Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Är Malmö FF bra för svensk fotboll - eller FÖR bra för svensk fotboll?

Redan i slutet av gårdagens CL-triumf för Malmö FF var det en del Blåvitt-fans som ville ha svar på hur detta kunde vara bra för svensk fotboll? De hakade på mig, Sef:s sportchef Stefan Lundin och Bladets Robert Laul. Jag försökte svara, men även om twitter är bra på mycket, så är det inte bra på sådana debatter.

Det första man måste göra för att svara på den frågan är att definiera “svensk fotboll”. Inser naturligtvis att de syftar på allsvenskan och de svenska elitklubbarna och det är givet att balansen fortsätter rubbas när Malmö FF under hösten tar in runt 200 miljoner kronor ytterligare och återkommer till det längre ner.

Men jag vill börja med att lyfta att MFF:s framgångar i Europa var bra för svensk fotboll i och med att Erik Hamrén i större utsträckning vågade satsa på allsvenska spelare. Isaac Kiese Thelin, Erik Johansson, Emil Forsberg, Robin Olsen, Filip Helander, Anton Tinnerholm och nu Oscar Lewicki är sådana som tagit klivet in i truppen.

Även i sommarens U21-triumf i Tjeckien fanns det en del MFF-inslag i form av Lewicki och Helander. Är det bra för svensk landslagsfotboll att de fått erfarenheten av stora och avgörande matcher? Ja, jag hävdar det och att det varit en bra utveckling för att faktiskt visa att spelare från allsvenskan kan ta klivet och sedan klivit ut i Europa.

Fick några spydiga svar tillbaka om att A-landslaget är dåligt just  nu, att det bra med det här är alltså att Tinnerholm spelar i landslaget och att till nästa år så hoppas vi på Djurdjic, Berget, Eikrem, Rodic Arnason, Yotun och Adu i landslaget.

En andra injektion för svensk fotboll, och då handlar det om både i stort och ner till elitklubbarna, att det är möjligt att bryta barriärer. Malmö FF klarade först av att nå Champions League som första svensk klubb på 14 år, sedan att både spela i Europa i fjol och vinna SM-guld och nu Champions League igen. Det måste ju vara stimulerande för andra att se någon gå före.

Hur jobbar Malmö FF? Vad kan vi lära oss av det? Varför lyckas inte Elfsborg, IFK Göteborg och AIK att nå Europa-spelet där Uefa faktiskt gjort Europa League mer penningstint till i höst? Det är något de klubbarna måste brottas med, och faktiskt försöka förbättra jobbet man gör, för det går.

Gillar att MFF hanterar att både sälja spelare och prestera. Något man sett i en del klubbar i mindre länder längre ner i näringskedjan likt Portugal (Porto, Benfica, Sporting) och även i Schweiz. Basel har ofta en stor omsättning av spelare och inte minst tränare, men lyckas oftast i den inhemska ligan och har spelat mycket i Europa på senare år och då gått långt.

Dessutom tror jag att allsvenskan i stort lyfter i folks ögon när Malmö FF faktiskt är ute och härjar mot storklubbar. Vilket faktiskt borde vara ett plus även för andra klubbar, och där man ser spelare som ena veckan spelar på Gavlevallen i nästa syns i Viasats sändningar med Europas fotbollselit.

Ovanpå det kan Malmö FF:s framfart faktiskt höja Sveriges Uefa-koefficient och inte bara klubbens egen rankning i Europa-spelet vilket alla lag kan ha nytta av. Glöm inte den gången FC Köpenhamn spelat till Danmark en direktplats i CL-gruppspelet, då var det Nordsjälland som drog nytta av det.

Självklart förändrar MFF:s nya miljoner och ännu starkare kapital allsvenskan. Om den dominansen varar för evigt? Nej, det tror inte jag, för även om klubben på kort sikt kan dominera och pengar styr i fotboll så finns det för många exempel på att rikedom inte är för evigt, och då kanske framför allt i Norden där man är långt ner i näringskedjan.

Det här är ingen shejk eller oligark som skickar in miljarder för att bygga upp en klubb och dessutom får fart på intäkterna i samma veva, utan det här är en pengainjektion för andra året i rad men i dagsläget är det långt i från säkert att Malmö FF spelar i Europa nästa höst igen.

Räcker att kolla in MFF-matchen mot Häcken i lördags för att inse att bollandet allsvenskan vs Champions League är svårt. Eller bortamatchen mot Åtvidaberg. Ovanpå det kan inte sportchefen Daniel Andersson förstärka laget inför gruppspelet utan det är manskapet man har nu som gäller och det lär bli svårbalanserat.

De flesta klubbar i Norden har svårt att få driften att gå runt – om nu inte Malmö FF kan vända den trenden när de kan sänka lånekostnaderna på arenan – och FC Köpenhamn, Bröndby, Rosenborg och IFK Göteborg har alla varit rika dominanter under vissa perioder och många trodde att de skulle dominera för evigt, men icke.

Ta bara när Blåvitt skrev under ett historiskt Reebok-avtal ovanpå CL-stålarna och Roger Gustafsson med sin serie “Fotbollens Hemligheter” skulle se till att klubben skulle bli en aktör i både Asien och Nordamerika. För att använda en sliten klyscha man hörde när man jobbade på Expressen: “The sky is the limit”, men det slutade i trädtopparna för IFK Göteborg.

Visst, det var andra pengar i Champions League på 1990-talet när Blåvitt härjade där år efter år, men det var dels andra pengar i allsvenskan då, dels många från andra klubbar som trodde att ingen skulle kunna gå i kapp klubben. Fast personskiften, fartblindhet och en rad felbeslut ledde till att klubben närmast gick på knäna i början av 2000-talet.

Glöm inte heller att Malmös nya rikedom gör att det blir dyrare att vara Malmö FF. Spelarna vill ha mer, enligt mina uppgifter har man fått upp sin bonus rejält jämfört med fjolåret, och både nyförvärv, agenter och klubbar vill ha mer. Alla i klubben vänjer sig vid en annan standard och när rivaler sliter i allt från tränare, scouter och spelare går ersättningen upp.

Många fans från andra klubbar pekar på att Malmö FF inte sprider sina pengar i Sverige. Det är hittills korrekt, där den enda större värvningen är Erik Andersson från Landskrona – var har han tagit vägen, är det skada eller något annat? – och det handlade bara om några miljoner. Sedan är det mest Bosman-fall, lån och utländska värvningar.

Kanske är felet att svenska klubbar inte vill sälja till Malmö FF? Eller så är MFF för snålt? Blåvitt plundrade friskt bland andra klubbar, ta bara när man värvade Andreas Andersson, Niclas Alexandersson och Teddy Lucic på ett bräde? Det finns givetvis ingen skyldighet att värva i Sverige, MFF är bara ansvarigt inför sina medlemmar.

Även om jag kan förstå oron bland andra fans så är det sorgligt att fokus ligger på det. Tror varken AIK:are, Blåvitt-fans eller Bajen-fans varit knäckta om deras klubbar tagit sig hela vägen. Livet är inte rättvist, än mindre fotbollen och alla klubbar har olika förutsättningar. Tror många är avundsjuka på de plus som de tre klubbarna har naturligt eller har skaffat sig.

Riskerar allsvenskan att bli ett nytt Bundesliga med ett dominant Bayern München? Det borde väl egentligen inte skrämma svenska fans som ofta lyfter fram den tyska högstaligan som något eftersträvansvärt med sin stämning och 51-procentsregel, eller?

Samtidigt är det svårt att stoppa Malmös kapitaltillväxt med regler och det är en bra bit till Tyskland än så länge. Ingen vill väl heller ha en stängd liga där bara vissa förutsättningar ska gälla, eller? Så här är fotboll och ofta är det när man har ont om resurser som man kommer på nya sätt, och dessutom ger unga spelare chansen.

Glöm inte att Malmö FF haft flera ekonomiska kriser bara under 2000-talet och en gång tvingats skriva upp värdet på gamla klubbhuset Kulan för att klara elitlicensen eller fick spara på det mesta efter att dåvarande vd:n Pelle Svensson helt navigerat fel och klubben backade över 30 miljoner kronor.

Publicerad 2015-08-26 kl 10:20

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER