Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

31v

Tänk att försvarsspel och 0-0 kan vara så magiskt

MILANO. Adla Janne Andersson och hela hans landslag.

De gjorde det nästintill omöjliga – och tog sig till VM i Ryssland.

Ibland kan en 0-0 match vara vacker, även om det tog på krafterna att följa den.

“Vi ska till VM och det ska inte ni”, ekade redan några minuter innan slutsignalen på San Siro. Fansen tog ut VM-platsen i förväg trots att det svenska landslaget i princip nertryckt i Robin Olsens knä och bollarna bara ven kring stolpar och ribban.

Heligagudsmoder, det var dryga 90 minuter som tog några år av mitt liv. För det var plågsamt att följa den svenska kampen för att freda målet och därmed hålla fast i VM-biljetten. Det var ingen svensk propagandafotboll, men resultaten styr och Sverige är i VM.

Italien tog ganska omedelbart kontroll över matchen och behöll det i stort sett hela vägen. Man kunde fått straff redan efter sju minuter när Augustinsson gick tuff in men spanske domaren Lahoz visade att han inte tänkte ge några lätta straffar i den här matchen.

Klart är att både Marcus Berg och Emil Forsberg kunde fått straffar efter ett par hands men även där friade den spanske domaren. Måste berömma Lahoz som verkligen hanterade matchen på bästa vis och såg till att hålla kontroll på två hetsiga lag som kämpade för att nå VM.

Italien hade flest och bäst chanser och när inte Robin Olsen räddade – vilket han gjorde flera gånger – så dök Andreas Granqvist ofta upp och styrde undan eller rensade undan bollen. Eller så var inte avsluten vassa nog och skotten smet ofta utanför eller så stack en svensk in ett ben eller huvud.

Precis som på Friends Arena i fredags så var det elva Sven Dufvor som krigade över hela planen och verkligen offrade sig. Det var knappast framtidens fotboll och inte underhållande för andra än svenskar, men det var stort att ta sig till ett VM på det här sättet.

Jakob Johanssons mål i match ett via en italiensk back gav svensk fotboll 100 miljoner kronor och en dröm om att lyckas nästa sommar. Att spela 180 minuter mot Italien utan att släppa in ett mål och tappa för Albin Ekdal och sedan Jakob Johansson på grund av skador. Ja, det ska inte gå, helt enkelt.

Extra tungt för Johansson som nu riskerar att missa VM efter en befarad korsbandsskada och fick tillbringa kvällen på sjukhus när firandet drog i gång. Man gillar att lagkamraterna direkt skickade en hälsning till honom men vilken tung smäll att dra på sig den skadan.

På många sätt påminde 0-0 matchen om när Sverige kryssade mot Argentina under VM 2002 och en av de största fotbollsnationerna fick åka hem. Långa stunder var det spel mot ett mål, det svenska, och att det slutade 1-1 är ännu en gåta. Ibland blir det bara så, och kämpande ger resultat.

Sommaren 2002 var det argentinska stjärnor som grät, nu var det Gianluigi Buffon som grät i tv när landslagskarriären tog slut på gränsen till hans sjätte VM. Lider med honom, givetvis, men det hårda är att när ett VM-playoff är över finns det bara vinnare och förlorare – och inget där emellan.

Från de italienska fansen hörde man svordomar och namnet på förbundskaptenen. Mister Ventura buades ut redan under presentationen och efter att ha brutit Italiens VM-svit på alla VM sedan Sverige 1958 lär han behöva hålla en låg profil under ganska lång tid framöver.

Italien kanske inte är lika bra som tidigare men det är trots allt en nation som alltid spelar VM och EM och tog EM-silver 2012 och i EM 2016 åkte i kvartsfinal efter straffar mot Tyskland. På San Siro dominerade man och skapade lägen nog för att göra mål, men icke.

Så otroligt imponerad av Janne Andersson och Peter Wettergrens arbete med att få ihop ett lag rekordsnabbt inför VM-kvalpremiären i början av september 2016. Nästan 15 månader senare har de tagit Sverige till det första VM-slutspelet på tolv år och visat att det omöjliga är möjligt.

Bland det första Andersson gjorde var att utse Andreas Granqvist till lagkapten. Förstår att han grät efter att VM-drömmen var uppfylld. Tänk så många år han var med i landslaget utan att få många minuters speltid och det var nog inte så många som trodde på honom som en ledare.

Under matchen mot Italien var han likt Glenn Hysén borta mot England 1988. Då mittbacken fick sex getingar av den största tidningen på den tiden. På den nivån var “Granen” när han såg till att Sverige kunde freda det svenska målet och hålla nollan som betydde VM i Ryssland.

Det var gott om hjältar denna redan klassiska kväll på mytomspunna San Siro. Att få runt om, i världen kan ha imponerats av den svenska fotbollen kan vi alla skita i. Det handlar om att nå resultat med de spelare man har, och det har Janne Andersson o Co gjort.

På presskonferensen efter triumfen var det tydligt hur rörd Janne Andersson var. Över hur lojalt spelarna accepterat ledarteamets idéer och arbetssätt. Att Andersson nu som förbundskapten tagit Sverige till ett VM. Han kunde inte riktigt ta in det.

Han hyllade framför allt kollektivet även om han sparade lite extra beröm till Granqvist och Nilsson Lindelöf – det kändes inte som om det skulle bli några mål när de höll rent – och sedan läxade Andersson upp den italienska pressen för att de snackade, och frågade om Zlatan.

För Janne Andersson var detta en triumf för ett kollektiv och han ville inte prata om en spelare som slutade i landslaget för 15 månader. Han ville prata om de spelare som gjort jobbet i kvalet och där flera tagit sista chansen att få spela ett VM. Det var lite vackert att höra honom.

***

Även om det var tryck på Friends Arena i fredags så var det något annat på San Siro. Herregud, vilket tryck inför och under matchen. Buandet på det svenska laget var makalöst redan under uppvärmningen. Det var helt omöjligt att höra den svenska nationalsången.

***

Råkade påpeka för de italienska fansen intill att det var straff när Emil Forsbergs boll blev stoppad av en hand. Kanske inte det smartaste, men de talade ju om Fair Play innan avspark. Det blev ilsket och herrarna intill signalerade på olika vis med teckenspråk om vad de ansåg om det.

***

Förstod att Mikael Lustig var arg under den svenska nationalsången och uttryckte det vilket alla tv-tittare noterade. Vad ska man säga? Klart att det är fel och klumpigt, men vem svär inte ibland och då med könsord?

Känns dock som om SvFF har en del att jobba med i genusfrågor framöver, men häng inte Lustig för det. Han ska inte behöva symbolisera alla problem som förbundet har med strukturer och brister på jämlikhet.

***

Jakob Johanssons knäskada såg jobbig ut. Det tog inte många minuter förrän grekiska journalister började höra av sig till kollega Sundberg för att ta reda på vad som skett med AEK-svensken. Svårt att ställa diagnos från läktaren.

****

Så här i efterhand kan man konstatera att damlandslagets hot om bojkott inte störde herrlandslaget i förberedelserna. Dessutom kan SvFF lugnt ge damerna ett nytt avtal med VM-pengarna som är inspelade och undvika mer badwill.

Publicerad 2017-11-13 kl 23:15

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER