Önskar att jag vore tolv år igen

Lördagen var ju extrem med allsvensk guldkamp som gick i gång tätt efter att Rooney-löst United tappat poäng mot Everton och det hela följdes av FC Barcelonas dikeskörning och sedan Zlatans debut och efterföljande dikeskörning med nya klubben Milan.

Klassisk, italiensk filming av Pippo Inzaghi för övrigt. Ja, just det, det var det sjuka utbudet av fotboll. Inser att det är ett av de större i-landsproblemen men jag har svårt att hantera mängden fotboll som kommer i alla former och i alla apparater och hela tiden. Även om jag jobbar med fotboll och älskar att kolla matcher så hinner jag inte se så mycket som jag hade önskat, än mindre läsa och hänga med så mycket som jag velat.

Vet att det är tjatigt att läsa om hur det var på 1970- och 1980-talet, men just i dag önskar jag att jag vore tio år igen. Att kunna se allt och bara sluka det utan att behöva fundera så mycket på en massa måsten. Jag blir avundsjuk på dagens unga som har alla ligor bara ett knapptryck bort, där de via youtube och andra källor kan följa ALLT som sker över hela världen.

Annat än när jag själv satt i början av hösten och bläddrade längst bak i en tidning som hette “Röster-i-Radio” för att läsa vilka tv-program som skulle komma om två månader. Lyckan när jag hittade ordet “Tipsextra” någon gång i mitten av november var makalös. Missade sedan inte många minuter av det programmet under månaderna det gick, fram till mars då den svenska säsongen tog över och man fimpade ligaspelet när allt skulle avgöras…

Och datumen för vårens cupfinaler i SVT (FA-cupen, Uef-acupen, Cupvinnarcupen och Europacupen) satt i ryggmärgen. På torsdagar kunde man i Sportnytt får se lite snabba målsvep från det europeiska cupspelet. Jag hoppades ju på att få se bilder från Uefa-cupmatcherna mellan mitt favoritlag Leeds mot rumänska Universitatea Craovia till exempel. Jag hoppades förgäves, och det sjuka är att jag i dag kan se ett sammandrag på youtube:

[youtubeplay id=”bhH9bJ16fd0″ size=”large”]

Tänk, förr i tiden fick man slåss för att få ta del av de rännilar av information som fanns om fotboll. Det handlade om att dammsuga Vi Tippa eller Skånska Dagbladets onsdagsspalt, köpa nya nummer av “Shoot” i Bengt Svenssons kiosk på Sparta i Lund och bläddra alla 800 sidor i Rothmans Football Yearbook som farsan beställde till mig från London.

Jag kunde då rabbla de dryga 90 klubbarna i division 1-4 i England och dess hemmaarenor. Jag kan erkänna att allt kretsade kring England, mest beroende på att det vara bara där i från man fick information och tv-matcher, man fick sällan chansen att upptäcka mer.

Så mediarevolutionen har varit enorm för alla fotbollsintresserade och när utbudet redan varit enormt har det ändå fortsatt att växa. Det är givetvis häftigt, bara synd att jag inte har lika mycket tid i dag som jag hade som tolvåring och då det mesta kretsade kring att hänga med i fotbollens värld och man utan tvekan hade kunnat se fotboll från morgon till kväll både lördag och söndag, det är svårare att hinna med i dag.

***

Undrar om Erik Hamrén inte slår en signal till Petter Hansson sett till Olof Mellbergs avstängning. Monaco-backen såg stark ut mot Marseille. Han är dessutom oerhört respekterad i holländsk fotboll.

***

Verkar som om Dif-fansen förträngt Sharbel Toumas “svek”. Snygga frisparkar fixade en fin trea mot ÖSK.

***

Rikard Norling fick inte Assyriska att bli det lag jag trodde inför säsongen. Känns som om superettan är avgjord där Norrköping och Syrianska kniper direktplatserna och Sundsvall har kvalplatsen. Enda hotet är Henrik Larsson och Bois som dock har Norrköping borta och knappast har råd att tappa fler poäng.

***

Underbart att Fotbollskanalen Europa är tillbaka.

***

Upphetsat kring Zlatans straffmiss och den italienska pressen har ett blodbad med Milans nye anfallare, men det är ju som han säger: “Det är bara att köra på, lära känna spelarna och komma in i spelet så snabbt som möjligt”.

Och jag fattar inte alla som trodde på toksuccé direkt, det är ju inte så att det italienska storlaget, som verkligen känts trött och gammalt på senare år, har blivit oerhört föryngrat. Men det är klart, det är inte direkt Grimsås som han gått till och då måste det lyfta förr eller senare.

***

Helsingborg imponerade genom att vinna mot Gefle trots att man inte imponerade på planen. Måste hylla värvningen av Alexander Gerndt. För egen del var jag skeptisk, mest sett till att så många Gefle-spelare floppat efter dyra flyttar (Oremo, Makondele, Jawo), men han har varit den injektion som hållit HIF kvar i guldkampen. Visst, man tappar en del i presspelet när Erik Sundin sitter på bänken men man vinner en betydligt vassare avslutare och det är mycket värt. Liten fördel HIF inför guldderbyt på onsdag.

Malmö FF kommer sakna både Daniel Larsson och Agon Mehmeti då på grund av avstängningar och att det finns frustration mot domaren i mötet med Åtvidaberg är förståeligt. Ändå borde den största ilskan riktas mot den egna insatsen, där man tappar 2-0 ledning och i slutändan får vara nöjt med en pinne mot jumbon.

I guldderbyt lutar det åt oavgjort sett till att hemmaplanen väger upp den tappade spetsen för MFF och det känns som att allsvenskan avgörs efter det.

Malmö har följande restprogram: Djurgården (b), Göteborg (h), Trelleborg (b), Kalmar (h), Häcken (b), BP (b), Mjällby (h) vilket bör ge 17-19 poäng. Finns ett par minor i form av Göteborg och Trelleborg, annars är det överkomligt.

HIF har följande restprogram: Mjällby (h), AIK (b), Gais (h), Elfsborg (b), Åtvidaberg (h), Halmstad (b), Kalmar (h). Ska HIF ta fler poäng än Malmö måste nog ta närmast full pott, det betyder att man måste slå Elfsborg och Halmstad borta, vilka är traditionellt svåra matcher.

***

Landskrona Bois ordförande Kenneth Håkansson är en av investerarna i det riskkapitalbolag som ska se till att klubben ska spetsa truppen till nästa säsong. Det skapade ju en del trubbel i Hammarby när nyckelpersoner satt på två stolar men har skett i en del andra klubbar: Djurgården, Malmö FF, Helsingborg. Onekligen sätter man sig själv i en svår sits och det måste vara bättre att avstå.

***

AIK-tränaren Alex Miller gav som gäst i Ekwall vs Lundh en helt annan bild än rubrikerna gett av skotten den senaste månaden:

Sanningen ligger väl någonstans mitt i mellan, för kamerorna fick honom att tona ner en hel del. Men han var rätt skön, Miller, och han kunde då inte ana vad som väntade på Vångavallen. Då briefade vi ändå honom rätt vasst om Trelleborg och Tom Prahl.

***

Har inte riktigt greppat att Lotta Schelin o Co bara drog 1500 i en avgörande kvalmatch mot Danmark. I fotbollens huvudstad? Kanske är det tv-utbudet som sänker dem?