mellan Häcken och Malmö FF.

Jimmy Dixon (Häcken -> Malmö FF – 2007)

Daniel Larsson (Häcken -> Malmö FF – 2009)

Mathias Ranégie (Häcken -> Malmö FF – 2011)

Ivo Pekalski (Malmö FF -> Häcken – 2014)

Har jag glömt någon?

***

Till sist tre exempel på hur underhållande det kan vara att arbeta som fotbollsreporter i Göteborg:

* Precis innan jag och GT:s Malin Jonson skulle ta det obligatoriska tränaren-efter-tränings-snacket i fredags började Peter Gerhardsson leka Star Wars. Med uppdragen luva utbrast han med mörk röst: “I’m the Emperor”. Om det var lika bra som originalet låter vi vara osagt.

* Gerhardsson igen. I onsdags avslöjade just GT:s Malin Jonson att tränaren, som lämnar Häcken efter säsongen, ville ta över Gais, men fick nobben. Efter att vi, under det tidigare nämnda tränaren-efter-tränings-snacket, av någon oklar anledning kom in på Kents spelning i Göteborg var Gerhardsson inte sen med att smyga in en liten pik till Jonsons avslöjande.

– Jag var på konserten, konstaterade Gerhardsson först.
– Jag hörde att det inte var så bra, svarade jag.
– Med du var inte där?
– Nej, men jag hörde det från någon som var där.
– Då kan du ju skriva det! Att du har hört det.
– Som i “enligt uppgifter till…?”
– Exakt, log Gerhardsson och sneglade på en gapskrattande Malin.

Innan intervjun var över hann Gerhardsson dessutom med att konstatera “att det finns vissa som vet mer om min framtid än vad jag gör”. Underbara små pikar det där. Alla med glimten i ögat såklart.

* Från Peter Gerhardsson till Jörgen Lennartsson. Blåvitt-tränaren var nämligen också på skämthumör efter deras fredagsträning. Efter att vi hade pratat om Hjalmar Jonssons avsked och Sebastian Erikssons skada konstaterade han glatt: “Du har väl hört att Sören Rieks har blivit uttagen till det danska landslaget?” Som av en ren slump lunkade Rieks förbi oss i exakt det ögonblicket. “Eller hur Sören?”, ropade Lennartsson.

Rieks, som den godhjärtade människa han är, spelade givetvis med i Lennartssons lek. Med ett stenansikte stod han lugnt vid min sida och väntade på att Google skulle ge mig sanningen. När jag inte hittade honom i någon landslagstrupp och lögnen uppdagades hade Lennartssons leende växt sig större än någonsin tidigare och de tre blåvita danskarna (Rieks, Ankersen och Albaek) brutit ut i ett gott skratt. Jag bjuder på det.

***

Twitter: @Linus_Petersson

Mail: l.petersson@outlook.com