Men för dem som följde Zlatan-Cam i onsdags kväll så var det garanterat en extra upplevelse att se Zlatan-England 4-2. Här är ett utdrag av anfallarens insatser som det såg ut i Zlatan-CAM på Friends Arena i onsdags kväll:
Fast det har naturligtvis inte bara varit den typen av insatser i Zlatan-CAM och det är en markant förändring som skett från Zlatans sida i Blågult under 2012, och då handlar det om målskyttet som aldrig varit högre i landslaget.
Frågan är vad som skett på ett år? För något är det som skiftat och som gjort honom till en vassare avslutare i landslaget. För precis ett år sedan träningsspelade Sverige mot Danmark och England och först blev det förlust på Parken med 2-0 och sedan på Wembley med 1-0.
Detta var en månad efter att landslaget utan Zlatan slagit Holland med 3-2 på Råsunda och tagit Sverige till EM-slutspelet i Polen och Ukraina. Debatten var i gång om landslaget var bättre utan lagkaptenen.
Zlatan Ibrahimovic fick då svaga betyg över hela linjen i bägge träningsmatcherna och särskilt mot England var han dålig och underkänd i alla medier. På Svenskafans var betyget 1 och omdömet:
“Ska egentligen ha ett ännu lägre betyg än de andra spelarna som fått samma. Spelar 45 minuter. Tar knappt en löpning. Får bollen vid ungefär tre tillfällen då går han på skott som blockas enkelt av engelska försvarare. Behövde med all säkerhet inte duscha efter den här insatsen.”
På fotbollskanalen.se var det också en etta i betyg och följande omdöme på den halvlek han spelade:
“Ännu en oinspirerad insats från anfallaren som knappt var med i matchen under första halvlek. Hamnar fel när han är längst fram och inte får mycket boll. Jobbar inte mycket för att det ska bli bättre.”
För ett knappt år sedan, när 2011 skiftar till 2012 har Zlatan Ibrahimovic spelat i landslaget på allvar i tio år, även om debuten skedde 2001, och då spelat 74 A-landskamper och gjort 28 mål. Ett bra målsnitt på 0,38 men inget superfacit. Landslagspelet har sett ut som följer år för år:
2001: 5 matcher/1 mål. 2002: 10 matcher/2 mål. 2003: 4 matcher/3 mål. 2004: 12 matcher/8 mål. 2005: 5 matcher/4 mål. 2006: 6 matcher/0 mål. 2007: 7 matcher/0 mål. 2008: 7 matcher/2 mål. 2009: 6 matcher/2 mål. 2010: 4 matcher/3 mål. 2011: 11 matcher/6 mål.
När landslagsåret 2012 kan läggas till så är statistiken: 11 matcher/11 mål för 2012 och totalt 85 landskamper och 39 mål vilket ger målsnittet 0,46 vilket är riktigt starkt sett över så många landskamper och han har ju även bidragit med många assist.
I kampen om att bli bäste svenska målskytt i landslagets historia så framstår det inte längre som en utopi. Zlatan klev förbi Henrik Larsson i onsdags och jagar Sven Rydell på 49 mål och tvåan Gunnar Nordahl lär han passera under 2013.
1. Sven Rydell 1921–1932 49 mål/43 matcher
2. Gunnar Nordahl 1942–1948 43 33
3. Zlatan Ibrahimovic 2001– 39 85
4. Henrik Larsson 1993–2009 37 106
5. Gunnar Gren 1939–1958 32 57
6. Kennet Andersson 1990–2000 31 83
7. Marcus Allbäck 1999–2008 30 74
8. Martin Dahlin 1991–1997 29 60
9. Agne Simonsson 1956–1961 27 51
9. Tomas Brolin 1990–1995 27 47
Lite kul att Zlatan direkt efter uppvisningen mot England har koll på var han ligger i listan – se klipp nedan – och inte hymlar om att han ska ha elva mål till, vilket bådar gott för att han ska spela vidare ett tag till i Blågult:
I studion efter matchen – se klipp nedan – tog vi upp hans målskytte och hans bästa år i landslaget och Zlatans egen förklaring handlade om att han var mer fokuserad och koncentrerad på att avsluta nu än tidigare i karriären, och att förr kunde han bara slänga i väg ett skott:
För egen del måste jag credda Erik Hamrén som antingen själv ändrat eller lyssnat på anfallaren (vi lär aldrig veta exakt hur det gick till) och låtit honom kliva ner i banan när man spelat 4-2-3-1 eller få hjälp av en anfallare när man kört 4-4-2 som mot England.
För det var tydligt redan mot Kroatien i februari när man testade med Zlatan som tia för första gången och han hade en del i Sveriges alla tre mål, bland annat slog han in en straff efter att han frispelat Rasmus Elm som blev fälld.
Under tiden som nia var Zlatan ofta frustrerad över att han inte blev nådd med bollar och gick tillbaka i planen för att hämta dem vilket innebar att Sverige sällan hade någon spets framåt när bollarna väl kom, och dessutom blev försvarsspelet lidande.
Givetvis ställer det extra krav på Sverige när Zlatan som inte ska bränna all kraft bakåt hamnar ett steg längre bak i planen, men det borde man kunna hantera och dessutom får motståndarna än svårare att ta hand om honom.
För det går inte att ignonera skiftet, för efter Kroatien fortsatte det under året med mål på mål i flera av landskamp efter landskamp och tyvärr så var det bristande försvarsspel, även från Zlatans sida, som kostade avancemang från EM-gruppen.
Offensivt går det bara att klaga i ett par matcher, som trots allt Sverige vann till slut, och väl där var ju Zlatan inblandad i 2-0 målet mot Kazakstan och mot Färöarna assisterade han till 1-1 och skickade själv in 2-1.
Inför mötet med Kazakstan skrev jag en krönika om att Sverige vinner för lite med Zlatan i laget. Man kan naturligtvis vända och vrida hur man vill med statistiken och hans poängsnitt i landslaget är i princip det samma i dag även efter skiftet.
Landslaget i dag med Zlatan: 49 tävlingsmatcher – 25 vunna – 11 oavgjorda- 13 förluster – poängsnitt: 1,76
Landslaget för ett år sedan med Zlatan: 43 tävlingsmatcher – 22 vunna 10 oavgjorda 11 förluster poängsnitt: 1,77
Ändå är det ingen tvekan om man ska följa Hamréns inslagna linje på att försöka spela en mer riskbenägen fotboll för att göra mer mål och på så sätt kunna gå längre i ett mästerskap så måste det vara rätt att hitta en roll där Sveriges världsstjärna får göra det han är bäst på, det vill säga mål och assist.
Sedan handlar det om att Erik Hamrén måste få ihop försvaret än bättre och täcka upp bakom Zlatan. Ännu så länge har förbundskaptenen inte hittat rätt där och det känns som om det är ett mer komplext bygge, och det har han några månader att slipa på.
Förbundskaptenen kan i varje fall känna trygghet i att han löst en avgörande gåta på vägen mot hans dröm att ta medalj i ett stort mästerskap. För utan att Zlatan gör det han är bäst på så läs det inte bli några drömmar infriade.