Attentatet i Trollhättan gör ont att läsa om och tankarna går till de drabbade och derasanhöriga. Det hela sker ovanpå en rad bränder mot flyktingboenden i Sverige. Klimatet hårdnar och polariseringen verkar tyvärr tillta i det svenska samhället, och det skrämmer att det gått så fort.
Det är också svårt att se om något rör sig åt rätt håll även om det antagligen inte är en sanningsenlig bild. Oavsett hur det rör sig är det viktigt att vi som är i majoritet och som vill stå för ett öppet samhälle agerar och är tydliga med det, och inte ger efter för hat och hot.
Världen är tyvärr fylld av tragedier och oavsett om det är logiskt eller inte så träffar det hårdare när det sker på nära håll, och det i miljöer som vi kan identifiera oss med. Att barn inte ska vara trygga och säkra i sin skola, ja, det är svårt att ta till sig. Varför ska oskyldiga dö? Det är så grymt att någon går till attack.
I dagsläget är det svårt att till fullo fokusera på kampen om Lennart Johanssons pokal där IFK Norrköping kan ta ett guld som skulle vara en mäktig skräll eller att 43 000 köpt biljett tillAIK-Blåvitt och över 30 000 köpt biljetter till Hammarbys sista hemmamatch i jakten på ett klassiskt publikrekord.
Naturligtvis vet även jag att livet rullar på oavsett vad som sker och snart sitter de flesta med tankarna på annat än ett attentat i en grundskola familjer berövats på sina söner, bröder och käraste. På ett sätt är det kanske även en styrka att man orkar och måste gå vidare i livet även om det kan te sig lite kallt.
En dag som denna kan fotbollen kännas banal och meningslös men det är snarare tvärtom. I tider av kris är idrotten inte bara en stark kraft utan även vacker och effektiv i hur man sluter sig samman och lägger strider åt sidan för att gemensamt visa både respekt och hjälpa varandra solidariskt och gemensamt.
Alla goda krafter i Sverige behöver samla resurserna och här är som sagt fotbollen en av de bästa och starkaste krafterna som finns. Ta bara hur man ställt upp när folk flytt sina hemländer och enskilda spelare, klubbar och fansgrupperingar på olika vis försökt underlätta för de som kommer till Sverige.
Det är inte bara rörande att ta del av skildringar om olika insatser utan det är även hoppingivande när det annars mest handlar om historier som andas desperation, hopplöshet och elände. Vi behöver även veta att många gör bra saker som har betydelse både reellt och symboliskt.
Naturligtvis får man inte glömma att idrotten i stort och fotbollen som ett av de stora förbunden gör enorma insatser dag efter dag ute i tusentals föreningarna när det handlar om att integrera människor. Klivet in i samhället går inte sällan via spel i ett lag och dörren in i omklädningsrummet är kanske en av de bästa vägar man kan gå.
Dessutom kan spelare och ledare som är förebilder peka ut riktningen. Ta bara Kim Källström som inte hymlade om varför det var viktigt för spelarna i landslaget att göra något kring flyktingkrisen. På ett avväpnande och vänligt sätt sa Källström det självklara som trots allt en majoritet i Sverige står bakom.
I en tid när Sverige verkar vackla kan fotbollen fortsätta vara den unika samlingspunkten som står för oerhört mycket gott. Det är viktigare än någonsin att fotbollen tar det ansvaret och fortsätter att visa att alla är välkomna, och att ett framgångsrikt lagspel är den bästa vägen framåt för oss alla.