Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

41v

Naturligtvis bör jag väga mina ord om bragdguldet

När jag såg att herrarnas fotbollslandslag inte fick Svenska Dagbladets bragdguld i tisdags reagerade jag och skrev på Instagram om hur i helvete det var möjligt och lade till “avgå juryn”. För i min värld borde man ha fått det.

Svordomar är aldrig bra. Att skriva avgå juryn var en överdrift – får ju höra det själv då och då för olika priser där jag är med i juryn – och det är en del av den jargong likt “avgå alla” som då och då valsar om kring. Det var givetvis fel att skriva på det sättet. Jag om någon borde fatta det. Ber om ursäkt för de slappa formuleringarna.

Många tar det som att jag dissar Sarah Sjöström och det handlar det inte alls om. Hon är världens främste simmare och kunde fått sitt andra bragdguld redan i fjol efter OS-guld i Rio de Janeiro, men Henrik Stensson fick det för att han vunnit British Open som förste svensk. Nu fick hon det för sina tre VM-guld, världsrekord och VM-silver.

Samtidigt är hon en världsstjärna som redan vunnit många medaljer och därför fyller det inte bragdstämpeln för mig. Sportbladets Simon Bank, som bevakat simning i många år, anser att det både är rätt och riktigt medan DN:s Johan Esk är inne på att Bragdguldet är fel namn på priset när hon vinner.

Enligt statuterna är “Svenska Dagbladets guldmedalj för ”årets främsta svenska idrottsbragd ” instiftad som belöning för utomordentligt förtjänstfull tävlingsprestation.” Det preciseras ytterligare i statuterna enligt följande:

Med bragd förstås i detta sammanhang ett avgörande av hög rang, vunnet genom ett exceptionellt uppbåd av tekniskt och taktiskt kunnande, segervilja och energi i förening med idrottslig ambition. Bragdens värde skall anses förhöjt i ett fall där avgörandet skett i ett svårt och vanskligt läge. En serie bragder innebär ytterligare kvalificering för utmärkelsen. Föredömligt sportsmanship krävs av den som skall belönas. Sålunda kan inte den idrottsutövare, som varit avstängd för doping, komma i fråga för guldmedaljen.”

För mig kvalificerar sig naturligtvis Sarah Sjöström för priset men även fotbollslandslaget för att man tog sig till VM i Ryssland efter att ha slagit ut Italien i playoff. Det är olika sporter med olika konkurrens och där fotbollen spelar ett VM vart fjärde år har simningen VM vartannat år för lång bana och vartannat år för kort bana. Janne Andersson o Co har bara kvalat, Sjöström har vunnit flera guld i årets VM.

Enligt SAOL är bragd en “storartad prestation”. Enligt svensk ordbok är bragd en “utom­ordentlig prestation eller gärning ofta sportslig el. på annat sätt förenad med tävling; förr särsk. om gärning präglad av tapperhet och själv­uppoffring.”

För mig ryms fortfarande Sjöström och landslaget i både SvD:s och de definitioner som finns av ordet bragd. Varför landslaget går före för mig beror på förutsättningarna där ett lag utan riktiga stjärnor kommer samman och presterar och gör något få, om ens någon, hade trott.

Det handlar inte om att Sarah Sjöström är dålig eller att jag ser ner på henne eller hennes prestationer, det handlar om vad landslaget gjort. Nej, man har inte vunnit VM men att ta sig till VM som ett av 13 lag från Europa är stort för ett litet land som Sverige. Särskilt med tanke på motståndet på vägen. Det var för mig värt bragdguldet.

En del menar att fotbollen alltid får allt men det är ju inte sant. Fotbollen har fått bragdguldet fem gånger sedan starten 1925 och där finns bronslaget från USA 1994 och Malmö FF 1979 som de enda lagen. Ove Kindvall fick medaljen 1969 för att han sköt Sverige till VM 1970, Agne Simonsson fick den 1959 för målen på England i en träningsmatch på Wembley och Sven Rydell fick den 1931 för mål i en match mot Danmark.

Man måste kunna tycka att någon annan ska få priset utan att man för den skull ser ner på den som sedan får det. Inser givetvis problematiken i det hela med tanke på Guldbollen senast där många ansåg att Emil Forsberg skulle fått priset som Andreas Granqvist fick och att det kan kännas negativt för vinnaren. Samtidigt är det svårt att ha givna vinnare som alla håller med om.

I grunden är det väl bra om priset engagerar? Att det har ett värde som gör att det väcker känslor. Det har det, för jag har närmare 400 kommentarer på mitt instagram-inlägg och de flesta tycker att Sarah är drottning och att jag är en idiot som förespråkar landslaget. Jag köper det och anser fortfarande att Janne Andersson o Co borde fått priset. Sedan är det dags att vända blad.

 

Publicerad 2017-12-06 kl 08:48

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER