Minns det som om det var i går när vi samlats hemma hos Mats Brun hösten 1984 för en mäktig “double-header” på tv. Först VM-kval mot Portugal och sedan Canada Cup-semifinal mellan USA och Sverige. Vi gick i andra ring och hade laddat upp med några öl och chips för att komma i stämning.
Sverige kom till spel med Bernt Ljung i mål eftersom Thomas Ravelli var skadad och det var just Ljung som gjorde en missbedömning som kostade segern på Råsunda. Det tog ner kvällen rätt många snäpp när Gomes knoppade in segermålet. Förbannat, också.
[youtubeplay id=”iNM_WyMBgSI” size=”large”]
Sverige-Portugal, 0-1 (0-0)
Mål: 0-1 Gomes (78)
Sverige: Bernt Ljung – Ingemar Erlandsson, Glenn Hysén, Sven Dahlkvist, Stig Fredriksson, Ulf Eriksson, Thomas Bergman (Hasse Borg 77), Tord Holmgren, Tommy Holmgren, Håkan Sandberg, Hans Holmqvist.
Om det var ölen eller förlusten som gjorde att jag somnade när Sverige spöade jänkarna på nattkröken är oklart men fotboll har alltid varit nummer ett framför käppakrig, även om Canada Cup på den tiden var något mytiskt och speciellt. Det blev ju silver för Leffe Boork o Co.
I fotboll hade Sverige annars inlett VM-kvalet redan på våren med att krossa Malta med 4-0. Tyvärr blev det förlust borta mot Västtyskland efter Portugal-matchen och när Portugal väntade i Lissabon i november 1984 hade förbundskapten Lars “Laban” Arnesson övertalat Torbjörn Nilsson att göra comeback i landslaget och det blev succé.
[youtubeplay id=”B0_DcA927fQ” size=”large”]
Blåvitts “Gud” gjorde ett mål och fick alla rubriker men Robert Prytz stod för två av målen när Sverige vände underläge 1-0 till 1-3 och gav landslaget ökat VM-hopp ännu en gång. Så här formerades laget ut då:
Portugal-Sverige 3-1 (3-1)
Mål: 0-1 Jordao (11), 1-1 Robert Prytz (26 straff), 2-1 Robert Prytz (34), 3-1 Torbjörn Nilsson (37)
Sverige: Thomas Ravelli – Ingemar Erlandsson (Hasse Borg 32), Glenn Hysén, Sven Dahlkvist, Stig Fredriksson, Robert Prytz, Peter Larsson (Tord Holmgren 69), Glenn Strömberg, Tommy Holmgren (Ulf Eriksson 88), Torbjörn Nilsson, Mats Gren.
På den tiden stod medierna närmare förbundet och två av Sveriges mest profilerade fotbollsjournalister firade segern med SvFF:s vice ordförande Birger “Farsan” Sandberg. Limousin, skumpa och ett ställe med lättklädda damer gällde, och sedan stod det telefoni på notan, enligt säkra källor.
Det var före mobiltelefonens tid och då gick det att sätta upp det mesta på telefoni. Så Bertil Ringnäs hade haft lättare att överleva på den tiden.
För landslaget dröjde nästa VM-kval till juni 1985 och då blev det seger mot Tjeckoslovakien med 2-0. Mest känd för att Glenn Strömberg fick oerhört mycket skit för att ha filmat till sig en straff som Robert Prytz skickade i mål.
Påföljande höst kom sedan det klassiska inhoppet av Mats Magnusson i slutsekunderna mot Västtyskland, då han frälste Sverige med att göra 2-2 (på en fantastisk passning av Tobjörn Nilsson) och alla trodde att Sverige skulle till VM i Mexiko.
Tyvärr följde den “den svarta onsdagen” 16 oktober 1985 – för övrigt min värsta födelsedag någonsin – när Sverige först förlorade i Prag på eftermiddagen och på kvällen torskade Västtyskland sin första VM-kvalmatch på hemmaplan någonsin. Portugal vann med 1-0 efter att Carlos Manuel skickat in en projektil.
Hela förloppet i det svenska havererade VM-kvalet är briljant skildrat av Jens Lind i SVT:s Stopptid. Från Laban i sombrero till Robert Prytz tårar och Tommy Engstrands referat av Västtyskland-Portugal.
[youtubeplay id=”7UekgJYlv1w” size=”large”]
För mig är Portugal bara ångest efter det förbannade VM-kvalet. Att portugiserna fick åka hem efter gruppspelet efter två förluster och en seger var en klen tröst. Tänk att “Laban” Arnesson fick köra landslaget i botten under hela 1980-talet och Sverige missade mästerskap på mästerskap. En av svensk fotbolls största gåtor.
***
Portugal är lika segerosäkert som Sverige. Oavsett vem man talar med så är det en rädsla att portugiserna ska missa VM i Brasilien. Slående vilken respekt det finns för Zlatan Ibrahimovic.
***
På måndag ska SSN News gå loss med mig och Ekwall. De har fått in längdskillnaden och Peter Magnusson ÄR Ekwall men skägget på David Hellenius är inte riktigt amish nog.
![]()
Ryktas om knivskarpa analyser…
***
Flödar av knark där vi bor. Värre än när jag tågluffade till Marocko i mitten på 1980-talet. Hinner inte lämna hotellet förrän det kryllar av erbjudanden om hasch, kokain och annat. Trots att poliser står bara 20-30 meter bort så kränger man helt öppet.
Tydligen har landet i det närmaste öppnat upp för det med en lagändring 2001 och straffen för innehav av mängd till personligt bruk ger inte fängelse. Inte konstigt att det är fritt blås bland försäljarna, och det är rätt deppigt att se.
***
Att Sverige startar med Per Nilsson och Mikael Antonsson är ingen jätteöverraskning, men det är en chansning. För givetvis tar duon med sig att de inte övertygat på sistone.
***
Incheckade på Avenida Palace i centrala Lissabon. Ett klassiskt gammalt lyxhotell som andas forna tiders glans och storhet. Enorma salar med konst, gamla möbler och riktiga tapeter. Kristallkronor som det skulle gå att hänga i. Kanske en aning dammigt, men det är häftigt att känna patina och en tid när besluten togs här.